Vid en träff med småföretagare, branschföreträdare, fack, kommunrepresentanter och riksdagsledamöter på Bernts konditori i Gnosjö i augusti i år kretsade samtalet i huvudsak kring problemen att rekrytera folk till lediga jobb. Det var naturligt att frågan om ungdomars möjlighet till anställning kom upp. Ett samfällt önskemål från företagarsidan var att det skulle underlätta om utbildningen gav de unga en bättre grund och en tidig erfarenhet av arbetsliv, yrke och bransch.
Sverige behöver en ny och modern lärlingsutbildning. Ett fungerande lärlingssystem skulle underlätta många ungdomars inträde på arbetsmark- naden och bättre ta tillvara de praktiska färdigheterna hos många elever som idag inte trivs i gymnasieskolan. Gymnasieskolan är, med sitt krav på att alla ska uppnå högskolebehörighet, en teoretisk utbildning som slår ut många elever. De elever som idag lämnar gymnasieskolan med icke godkänt betyg i kärnämnena är alldeles för många. Dessa elever har i regel svårt att få fot- fäste på arbetsmarknaden.
Samtidigt har idag 7 av 10 företag som behöver nyanställa svårt att rekry- tera medarbetare. De nya arbetsorganisationerna och inte minst investe- ringarna i ny teknik ställer nya och större krav på arbetskraften vad gäller yrkesutbildning, yrkeskunnande, bredd på kompetens samt ökad flexibilitet. Dessa krav har svårt att tillgodoses inom ramen för den traditionella utbildningen.
Inom ramen för en försöksverksamhet finns i dagens gymnasieskola möjlighet till lärlingsutbildning inom det individuella programmet (IV). Under de första två åren bedrivs undervisningen i gymnasieskolan, och där- efter är 1-2 år av utbildningen förlagd till ett företag. Lärlingsutbildningen ska ge en fullständig gymnasieutbildning med högskolebehörighet. Denna utbildning bedrivs idag endast vid ett fåtal företag.
Vi menar att det nu är dags att pröva en annan typ av lärlingssystem som tillgodoser såväl elevens behov av en relevant yrkesutbildning som före- tagens behov av kvalificerade yrkesarbetare. Skolan är här beroende av den kompetens och maskinpark som återfinns endast i näringslivet. Dessutom behövs en god kontaktyta mellan kommun och arbetsliv, skola och närings- liv. Alla dess komponenter tror vi finns i Småland.
Vi vill att lärlingsutbildningen bildar ett eget program inom gymnasie- skolans ram. De yrkesförberedande programmen berörs inte av vårt förslag. Den bör ha en flexibel utformning med individuell studieplan. Utbildnings- tiden kan variera mellan 2 och 4 år. Vi menar att lärlingsutbildningen inte med nödvändighet måste ge högskolebehörighet.
Utbildningstidens längd är beroende av det valet men också av vilken bransch eller vilket yrke eleven väljer. Vi menar också att det på sikt behövs en yrkeshögskola i Sverige, vartill genomgången lärlingsutbildning självklart ger behörighet.
Lärlingsutbildningen måste knytas nära det lokala näringslivet. Skolan är huvudman under hela utbildningen och har ansvaret för att utbildningen fyller uppställda kvalitetskrav. Praktik varvas med teori redan från första terminen. Fördelningen bör vara 2-3 dagar/vecka av teori respektive praktik. Företagen får en ersättning från skolan för produktionsbortfall, materialkost- nad, maskinslitage osv med 3000-4000 kr/månad under första utbildnings- året. Eleven får från företaget en speciellt avtalad, symbolisk "lärlingslön" fr o m 2:a året i förhållande till den insats man gör i produktionen. Utbild- ningen avslutas med yrkesprov och leder till en yrkesexamen. Företaget har inget anställningstvång av eleven vid avslutad utbildning.
Vi föreslår att Småland får utgöra försöksområde för ett projekt av den ovan skissade lärlingsutbildningen. I Småland ryms många landsorts- kommuner med en mängd småföretag. För projektet krävs ekonomiska resurser för planering, samordning, handledning, genomförande samt - inte minst - marknadsföring gentemot eleverna. Det ankommer på regeringen att besluta om hur finansieringen ska lösas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att besluta om dispens från gällande lag för att genomföra ett försök med ovan skissade lärlingsutbildning i Småland.
Stockholm den 4 oktober 1999
Maria Larsson (kd)
Lennart Värmby (v)
Göte Jonsson (m)