I Skolverkets förslag till nya kursplaner för grundskolan har verkets
tjänstemän strukit det specifikt kristna ur kursplanen för
religionskunskap. Ordet kristendom finns inte ens med i förslaget. Istället
talas om "den abrahamitiska traditionen", där poängen är att lyfta fram
även islam, som liksom judendom och kristendom räknar sig som en del
av traditionen från Abraham.
Ett utbildningsråd inom Skolverket och ämnesansvarig bland annat för
religionskunskapen, deklarerade i tidningen Hemmets Vän i september 1999:
Kursplanen ska spegla samhällets förändringar. Vi ansåg att kristendomens
roll har förändrats och dessutom är den inte längre någon statsreligion, och vi
har inflytande från många andra religioner.
Det är emellertid inte så att tjänstemän inom Skolverket på egen hand ska
göra bedömningar och avvägningar om vad de tycker ska finnas i de
olika kursplanerna. Riksdagsbeslutet från 1994 om riktlinjerna för
läroplan för såväl grundskola som gymnasieskola ska följas, till dess nya
riksdagsbeslut eventuellt fattas med en ny inriktning. Inriktningen på
religionskunskapen finns mycket explicit medtagen och utvecklad i det
betänkande som riksdagen fattat beslut om.
Det framgår med all tydlighet att en sådan glidning som Skolverket avser
göra vad gäller religionskunskapen står i strid med vad gällande riksdags-
beslut stadgar. Riksdagen beslöt i enlighet med utbildningsutskottets
betänkande 1993/94:UbU1 Ny läroplan för grundskolan, m.m. enligt följande
ordalydelse:
Som normer som skolans verksamhet skall bygga på nämns respekt för
människans värdighet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan
kvinnor och män, omsorgen om dem som har det svårt samt det personliga
ansvaret. Dessa värden har en djup förankring i vårt land och vår kultur. Det
är normer och grundläggande värden som har djupa rötter i vår historiska
utveckling. Som särskilt viktig framstår skolans värdegrund, förankrad i
kristen etik och västerländsk humanism. Skolan har en viktig uppgift i att
hävda dessa värden och förklara hur de vuxit fram och förankrats, och att
hjälpa eleverna att utveckla ett personligt förhållningssätt till dem och till
den
grund de vilar på. (min kursivering)
Till skolans uppgifter hör att förmedla kunskaper om och stimulera till
reflektioner kring olika religioner och livsåskådningar som en grund för varje
elevs egna ställningstaganden. Ett lands religiösa liv är en del av dess kultur.
Utskottet instämmer med regeringen (prop. s. 59) att kristendomen har haft
och har stor betydelse i det svenska samhället och att dess inflytande sträcker
sig från kultur, värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem till sam-
hällsmoral, sedvänjor och tradition. Kristendomen har därför en särställning
för att kunna ge grunden till förståelse för svensk och västerländsk kultur
och samhällsutveckling. Kristen etik utgör således en del av det nationella
kulturarvet. (min kursivering)
Vad gäller ämnet religionskunskap anger betänkandet som togs i
riksdagsbeslutet:
Ämnet religionskunskap och dess innehåll behandlas i två motioner, båda
väckta före läroplanspropositionen. Enligt motion 1992/93:Ub437 (kds)
måste kristendomsundervisningen självfallet ges en mycket central roll inom
ämnet (yrkande 4). I denna kristendomsundervisning bör bibelkunskapen
alltjämt stå i centrum, betonar motionären (yrkande 3). Också i motion
1992/93:Ub902 (m) yrkande 1 påpekas behovet av att det kristna budskapets
ställning stärks inom religionskunskapsämnet.
Utskottet anser att det kursplaneinnehåll för ämnet religionskunskap som
regeringen redovisar i propositionen i tillämpliga delar stämmer överens med
motionärernas yrkanden. Undervisningen i ämnet religionskunskap skall,
enligt propositionen, fördjupa elevernas kunskaper om religion och ge dem
tillfälle att reflektera över varje människas etiska och moraliska ansvar, samt
utveckla respekt för rätten till en egen livsåskådning. Ämnet skall också ge
kunskaper om den kristna trons föreställningsvärld som en grund för
förståelse av hur svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling
påverkats och påverkas av Bibeln och kristen tro. Utskottet utgår från att
eleverna även fortsättningsvis, som det uttrycks i gällande läroplan (Lgr 80),
skall få vidgade kunskaper om den kristna religionen med Bibeln i centrum.
Samma inriktning togs för övrigt också för gymnasieskolan i
betänkandet 1993/94:UbU2 Ny läroplan för gymnasieskolan, m.m.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Skolverkets utformning av kursplaner skall
följa riktlinjerna i riksdagsbeslutet om 1993/94:UbU1 Ny läroplan för
grundskolan, m.m.