Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge likvärdig
utbildning till alla barn och ungdomar. Det är viktigt att barn och
ungdomar med olika erfarenheter, kulturer och sociala tillhörigheter
tillbringar tid tillsammans under skoltiden.
1996 skriver Skolverket: "Det finns tecken på att konkurrens för vissa
skolor har inneburit en stimulans för skolutveckling. Dessvärre finns också
tecken på att konkurrens närmast har fungerat på motsatt sätt, dvs har skapat
ett skolklimat som kännetecknas av bitterhet, uppgivenhet och...försämrade
ekonomiska villkor."
Länge har det varit självklart att alla barn och ungdomar går tillsammans i
den närmaste skolan. Idag är det inte självklart längre. Alltfler friskolor
startar. Hur påverkar det samhället?
Skolverket skriver vidare: "Den genomförda studien har tydliggjort ten-
denser till ökad socioekonomisk segregation mellan skolor - - - Existerande
sociokulturella skillnader mellan olika områden befästs."
Idag kan praktiskt taget vem som helst starta en friskola. Skolverket till-
handahåller ett åttasidigt ansökningsformulär som skolentreprenören ska
fylla i. Antalet ansökningar till Skolverket har ökat kraftigt. Och det är
ytterst
ovanligt att kommunala politiker säger nej till start av friskola. Utvecklingen
leder till att den kommunala skolan utarmas. För utbildningsförvaltningen
havererar planeringen eftersom man inte vet hur många elever som ska börja
i de kommunala skolorna förrän vid höstterminens start.
Friskolor drivs av privata bolag, stiftelser eller föreningar men betalas av
kommunala skattemedel genom den så kallade skolpengen. Friskolor får i
vissa fall ta ut låga avgifter för att bekosta en speciell profil.
Sedan 1992 har antalet friskolor i Sverige ökat från 97 till 434.
I Stockholm finns det 24 kommunala gymnasier och 16 privata. Hos
Skolverket ligger 19 ansökningar. Om samtliga beviljas har Stockholm 59
gymnasier nästa år. Förhållandet är likartat i hela landet. Det finns f.n. 91
privata gymnasier i landet och det finns lika många ansökningar att få starta
nya.
Det finns inte underlag för 59 gymnasier enbart i Stockholm. Resultatet
blir att kommunala skolor får läggas ner och privata går i konkurs. Det är
inget som gagnar elevernas utbildning.
Självklart finns det både bra och dåliga friskolor precis som det finns både
bra och dåliga kommunala skolor. Men den pågående utvecklingen leder inte
till en positiv utveckling av skolan. Risken är stor att vi får en ojämlik och
segregerad skola.
Skollagen kräver att också privata skolor ska ha utbildade lärare men enligt
skolverkets statistik saknar 43 procent av de privata gymnasiernas lärare
pedagogisk utbildning. Motsvarande siffra för den kommunala skolan är 16
procent. Det ingår inte i Skolverkets uppdrag att kontrollera att friskolan har
ändamålsenliga lokaler, ekonomiska resurser och pedagogiskt utbildad
personal. I nuläget sker inte den kontroll av ansökningar och verksamhet som
är nödvändig ur ett elevperspektiv och ur ett ekonomiskt samhällsperspektiv.
Ett exempel: Ett cybergymnasium ansöker om att få starta ett gymnasium i
Stockholm. Gymnasiet uppges komma att ha 1 500 elever. Enligt PRV:s
registreringsbevis har styrelsen en ledamot och en suppleant. Aktiekapitalet
är endast 100 000 kronor. Några lokaler har man inte enligt ansökan. Rektor
och lärare ska enligt ansökan ha "pedagogisk förmåga".
Målsättningen för detta stora gymnasium är att "eleverna skall få studera i
sin takt" och få en del IT-undervisning.
På så lösa grunder ska alltså 1 500 elever ge sig in i sin gymnasieutbild-
ning.
Två kommuner, Huddinge och Tyresö, har redan i remiss tillstyrkt ansökan
och Stockholms utbildningsförvaltning kommer antagligen att tillstyrka
denna ansökan liksom alla andra.
Det krävs en ordentlig översyn av reglerna för att få starta en friskola samt
en bättre kontroll av verksamheten från Skolverkets tillsynsenhet.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna för att starta
friskolor och hur man klarar att kontrollera verksamheten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att konsekvenserna för den kommunala skolan
på grund av ett ökat antal friskolor utreds.