I Skolverkets förslag till nya kursplaner för grundskolan har verkets tjänstemän strukit det specifikt kristna ur kursplanen för religionskunskap. Ordet kristendom finns inte ens med i förslaget. Istället talas om "den abrahamitiska traditionen", där poängen är att lyfta fram även islam, som liksom judendom och kristendom räknar sig som en del av traditionen från Abraham.
Ett utbildningsråd inom Skolverket och ämnesansvarig bland annat för religionskunskapen, deklarerade i tidningen Hemmets Vän i september 1999:
Kursplanen ska spegla samhällets förändringar. Vi ansåg att kristendomens roll har förändrats och dessutom är den inte längre någon statsreligion, och vi har inflytande från många andra religioner.
Det är emellertid inte så att tjänstemän inom Skolverket på egen hand ska göra bedömningar och avvägningar om vad de tycker ska finnas i de olika kursplanerna. Riksdagsbeslutet från 1994 om riktlinjerna för läroplan för såväl grundskola som gymnasieskola ska följas, till dess nya riksdagsbeslut eventuellt fattas med en ny inriktning. Inriktningen på religionskunskapen finns mycket explicit medtagen och utvecklad i det betänkande som riksdagen fattat beslut om.
Det framgår med all tydlighet att en sådan glidning som Skolverket avser göra vad gäller religionskunskapen står i strid med vad gällande riksdags- beslut stadgar. Riksdagen beslöt i enlighet med utbildningsutskottets betänkande 1993/94:UbU1 Ny läroplan för grundskolan, m.m. enligt följande ordalydelse:
Som normer som skolans verksamhet skall bygga på nämns respekt för människans värdighet, individens frihet och integritet, jämställdhet mellan kvinnor och män, omsorgen om dem som har det svårt samt det personliga ansvaret. Dessa värden har en djup förankring i vårt land och vår kultur. Det är normer och grundläggande värden som har djupa rötter i vår historiska utveckling. Som särskilt viktig framstår skolans värdegrund, förankrad i kristen etik och västerländsk humanism. Skolan har en viktig uppgift i att hävda dessa värden och förklara hur de vuxit fram och förankrats, och att hjälpa eleverna att utveckla ett personligt förhållningssätt till dem och till den grund de vilar på. (min kursivering)
Till skolans uppgifter hör att förmedla kunskaper om och stimulera till reflektioner kring olika religioner och livsåskådningar som en grund för varje elevs egna ställningstaganden. Ett lands religiösa liv är en del av dess kultur. Utskottet instämmer med regeringen (prop. s. 59) att kristendomen har haft och har stor betydelse i det svenska samhället och att dess inflytande sträcker sig från kultur, värde- och normsystem, lagstiftning och rättssystem till sam- hällsmoral, sedvänjor och tradition. Kristendomen har därför en särställning för att kunna ge grunden till förståelse för svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling. Kristen etik utgör således en del av det nationella kulturarvet. (min kursivering)
Vad gäller ämnet religionskunskap anger betänkandet som togs i riksdagsbeslutet:
Ämnet religionskunskap och dess innehåll behandlas i två motioner, båda väckta före läroplanspropositionen. Enligt motion 1992/93:Ub437 (kds) måste kristendomsundervisningen självfallet ges en mycket central roll inom ämnet (yrkande 4). I denna kristendomsundervisning bör bibelkunskapen alltjämt stå i centrum, betonar motionären (yrkande 3). Också i motion 1992/93:Ub902 (m) yrkande 1 påpekas behovet av att det kristna budskapets ställning stärks inom religionskunskapsämnet.
Utskottet anser att det kursplaneinnehåll för ämnet religionskunskap som regeringen redovisar i propositionen i tillämpliga delar stämmer överens med motionärernas yrkanden. Undervisningen i ämnet religionskunskap skall, enligt propositionen, fördjupa elevernas kunskaper om religion och ge dem tillfälle att reflektera över varje människas etiska och moraliska ansvar, samt utveckla respekt för rätten till en egen livsåskådning. Ämnet skall också ge kunskaper om den kristna trons föreställningsvärld som en grund för förståelse av hur svensk och västerländsk kultur och samhällsutveckling påverkats och påverkas av Bibeln och kristen tro. Utskottet utgår från att eleverna även fortsättningsvis, som det uttrycks i gällande läroplan (Lgr 80), skall få vidgade kunskaper om den kristna religionen med Bibeln i centrum.
Samma inriktning togs för övrigt också för gymnasieskolan i betänkandet 1993/94:UbU2 Ny läroplan för gymnasieskolan, m.m.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Skolverkets utformning av kursplaner skall följa riktlinjerna i riksdagsbeslutet om 1993/94:UbU1 Ny läroplan för grundskolan, m.m.
Stockholm den 4 oktober 1999
Tuve Skånberg (kd)
Elanders Gotab, Stockholm 1999