Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge likvärdig utbildning till alla barn och ungdomar. Det är viktigt att barn och ungdomar med olika erfarenheter, kulturer och sociala tillhörigheter tillbringar tid tillsammans under skoltiden.
1996 skriver Skolverket: "Det finns tecken på att konkurrens för vissa skolor har inneburit en stimulans för skolutveckling. Dessvärre finns också tecken på att konkurrens närmast har fungerat på motsatt sätt, dvs har skapat ett skolklimat som kännetecknas av bitterhet, uppgivenhet och...försämrade ekonomiska villkor."
Länge har det varit självklart att alla barn och ungdomar går tillsammans i den närmaste skolan. Idag är det inte självklart längre. Alltfler friskolor startar. Hur påverkar det samhället?
Skolverket skriver vidare: "Den genomförda studien har tydliggjort ten- denser till ökad socioekonomisk segregation mellan skolor - - - Existerande sociokulturella skillnader mellan olika områden befästs."
Idag kan praktiskt taget vem som helst starta en friskola. Skolverket till- handahåller ett åttasidigt ansökningsformulär som skolentreprenören ska fylla i. Antalet ansökningar till Skolverket har ökat kraftigt. Och det är ytterst ovanligt att kommunala politiker säger nej till start av friskola. Utvecklingen leder till att den kommunala skolan utarmas. För utbildningsförvaltningen havererar planeringen eftersom man inte vet hur många elever som ska börja i de kommunala skolorna förrän vid höstterminens start.
Friskolor drivs av privata bolag, stiftelser eller föreningar men betalas av kommunala skattemedel genom den så kallade skolpengen. Friskolor får i vissa fall ta ut låga avgifter för att bekosta en speciell profil.
Sedan 1992 har antalet friskolor i Sverige ökat från 97 till 434.
I Stockholm finns det 24 kommunala gymnasier och 16 privata. Hos Skolverket ligger 19 ansökningar. Om samtliga beviljas har Stockholm 59 gymnasier nästa år. Förhållandet är likartat i hela landet. Det finns f.n. 91 privata gymnasier i landet och det finns lika många ansökningar att få starta nya.
Det finns inte underlag för 59 gymnasier enbart i Stockholm. Resultatet blir att kommunala skolor får läggas ner och privata går i konkurs. Det är inget som gagnar elevernas utbildning.
Självklart finns det både bra och dåliga friskolor precis som det finns både bra och dåliga kommunala skolor. Men den pågående utvecklingen leder inte till en positiv utveckling av skolan. Risken är stor att vi får en ojämlik och segregerad skola.
Skollagen kräver att också privata skolor ska ha utbildade lärare men enligt skolverkets statistik saknar 43 procent av de privata gymnasiernas lärare pedagogisk utbildning. Motsvarande siffra för den kommunala skolan är 16 procent. Det ingår inte i Skolverkets uppdrag att kontrollera att friskolan har ändamålsenliga lokaler, ekonomiska resurser och pedagogiskt utbildad personal. I nuläget sker inte den kontroll av ansökningar och verksamhet som är nödvändig ur ett elevperspektiv och ur ett ekonomiskt samhällsperspektiv.
Ett exempel: Ett cybergymnasium ansöker om att få starta ett gymnasium i Stockholm. Gymnasiet uppges komma att ha 1 500 elever. Enligt PRV:s registreringsbevis har styrelsen en ledamot och en suppleant. Aktiekapitalet är endast 100 000 kronor. Några lokaler har man inte enligt ansökan. Rektor och lärare ska enligt ansökan ha "pedagogisk förmåga".
Målsättningen för detta stora gymnasium är att "eleverna skall få studera i sin takt" och få en del IT-undervisning.
På så lösa grunder ska alltså 1 500 elever ge sig in i sin gymnasieutbild- ning.
Två kommuner, Huddinge och Tyresö, har redan i remiss tillstyrkt ansökan och Stockholms utbildningsförvaltning kommer antagligen att tillstyrka denna ansökan liksom alla andra.
Det krävs en ordentlig översyn av reglerna för att få starta en friskola samt en bättre kontroll av verksamheten från Skolverkets tillsynsenhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en översyn av reglerna för att starta friskolor och hur man klarar att kontrollera verksamheten,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att konsekvenserna för den kommunala skolan på grund av ett ökat antal friskolor utreds.
Stockholm den 4 oktober 1999
Eva Arvidsson (s)
Inger Segelström (s)
Berit Andnor (s)
Siw Wittgren-Ahl (s)
Monica Green (s)
Agneta Brendt (s)
Elisebeht Markström (s)
Anne Ludvigsson (s)
Ulla Wester (s)
Elanders Gotab, Stockholm 1999