Ämnet hemkunskap infördes när alltfler kvinnor gick ut i förvärvsarbete
utanför hemmet och kunskapen inte längre på ett naturligt sätt gick i arv
mellan generationerna. I dag förvärvsarbetar 95 % av Sveriges kvinnor
och ämnet hemkunskap är skolans tidsmässigt minsta ämne. Endast
1,8 % av undervisningstiden går till hemkunskapen. Undervisningen i
ämnet sker i de lägre årskurserna av lärare som saknar ämnesutbildning.
Om eleverna skall få en allsidig och relevant utbildning i hemkunskap,
måste läraren ha formell behörighet i ämnet. De praktisk-estetiska
ämnena är viktiga i en allsidig skola som skall träna elever i alla
färdigheter och förbereda dem för vuxenlivet.
Många undersökningar visar tyvärr att barn alltför sällan äter frukost, inte
äter tillräckligt av skolmaten samt att det dagliga intaget ger för lite energi.
Sambandet mellan kost och hälsa är inte uppenbart för alla dagens skolbarn.
Hemkunskap är ett ämne där barnen får lära sig att planera, tillaga och
värdera måltider ur pris- och hälsosynpunkt. Att inte kunna laga god och
näringsriktig mat kan innebära ekonomiska problem och hälsoproblem. För
de flesta människor går det inte att leva på köpt mat.
Om folkhälsoaspekter ska ingå i skolans arbete måste antalet timmar i
hemkunskap utökas och förläggas så att praktiskt och jämförande arbete kan
utföras.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökat antal timmar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildade lärare i ämnet hemkunskap.
3.