I den nu föreliggande propositionen föreslår regeringen en ny myndighetsstruktur för forskningsfinansieringen. Den nuvarande organisationen, som består av ett stort antal myndigheter, har vuxit fram under en lång tid. Vi kan konstatera att när de olika myndigheterna inrättades var behoven och förutsättningarna för forskningen helt annorlunda än i dag. För att hantera dagens och framtidens forskning krävs därför en anpassning av strukturen för forskningsfinansiering. I regeringens förslag är dock finansieringen fortfarande oklar. Regeringen skriver att förslaget kommer att innebära omfördelning på statsbudgeten mellan ett antal anslag och möjligen mellan utgiftsområden. Centerpartiet anser att en långsiktig forskningspolitik kräver en helhetssyn varför man måste koppla samman organisationsförändringar med fördelningen av resurser. Eftersom finansieringen fortfarande är oklar avstyrker vi regeringens förslag om ny myndighetsorganisation. Den fortsatta bered- ningen bör inte ske internt i Regeringskansliet. Regeringen bör bjuda in såväl de politiska partierna som forskningsintressenter till överläggningar inför den fortsatta beredningen av forskningspolitiken. Detta bör ges regeringen till känna.
Skulle riksdagen ställa sig bakom propositionen har vi följande synpunkter:
Grundforskningens nytta och värde
Strävan efter ny kunskap är en av de egenskaper som kännetecknar människan. Under århundraden har hon drivits att öka sin kunskap om den omgivande världen, såväl för omedelbar nytta som av nyfikenhet på det som kanske inte direkt kan omsättas i praktiken. Den fria och kritiska forskningen är ett omistligt inslag i det öppna samhället. Det är en huvuduppgift för forskningspolitiken att slå vakt om det öppna samtalet och att stimulera till ett fritt kunskapssökande.
Många av de viktigaste upptäckter som gjorts har varit resultatet av det fria och förutsättningslösa sökande som sker i form av grundforskningen. Så var t.ex. fallet då penicillinet upptäcktes. Det är genom upptäckter i grund- forskningen som basen läggs för framgångsrik framtida tillämpad forskning och utvecklingsarbete.
En stark och framgångsrik grundforskning innebär ökade möjligheter till medverkan i internationella forskningssammanhang och tillgodogörande av forskningsresultat från andra miljöer, som kan bidra till att stimulera den egna forskningen.
De kunskaper som uppnåtts genom grundforskningen är också det som i dag utgör basen för utbildningen vid universitet och högskolor. Vetandets värde i sig är omöjligt att uppskatta.
Det är viktigt för att stärka det öppna samhället, för att stärka svenskt näringsliv och för att kvalitetssäkra utbyggnaden av den högre utbildningen.
Centerpartiet vill framhålla att också tvärvetenskaplig forskning kan vara grundforskning, vilket inte alltid framkommer i diskussioner om forsknings- politiken. Mycket grundforskning bedrivs också över de traditionella disciplinära gränserna, vilket inte alltid uppmärksammas i forsknings- finansieringen.
Forskning vid mindre och medelstora högskolor
Centerpartiet vill vidare uppmärksamma F2000-skrivningar om forskningen vid mindre och medelstora högskolor. Enligt den forskningspolitiska utredningen "förutsätter ytterligare utbyggnad av de fasta forskningsresurserna vid de små och medelstora högskolorna att antalet forskarutbildade lärare ökar och att forskningen vid högskolorna visar sig uppfylla kvalitetskriterierna t.ex. genom att andelen medel som erhålls i vetenskaplig konkurrens från forskningsråden ökar".
Detta innebär rimligen också högt ställda krav på statsmakterna - de mindre och medelstora högskolorna måste ges möjlighet att bevisa sin vetenskapliga kvalitet. Vid många, främst mindre, högskolor finns i dag inte förutsättningarna för att konkurrera om forskningsmedel med något sånär likvärdiga förutsättningar som de stora högskolorna och universiteten.
Högre utbildning ska bedrivas på vetenskaplig eller konstnärlig grund. En egen forskning är därmed nödvändig för att säkra grundutbildningens kvalitet vid alla lärosäten. Dels måste lärosätets egna lärare ges möjlighet att forska för att vidareutvecklas i sin roll, dels är högskolornas forskning viktig för att kunna attrahera nya lärare och forskare.
Som vi ovan framhållit, leder en fri forskning ofta till de viktigaste upptäckterna. En av de viktigaste grunderna för detta är forsknings- finansieringen, som i större utsträckning bör ge forskare möjlighet att fritt välja och studera problem. I propositionen är finansieringen fortfarande oklar. Regeringen skriver att förslaget kommer att innebära omfördelning av medel på statsbudgeten mellan ett antal anslag och möjligen mellan utgiftsområden. Att ge större, ej villkorade, resurser direkt till forskare och lärosäten är ett av de viktigaste sätten att öka den forskarstyrda forskningen och därmed den akademiska friheten.
Enligt Centerpartiets uppfattning utgör fasta forskningsresurser en förutsättning för möjligheterna att, genom hög kvalitet, konkurrera om de rörliga medlen som finns i råden. Under ett par decenniers tid har proportionerna mellan de två anslagsformerna stadigt förskjutits till de fasta forskningsresursernas nackdel. Det är angeläget att denna trend nu förändras och att högskolornas fasta forskningsresurser ökar. Givetvis gäller detta för samtliga högskolor och de nya universitetet, som måste ges möjligheten att bygga upp konkurrenskraftiga forskningsmiljöer inom något/några områden vid varje högskola. De fasta forskningsresurserna till landets högskolor bör därför öka, såväl i absoluta som i relativa tal. Detta bör ges regeringen till känna.
En samlad forskningsbudget
En svårighet för forskningspolitiken är att samhället saknar överblick över de samlade offentliga forskningsresurserna och att prioritering av forskning därigenom blir svårare. Utbildningsdepartementet ansvarar i dag för drygt hälften av de offentliga medlen till forskning. Den andra hälften består av sektorsmedel och kontrolleras av en mängd andra departement samt ett antal olika forskningsråd. De olika departementens forskningsanslag är i sin tur utspridda på en rad olika statliga verk. Centerpartiet anser att en ordning bör prövas där all offentlig forskningsfinansiering bör redovisas i en samlad forskningsbudget. Detta bör ges regeringen till känna.
Myndighetsstrukturen för forskningsfinansiering
Fyra nya myndigheter för forskningsfinansiering inrättas: Vetenskapsrådet, Forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv, Forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering samt Myndighet för forskning och utveckling. Ett Forskningsforum inrättas också.
Samtidigt avvecklas Humanistiska-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Teknik- vetenskapliga forskningsrådet och Forskningsrådsnämnden.
Även vissa sektorsforskningsmyndigheter - såsom Byggforskningsrådet, Kommunikationsforskningsberedningen, Rådet för arbetslivsforskning, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Socialvetenskapliga forskningsrådet - samt FoU-verksamheten vid Närings- och teknikutvecklingsverket avveck- las.
Oro för maktkoncentration
Även om de flesta nog instämmer i det faktum att dagens forsknings- finansieringssystem bör förändras för att öka samordningen så finns en del oro vad gäller den föreslagna organisationen. Det främsta orosmomentet är att organisationen kan leda till en onödig maktkoncentration och att det är viktigt att värna pluralismen i forskningsfinansieringen. Pluralismen ökar möjligheten för nya områden att växa fram, medan en mer centralistisk modell leder till risken att nya idéer inte får det stöd de förtjänar.
I F2000 beskriver man frågan om pluralism utifrån följande: "I fråga om forskningsfinansieringen finns en starkt hävdad princip om pluralism.
Pluralism är nödvändig inom forskningsområdet för att förhindra 'skolbildningar' och skapa goda förutsättningar för kunskapssökandet. Det är av flera skäl inte rimligt att eftersträva någon form av endimensionell organisation för forskning och utvecklingsarbete. Dagens omfattande organisation är resultatet av uppsplittring av uppgifter vilket i praktiken inte innebär att forskare inom ett visst område faktiskt har möjligheter att söka finansiering från ett stort antal alternativa källor. Pluralismen kan därtill vara begränsad genom att personer samtidigt sitter i mer än ett beslutsorgan. Tydligast kanske detta kan ses i det nuvarande personsambandet mellan ledningarna för forskningsråden och vissa sektorsforskningsorgan och styrelserna för några av forskningsstiftelserna. De dubbla uppdrag i forskningsråd och stiftelsen, som t ex ledamöterna i styrelsen för Stiftelsen för strategisk forskning har, innebär en mycket stark koncentration av inflytande över svensk forskningsfinansiering."
Inte minska resurserna
Det är stora kostnader förknippade med en omorganisation inte minst genom att det tar tid för en ombildad rådsorganisation att definiera sin inre arbetsdelning, sina uppgifter, relationer, ansvar, rutiner och för att utveckla administrativa stödsystem och datorsystem för ärendehantering m.m.
Särskilt viktigt har det visat sig vara att en omorganisation inte kopplas till en neddragning av resurser för arbetet - detta tenderar att få förödande effekter inte bara på verksamheten utan också på myndighetens inre utveckling. Centerpartiet menar att eventuellt ökade kostnader i samband med ombildandet av rådsorganisationen inte får medföra krympande ekonomiskt utrymme för verksamheten. Detta bör ges regeringen till känna.
Vetenskapsrådet
Ett nytt forskningsråd, Vetenskapsrådet, skall inrättas. Inom Vetenskapsrådet föreslås att tre ämnesråd skall finnas, ett för humaniora- samhällsvetenskap, ett för medicin och ett för natur- och teknikvetenskap.
Centerpartiet är i likhet med Högskoleverket och Sveriges universi- tetslärarförbund (SULF) kritiskt till att inrätta ett gemensamt ämnesråd för naturvetenskap-teknik inom Vetenskapsrådet. Regeringen menar att det finns tydliga beröringspunkter mellan forskningen inom dessa två områden och möjligheterna till korsbefruktning och samarbete bör öka väsentligt genom en sammanslagning, samtidigt som riskerna för dubbelarbete minskar. Centerpartiet menar trots detta att indelningen av de olika ämnesrådena bör följa samma modell för resursfördelning som tillämpas för forsknings- anslagen till universitet och högskolor. Indelningen av ämnesråden bör vara: ett för humaniora-samhällsvetenskap, ett för medicin, ett för naturvetenskap och ett för teknikvetenskap. Detta bör ges regeringen till känna.
Finansiera hela projekt
För att kunna ge stöd till så många forskare som möjligt finansierar forskningsråden nu ofta inte hela projekt utan ger "bidrag" till projekt- finansieringen. Det innebär att forskaren måste antingen få kompletterande finansiering från andra håll - i den mån detta innebär finansiering med fakultetsmedel binder forskningsrådet upp universitetens och högskolornas resurser. Eller, vilket sannolikt är det vanligaste, försöker forskaren genomföra det ursprungliga projektet men med inadekvata resurser. Centerpartiet anser att huvudregeln bör vara att forskningsråden ska ta det fulla ansvaret för den verksamhet de stöder. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen - med avslag på propositionen - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett brett samråd inför den fortsatta beredningen av forskningspolitiken,
2. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regering till känna vad i motionen anförts om att de fasta forsknings- resurserna till landets högskolor bör öka, såväl i absoluta som i relativa tal,
3. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en ordning bör prövas där all offentlig forskningsfinansiering bör redovisas i en samlad forskningsbudget,
4. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att eventuellt ökade kostnader i samband med ombildandet av rådsorganisationen inte får medföra krympande ekonomiskt utrymme för verksamheten,
5. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att indelningen av ämnesråden bör vara ett för humaniora-samhällsvetenskap, ett för medicin, ett för naturvetenskap och ett för teknikvetenskap.
6. att riksdagen - om yrkande 1 avslås - som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att huvudregeln för forskningsråden bör vara att de tar det fulla ansvaret för den verksamhet de stöder genom att finansiera hela projekt.
Stockholm den 6 april 2000
Sofia Jonsson (c)
Margareta Andersson (c)
Marianne Andersson (c)
Erik Arthur Egervärn (c)
Agne Hansson (c)
Birgitta Sellén (c)