Småföretagarens betydelse i svensk ekonomi har ökat och kommer att
öka i framtiden. Det är därför angeläget att Sverige får ett mer
småföretagsvänligt klimat än hittills. Det är i mindre företag som de
flesta nya arbetstillfällena skapas. Det är avgörande för vår framtid att
små företag kan utvecklas och bli den breda bas av företag som krävs för
att vår exportindustri ska kunna fungera i en ökad konkurrens och att det
ska gå att leva och försörja sig i hela vårt land. Därför är det oroande att
se att antalet nystartade företag inte ökat som tidigare.
Utveckling och tillväxt i Sverige förutsätter en positiv syn på och en lag-
stiftning som stöder entreprenörskap. Entreprenörskap är att visa företag-
samhet. Det innebär att individer eller företag ser och tar tillvara
möjligheter,
investerar kreativitet och kapital för att utveckla och introducera nya
produkter och tjänster på marknaden.
En positiv och öppen attityd från samhällets sida gentemot företagsamhet i
allmänhet och innovationer och entreprenörskap i synnerhet är nödvändigt
för utvecklingskraften.
Ett bra entreprenörskap karaktäriseras av att det är fint att våga, att det är
bra att lyckas, att det är accepterat att misslyckas och att det är möjligt att
försöka igen.
Det är i skolan som samtalen och kunskapsbyggandet om entreprenörskap
måste börja, där finns alla kommande innovatörer, entreprenörer och före-
tagare. Behovet är stort. En Sifoundersökning visar att 94 procent av landets
17-åringar anser att de har fått för lite eller ingen information om vilka jobb
och vilka möjligheter det finns som egen företagare. Över 60 procent svarar
att de inte fått träffa någon egen företagare genom skolan. Lika många svarar
nej på frågan om de upplever att skolan har ett bra samarbete med lokala
företag.
Trots detta ser 17-åringarna i Sifoundersökningen positivt på företagande.
Nio av tio kan tänka sig att någon gång starta och driva eget företag och 85
procent tror att det kommer att finnas fler företagare i den egna kommunen
om fem år. Det finns en stor potential för en Gnosjöanda i hela landet om den
kraften kan tillvaratas och kanaliseras på ett bra sätt.
Skolans uppgift är att bejaka barns och ungdomars nyfikenhet och driftig-
het, grunden för entreprenörskap. Detta görs indirekt genom att skapa en
kultur som uppmuntrar innovationsförmåga men också genom att tillföra
kunskap på såväl teoretiskt som praktiskt plan. Samarbetet mellan skola och
arbetsliv måste förbättras. Prao och syo-verksamhet har sällan ett
entreprenöriellt synsätt. De elever som i skolan oftast får en viss kunskap om
företagandets villkor är de på gymnasieskolans ekonomprogram. Mera sällan
nås eleverna på de yrkesförberedande programmen, trots att de ofta i hög
utsträckning är potentiella företagare.
Synen och attityden till företagande måste grundläggas tidigt. I utred-
ningen "I entreprenörskapets tecken - en studie av skolning i förnyelse" av
Bengt Johannisson och Torsten Madsén framkommer att Sverige ligger långt
efter övriga nordiska länder när det gäller att stimulera till entreprenörskap
och företagande. I Danmark finns ett nationellt handlingsprogram vars syfte
är att uppmuntra till entreprenörskap. I Norge arbetar man med frågeställ-
ningarna redan från lågstadiet.
Kunskap i entreprenörskap och företagande måste vara väl integrerad i
såväl grund- som gymnasieskola. Den bör initieras redan på lågstadiet och
sedan fördjupas och utvecklas alltmer under skoltiden. Entreprenörskunskap
måste inte nödvändigtvis vara ett eget ämne utan kan integreras i t.ex. ämnet
samhällskunskap. Lärare måste ges fortbildning på ämnesområdet. Aktuell
forskning ska tas till vara. Strävan ska vara att undervisning i entreprenör-
skap ska vara så konkret som möjligt.
Kunskapen om entreprenörskap måste erövras i nära kontakt med närings-
livet. Företagare och deras branschorganisationer NUTEK, ALMI och IUC
är möjliga samarbetspartners. De nätverk som byggts upp under arbetet med
tillväxtavtalen kan med sin kunskap om den egna regionen fungera som
resurs.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär upprättande av en nationell
handlingsplan för att inom grund- och gymnasieskola uppmuntra till
entreprenörskap och företagande.