Den allmänna debatten om jord- och skogsbruket, dess
produktionsformer, miljöpåverkan m.m. har präglats av okunskap och
tyckande. Massmedia har i regel inte bidragit till en sakligare debatt. Det
är viktigt att vi får till stånd en debatt baserad på kunskap och saklighet.
Jord- och skogsbruk har under årtusenden varit en del i det ekologiska
kretsloppet. Växtnäringsämnena alltifrån kolet i luftens koldioxid till kväve,
fosfor och kalium m.fl. beskriver i naturen sina bestämda kretslopp, liksom
vatten.
Kvävet, som nu framställs som den stora förstöraren, är en av de viktigaste
förutsättningarna för mänskligt liv vid sidan om vatten och luft.
I vårt humida klimat har vi sedan årtusenden haft läckage av växtnärings-
ämnen till luft och vatten ett naturligt kretslopp i samarbete med andra
organismer i vårt ekologiska system såsom bakterier, svampar och olika
markdjur, vattendjur och vattenväxter.
Utbildningen i elementär naturkunskap måste förbättras i grundskolan och
gymnasiet. Det måste ske en allmän förbättring av elementär naturkunskap
hos inte bara våra skolungdomar och studerande på olika nivåer, utan även
hos alla dem som har att utreda och fatta beslut i frågor om jord- och
skogsbruk, miljöärenden m.m.
Ett bättre utnyttjande av all den biologiska kompetens som finns bl.a. inom
våra lantbruksenheter och andra organ, som nu ägnar sig åt rent administra-
tiva uppgifter, måste komma till stånd. Även utbildningsmöjligheterna i TV
och radio bör kunna utnyttjas bättre. Då kan varje svensk snabbt och effektivt
bli delaktig i de kunskaper som krävs för att rätt kunna förstå skeendet i vår
natur och på ett positivt sätt kunna delta i miljödebatten.
Enligt EG:s miljöhandlingsprogram skall miljön integreras i under-
visningen i EU-länderna. Målen är att öka medvetenheten om miljö-
problemen och hur de kan lösas och lägga grunden för välinformerade och
delaktiga medborgare som skall skydda miljön och nyttja naturresurserna
varsamt. För detta krävs bl.a. lärarfortbildning samt utveckling av läromedel
och handledningar i miljöundervisning. Programmet skall in i alla skolplaner
senast år 2000.
Det är angeläget att den svenska skolan, på ett bättre sätt än i dag, söker
integrera miljökunskap i utbildningen. För detta krävs bl.a. fortbildning av
lärare samt utveckling av läromedel m.m. Vi får inte heller på miljöområdet
halka efter omvärldens utbildningsinsatser. Tyvärr kan konstateras att stora
brister fortfarande finns inom skolan vad gäller aktuell information om vilka
framsteg som gjorts på miljöområdet. Som exempel kan nämnas det mera
naturvänliga skogsbruket, växtnäringsstyrning inom jordbruket m.m. Ofta
har elever fått en förlegad - och därför negativ - information.
Gjorda framsteg och nya satsningar måste alltid framhållas. Detta inte
minst för att skapa en positiv och hoppfull tro på möjligheterna till över-
levnad och långsiktigt bättre resursutnyttjande.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utbildning i naturkunskap,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utbildnings-
satsningar som ligger i nivå med motsvarande inom övriga EU,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att aktuell information om framsteg på miljö-
området på ett bättre sätt skall klargöras i utbildningen.