Motion till riksdagen
1999/2000:Ub261
av Larsson, Maria (-kd)

Lärlingssystemet


Vid en träff med småföretagare, branschföreträdare, fack,
kommunrepresentanter och riksdagsledamöter på Bernts konditori i
Gnosjö i augusti i år kretsade samtalet i huvudsak kring problemen att
rekrytera folk till lediga jobb. Det var naturligt att frågan om ungdomars
möjlighet till anställning kom upp. Ett samfällt önskemål från
företagarsidan var att det skulle underlätta om utbildningen gav de unga
en bättre grund och en tidig erfarenhet av arbetsliv, yrke och bransch.
Sverige behöver en ny och modern lärlingsutbildning. Ett fungerande
lärlingssystem skulle underlätta många ungdomars inträde på arbetsmark-
naden och bättre ta tillvara  de praktiska färdigheterna hos många elever som
idag inte trivs i gymnasieskolan. Gymnasieskolan är, med sitt krav på att alla
ska uppnå högskolebehörighet, en teoretisk utbildning som slår ut många
elever. De elever som idag lämnar gymnasieskolan med icke godkänt betyg i
kärnämnena är alldeles för många. Dessa elever har i regel svårt att få fot-
fäste på arbetsmarknaden.
Samtidigt har idag 7 av 10  företag som behöver nyanställa svårt att rekry-
tera medarbetare. De nya arbetsorganisationerna och inte minst investe-
ringarna i ny teknik  ställer nya och större krav på arbetskraften vad gäller
yrkesutbildning, yrkeskunnande, bredd på kompetens samt ökad flexibilitet.
Dessa krav har svårt att tillgodoses inom ramen för den traditionella
utbildningen.
Inom ramen för en försöksverksamhet finns i dagens gymnasieskola
möjlighet till lärlingsutbildning inom det individuella programmet (IV).
Under de första två åren bedrivs undervisningen i gymnasieskolan, och där-
efter är 1-2 år av utbildningen förlagd till ett företag. Lärlingsutbildningen
ska ge en fullständig gymnasieutbildning med högskolebehörighet. Denna
utbildning bedrivs idag endast vid ett fåtal företag.
Vi menar att det nu är dags att pröva en annan typ av lärlingssystem som
tillgodoser  såväl elevens behov av en relevant yrkesutbildning som före-
tagens behov av kvalificerade yrkesarbetare. Skolan är här beroende av den
kompetens och maskinpark som återfinns endast i näringslivet. Dessutom
behövs en god kontaktyta mellan kommun och arbetsliv, skola och närings-
liv. Alla dess komponenter tror vi finns i Småland.
Vi vill att lärlingsutbildningen bildar ett eget program inom gymnasie-
skolans ram. De yrkesförberedande programmen berörs inte av vårt förslag.
Den bör ha en flexibel utformning med individuell studieplan. Utbildnings-
tiden kan variera mellan 2 och 4 år. Vi menar att lärlingsutbildningen inte
med nödvändighet måste ge högskolebehörighet.
Utbildningstidens längd är beroende av det valet men också av vilken
bransch eller vilket yrke eleven väljer. Vi menar också att det på sikt behövs
en yrkeshögskola i Sverige, vartill genomgången lärlingsutbildning självklart
ger behörighet.
Lärlingsutbildningen måste knytas nära det lokala näringslivet. Skolan är
huvudman under hela utbildningen och har ansvaret för att utbildningen
fyller uppställda kvalitetskrav. Praktik varvas med teori redan från första
terminen. Fördelningen bör vara 2-3 dagar/vecka av teori respektive praktik.
Företagen får en ersättning från skolan för produktionsbortfall, materialkost-
nad, maskinslitage osv med 3000-4000 kr/månad under första utbildnings-
året.  Eleven får från företaget en speciellt avtalad, symbolisk "lärlingslön"
fr o m 2:a året  i förhållande till den insats man gör i produktionen. Utbild-
ningen avslutas med yrkesprov och leder till en yrkesexamen. Företaget har
inget anställningstvång av eleven vid avslutad utbildning.
Vi föreslår att Småland får utgöra försöksområde för ett projekt av den
ovan skissade lärlingsutbildningen.  I Småland ryms många landsorts-
kommuner med en mängd småföretag. För projektet krävs ekonomiska
resurser för  planering, samordning, handledning, genomförande samt - inte
minst - marknadsföring gentemot eleverna. Det ankommer på regeringen att
besluta om hur finansieringen ska lösas.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att besluta om dispens från gällande lag för att
genomföra ett försök med ovan  skissade lärlingsutbildning i Småland.

Stockholm den 4 oktober 1999
Maria Larsson (kd)
Lennart Värmby (v)
Göte Jonsson (m)