Nästan en femtedel av små och medelstora företag anser att bristen på lämplig arbetskraft är ett hinder för att dessa företag skall expandera. Många företag vill införa ett lärlingssystem som tillgodoser företagens behov av kvalificerade yrkesarbetare och av elevernas behov. Systemet måste bli mera flexibelt där lärlingarna räknas som elever och inte anställda. Det skall vara en högkvalitativ yrkesutbildning för motiverade elever.
Den yrkesutbildning som erbjuds i gymnasieskolorna håller inte måttet. Bl.a. innehåller yrkesutbildningarna för mycket allmän teori och för lite praktisk yrkeserfarenhet. 80 procent av företagen anser att lärlingsutbild- ningen behövs och lika många säger sig beredda att ta emot lärlingar.
Den s.k. nya lärlingsutbildningen som regeringen dragit i gång är bra men har p.g.a. sin uppläggning och utformning inte lyckats motsvara den efter- frågan som finns hos företagen.
Utbildningen skall vara flexibel och mera beroende av vad som krävs för ett visst yrke och en viss individ. Näringslivet skall ges ett större inflytande över utbildningens utformning.
Kravet på att den skall ge högskolebehörighet skall tas bort eftersom det är en mycket liten del av eleverna från yrkesprogrammen som går vidare till högskola.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ny utformning av lärlingssystemet.
Stockholm den 4 oktober 1999
Anne-Katrine Dunker (m)
Cristina Husmark Pehrsson (m)