med anledning av prop. 1999/2000:81 Forskning för framtiden - en ny organisation för forskningsfinansiering
1 Inledning
Kristdemokraterna välkomnar att regeringen försöker bringa ordning och
reda i en snårig forskningsorganisation. Idag är det svårt att få grepp om
vem som har ansvar för vad. Ännu svårare är det att följa penningflödet,
inte minst därför att flödet ser olika ut för olika forskningsområden.
Detta är särskilt påtagligt om man dessutom talar om all forskning, dvs
både den som ingår i lärosätenas verksamhet och den som organiseras på
annat sätt. Eftersom föreliggande proposition föreslår en organisation för
finansiering torde det vara angeläget att också inbegripa den
fakultetsanknutna forskningen som i allra högsta grad påverkas av en
förändring i den övriga organisationen.
Regeringen har tidigare aviserat att det skall komma en forsknings-
proposition vart fjärde år. Frågan är när den ordningen skall infinna sig.
Detta är den andra forskningspropositionen i en serie med ovisst slut.
Forskningsfrågorna styckas sönder och alla tvingas leva i ovisshet om hur
helheten kommer att se ut. Det är oacceptabelt att riksdagen förväntas lägga
fast principer och detaljer som ur ett helhetsperspektiv kunde ha vunnit på
helt andra lösningar. På detta sätt förloras överblicken, och risker finns att
varken politiker, forskare, tjänstemän eller andra medborgare kan följa med i
svängarna. Det demokratiska beslutsfattandet kräver en möjlighet till
överblick och stringens. Den nuvarande hanteringen saknar bådadera.
När det gäller de konkreta förslagen om en ny myndighetsstruktur för
forskningsfinansiering välkomnar vi intentionerna i propositionen. Det är
nödvändigt att bringa ordning och reda i det virvarr som råder. Vi menar
dock att regeringen borde ha
- tagit ett vidare grepp och inkluderat lärosäten,
- byggt den nya strukturen på idén att förena trygghet och konkurrens vad
gäller forskarnas finansiering,
- redovisat tydligare hur intentionerna med den nya strukturen skall gynna
forskningens kvalitet och effektivitet,
- arbetat för en bred politisk förankring för sin organisation.
Det är vår bestämda uppfattning att forskningsorganisationen till sin
utformning är så viktig för landets utveckling att den bör utformas med
bredast möjliga politiska förankring. Vi befarar att det förslag som
regeringen nu lagt inte kommer att ha den förankring som en långsiktig
forskningspolitik är värd och föreslår därför att riksdagen avslår
propositionen.
2 Regeringens förslag
Regeringen föreslår att ett stort antal myndigheter och organ sammanförs
i några stora och betydligt färre organ. Tre nya forskningsråd och en ny
myndighet för finansiering och utvecklingsarbete skall inrättas.
Dessutom inrättas ett Forskningsforum med uppgift att verka för dialog
och samverkan mellan dem som berörs av forskningen.
Regeringens förslag till en ny myndighetsstruktur för forsknings-
finansiering berör över huvud taget inte den struktur som finns för landets
lärosäten och för deras forskningsfinansiering. Vi menar, tvärt emot
regeringen, att det är nödvändigt att ta med fakultetsanslagen när man bygger
en organisation för forskningsfinansiering.
Det nya forskningsrådet, Vetenskapsrådet, skall enligt regeringen vara
ytterst ansvarigt för all forskning. Samtidigt har ministern aviserat att inga
utökade fakultetsanslag skall tilldelas lärosätena. Konsekvenserna för dem
som skall utföra forskningen blir att konkurrensen helt och hållet kommer att
koncentreras på nationell nivå i stället för att också finnas på respektive
lärosäte. Vi ser en stor risk i detta.
Att organisationen centraliseras och inte inkluderar lärosätena är skäl nog
för att yrka avslag på propositionen om forskningens organisation för
finansiering. Vi önskar att regeringen återkommer med ett förslag som
inbegriper den forskning och de resurser som finns på lärosäten och som
visar hur en förändrad organisation skall förbättra kvaliteten och
effektiviteten i svensk forskning.
3 Kristdemokraternas förslag
3.1 Med fakulteterna som utgångspunkt
Vi menar att en ny organisation för forskningsfinansiering måste byggas
så att grundforskningen, den fria, ämnesdisciplinära
nyfikenhetsforskningen garanteras. Här handlar det om en
kunskapsuppbyggnad inom ämnet. Detta kan endast ske om man tar
fakultetsanslagen som utgångspunkt. Det är när man lagt fast principerna
för hur resurserna för basorganisationen och kostnaderna för den
ämnesdisciplinära forskningen skall tillgodoses som man kan
komplettera organisationsstrukturen med forskningsråd etc. Vi menar att
den fakultetsanknutna forskningen i allra högsta grad påverkas av en
förändring i den övriga organisationen. De båda finansieringsvägarna är
kommunicerande kärl som måste hanteras i ett sammanhang.
Vår organisation för finansiering bygger därför på och tar sin utgångspunkt
i just fakultetsanslagen. Vi menar att det i huvudsak är dessa anslag som
skall finansiera grundforskningen. Tillräckliga basresurser skall således gå
direkt till lärosäten och varje lärosäte skall självt ansvara för fördelningen.
Det är således i princip bara den tvärvetenskapliga och nyttoinriktade
forskningen som skall finansieras via forskningsråden.
3.2 Rådsstrukturen
Den rådsstruktur man bygger visar vilken typ av forskning man vill
uppmuntra. Eftersom vi har andra ideologiska utgångspunkter än
regeringen ser också rådsstrukturen annorlunda ut. Vi vill ha en
organisation där de olika forskningsorganen, liksom den forskning man
skall stödja, tar sin utgångspunkt i människans behov. Det innebär att de
olika organen skall vara tvärvetenskapliga till sin karaktär även om de
gärna kan samverka med ämnesdisciplinära forskare. Det ömsesidiga
samarbetet mellan olika forskare måste stödjas.
Vart och ett av de olika forskningsorganen skall vara kopplat till det eller
de departement som området berörs av. Hur kopplingarna ser ut beror på de
behov av forskning som varje departement anser sig ha, och därmed kan
rådens verksamhet präglas av flexibilitet och förändras över tid. Det viktiga
är således att varje departement råder över den forskning som det anser skall
bedrivas, tillika de anslag som skall anvisas. Då går det att fånga upp
samhälleliga behov på ett snabbt och effektivt sätt, vilket krävs i ett allt
högre utvecklat kunskapssamhälle.
3.3 Forskningens styrning
Vi menar att varje minister skall bedöma såväl forskningsbehov som
anslag inom sitt område. Varje minister ansvarar således för den
forskning som skall beställas av respektive departement. Med denna
princip som grund är det också rimligt att utbildningsministern ansvarar
för grundforskningen på lärosätena och finansieringen av denna.
Dessvärre tror vi inte att förslaget till ny myndighetsstruktur kommer att
förbättra forskarnas möjlighet att få ägna sig mer åt själva forskningen och
mindre åt att ansöka om medel. Vi ser snarare en risk i att den nya strukturen
förstärker den rådande situationen. Den tolkning vi gör är att medel för
forskning i huvudsak kommer att fördelas via ansökan hos råden. Forskare
kommer således att tvingas använda alltmer av sin tid till att söka
forskningsmedel för att konkurrera på nationell nivå. Detta är inte rimligt.
En angelägen fråga är också vilket värde det har att söka forskningsmedel i
nationell konkurrens i stället för att söka medel lokalt. Det är viktigt att det
finns en balans mellan konkurrens och trygg basfinansiering där forskning
kan utföras under trygga förhållanden på ett lärosäte. Vi ser dock en risk att
den nya rådsstrukturen lutar alltför mycket åt en ogenomtänkt konkurrens-
situation. Konkurrens måste nämligen vara sammankopplad med pluralism
för att vara kvalitetshöjande i vid mening. Nu tycks regeringen vilja ha både
konkurrens och större och färre organ. Man kan därför på goda grunder
ifrågasätta rimligheten i att förändra sektorsorganen. Om förändringen sker
för sin egen skull eller om det finns uppenbara vinster att göra är en av
regeringen obesvarad fråga.
Vi anser att det finns risk för att humankapital går förlorat och viktig
erfarenhet försvinner från de myndigheter som läggs ned. Förändringar
måste ske till det bättre. För att tydliggöra den kristdemokratiska modellen
vill vi ge ett par exempel på hur forskningsorganen kan se ut.
3.4 Miljöforskning
Regeringen föreslår att ett av de nya forskningsråd som inrättas skall vara
områdesinriktat för miljö, lantbruk och samhällsplanering. Man föreslår
vidare att framför allt Miljödepartementet och Jordbruksdepartementet i
samråd skall ansvara för styrning och uppföljning av rådets verksamhet.
Miljödepartementet skall dock vara huvudansvarigt för det nya rådet.
Kristdemokraterna vill betona hur viktigt det är att tydliggöra miljö-
forskningens betydelse för ett uthålligt samhälle. I det förslag som regeringen
presenterar finns emellertid en risk för att områdesinriktning får en alltför
stor bredd och därmed riskerar slagsida åt ena eller andra hållet. Området
samhällsplanering borde flyttas över till forskningsrådet för sociala frågor
och arbetsliv. Det nya rådets ansvarsområden skulle således bli miljö och
lantbruk. Rådet skulle alltså överta de ansvarsområden som idag handhas av
Skogs- och jordbrukets forskningsråd.
Vi har inget att invända mot att ett nytt råd övertar delar av Natur-
vårdsverkets forskningsuppgifter och forskningsanslag, så länge regeringen
garanterar att man får behålla de anslagna medlen t o m år 2002. Då kan man
vid Naturvårdsverket fullfölja de forskningsprojekt som redan är påbörjade
eller planerade.
Från Kristdemokraternas sida har vi redan tidigare poängterat vikten av
ökade satsningar på forskning och utbildning inom lantbruksområdet. Detta
är nödvändigt för att svensk livsmedelsproduktion som idag har en till viss
del sjunkande lönsamhet skall kunna överleva på en alltmer konkurrensutsatt
internationell marknad. Vi anser att Jordbruksdepartementet bör vara det
departement som blir huvudansvarigt för ett nytt råd för miljö och lantbruk,
inte minst med hänsyn till den komplexitet som den gemensamma
jordbrukspolitiken inom EU innebär.
3.5 Kommunikation och bostad
Regeringen föreslår att en ny myndighet för forskning och utveckling
inrättas. Den föreslås bland annat överta de ansvarsområden som
Kommunikationsforskningsberedningen handhar idag.
Syftet med Kommunikationsforskningsberedningen är att stimulera
kunskapsutveckling som kan ge stöd för myndighetsutövningen. Vi
kristdemokrater har redan tidigare ställt oss tveksamma till att låta
Kommunikationsdepartementet uppgå i ett superdepartement där departe-
mentschefen inte kan ha möjlighet att överblicka och aktivt driva
utvecklingen. Vi tror inte på en centralisering av kommunikations-
forskningen. Kontakten med departementen försvåras, och forsknings-
effektiviteten blir lidande. Vi vill i stället inrätta ett områdesinriktat
forskningsråd för samhällsplanering, bostad och kommunikationer, och som
sorterar under Näringsdepartementet.
Samhällsplanerings- och bostadsforskning är ett brett forskningsområde
och grundläggande för vår vardag. Att låta dessa stora ämnesområden bilda
ett forskningsområde för "miljö, lantbruk och samhällsplanering" är ytterst
tveksamt. Vi anser att ett mastodont forskningsråd kommer att innebära risk
för att vissa forskningsgrenar hamnar i skymundan.
Det är t ex viktigt att "Design för alla", för att minska handikapp och öka
livskvalitet, får genomslag också i forskningen om produkter, miljöer och
bebyggelse. Forskningen behöver förstärkas, och ett nationellt handlings-
program behövs för att säkra inomhusmiljön och minska de kontinuerligt
ökande allergiska reaktioner som drabbar inte minst barn och ungdom.
Byggsektorn är också påtagligt manligt dominerad. Det behövs särskilt
stöd för uppbyggnad av genusforskningen. Kvinnors intresse för forsk-
ningsområden måste kartläggas. FoU-myndigheten bör få i uppgift att ta
fram ett särskilt programområde som rör genus och teknik.
Samhälls- och byggforskningen finns väl förankrad i universitet och
högskolor samt olika institut och stiftelser. Det som är särskilt utmärkande är
att privata och offentliga resurser samverkar. Näringslivets ansvarstagande
för forskningen är påtagligt inom hela infrastrukturområdet, något som borde
uppmuntras på fler områden.
3.6 Forskningsforum
Ett forskningsforum med koppling till all forskning är viktigt. Det kan i
vår modell binda samman forskningsorganens tvärvetenskapliga
forskning med den ämnesdisciplinära på lärosäten, vilket kan stödja
samverkan mellan lärosäten och ämnesspecifik forskning.
Forskningsforumet ska samla alla som påverkas av forskningen för
meningsutbyte och dialog. Här kan således forskningsinformation få sin
naturliga plattform, något som vi anser vara positivt. Vi vill emellertid
poängtera att ansvaret för forskningsinformation också fortsättningsvis måste
finnas på alla de organ och lärosäten som bedriver forskning.
Ett kunskapssamhälle, och ett litet land som Sverige, måste bygga på ett
rikt nyttjande av varandras kunskaper för att ligga i framkant av
kunskapsutvecklingen. Ett forskningsforum som möjliggör att ta till vara
varandras och andras kunskaper är därför mycket positivt.
Det är vidare viktigt att rutiner för ett gott samarbete utvecklas mellan
samtliga forskningsfinansierande myndigheter, inte minst med tanke på deras
innovationsstödjande ansvar. I det internationella samarbetet har svenska
forskare ett gott renommé, och det är viktigt att medverka till internationellt
attraktiva forskningsmiljöer.
3.7 En ny FoU-myndighet
Regeringen föreslår att det inrättas en ny myndighet med uppgift att
initiera och finansiera behovsstyrd forskning och utveckling till stöd för
innovationssystemet och en hållbar utveckling och tillväxt. FoU-
myndigheten föreslås överta de ansvarsområden som handhas av
Kommunikationsforskningsberedningen och de FoU-finansierade delarna
av Närings- och teknikutvecklingsverkets verksamhet. FoU-myndigheten
skall också, enligt förslaget, överta delar av de ansvarsområden som
handhas av Rådet för arbetslivsforskning.
Kristdemokraterna delar regeringens syn på behovet av forskningsstöd
som syftar till att ge en god kunskapsbas för tillväxt i svenskt näringsliv och
samhälle. Det är emellertid vår uppfattning att en genomgripande utvärdering
av hela den hittills förda näringspolitiken måste göras innan riksdagen tar
ställning till hur en eventuell ny organisation skall utformas. Eftersom den
föreslagna FoU-myndigheten är starkt kopplad till de två nya myndigheter
som föreslås i proposition 1999/2000:71 och som vi avvisar av ovan nämnda
skäl, kan vi inte heller ställa oss bakom förslaget till en ny FoU-myndighet.
Det behövs mer än en omorganisation på central nivå för att uppnå detta
syfte. Det krävs ett helhetsgrepp som utgår från företagens perspektiv och
behov, något som tyvärr saknas i regeringens förslag.
4
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen med avslag på proposition 1999/2000:81 hos
regeringen begär förslag enligt de principer om en helhetslösning för
finansiering av forskningen som presenterats i motionen.