Konflikter och skilda uppfattningar om vad som är att betrakta som de
viktigaste värdena inom skolans område har förekommit sedan seklets
början. Det är därför möjligt att finna en mängd historiska paralleller till
den dagsaktuella debatten om konfessionella skolor och om vissa
religiöst influerade inslag i skolans undervisning och miljö. Jag tror att vi
idag har en del att lära av historien. Mycket av debatten är sig likt men en
skillnad är att fokus förflyttats från kristna frikyrkor till islam.
År 1919 beslutade riksdagen om en reformerad undervisningsplan som
innebar förändringar för kristendomsundervisningen. Vissa delar av den
gamla katekesundervisningen försvann, och undervisningen fick inte längre
vara lika konfessionellt betonad. Ledstjärnor för religionsundervisningen
blev nu saklighet och objektivitet. Fortfarande var det dock uteslutande
kristendom som lärdes ut. De frikyrkliga, som varit en av drivkrafterna för
förändring i religionsundervisningen, var inte helt och hållet positiva till
1919 års nya undervisningsplan. Man var visserligen tacksam för att
katekesundervisningen försvunnit, men oroade sig i stället för att en ny
"ytlighet" skulle göra sig gällande i skolorna efter det att den statskyrkliga
dominansen tonats ned. Representanter för de frikyrkliga befarade att den
nya "rationalistiska tendensen" skulle innebära att skolan istället blev
propagandaanstalt för förnekelsen.
År 1946 tillsattes ytterligare en parlamentarisk utredning för att arbeta med
frågan om det svenska skolväsendets reformering. På grundval av den ut-
redningen kunde riksdagen år 1950 besluta om att en obligatorisk enhets-
skola successivt skulle ersätta den gamla folk- och realskolan. År 1962, efter
ett antal års försöksverksamhet, beslutade riksdagen om den obligatoriska
skolan som vi har i dag och som gavs namnet "grundskola". Ämnet
religionskunskap fick genom detta beslut samma officiella ställning och in-
riktning som övriga orienteringsämnen. Därmed var den princip fastställd
som fortfarande gäller att skolan skall vara konfessionellt neutral.
Trots att idén om en konfessionslös skola fick genomslag redan 1919,
fanns det under lång tid kvar vissa inslag av konfessionell art. Ett exempel är
morgonbönen som kanske fortfarande lever kvar. Åsikterna gick isär i
debatten under 1940-1960-talen huruvida morgonbönen var att betrakta som
en otillbörlig handling i en konfessionslös skola, eller en fin tradition som
man borde värna om. Parallellen kan göras med den nu aktuella debatten om
skolavslutning i kyrkor, med inslag av psalmsång eller bön. Från min egen
skoltid i slutet av 1960-talet minns jag skolkamrater som för sina föräldrar
inte fick delta i sexualundervisning eller dansa i gymnastiken. Med
diskussioner och respekt för varandra kunde man lösa dessa frågor.
Även vad gäller debatten för och emot enhetsskolan respektive fristående
skolor kan paralleller göras mellan olika tidsperioder. Idén med enhetsskola
var att motverka ett splittrat utbildningssystem för att i stället sträva mot
likvärdig och enhetlig utbildning tillgänglig för alla. Statligt stöd till
enskilda
eller privata skolor har därför, fram till friskolereformen på 1990-talet,
utdelats med stor restriktivitet. Att en skola har konfessionell inriktning har
inte utgjort något särskilt skäl för att få statsbidrag. De nya reglerna för
fristående skolor som infördes 1992 innebar dock en explosionsartad ut-
veckling av fristående skolor. Fristående skolor med konfessionell inriktning
tillhörde de skolor som ökade mest.
Det finns anledning att överväga förändringar i statens stöd till skolor som
bygger på eller har konfessionell inriktning, då en sådan skola i grunden
strider mot bärande delar i de grundläggande värderingarna för vår gemen-
samma skola.
Den svenska skolan är en sammanhållen skola som skall ge likvärdig
utbildning till alla barn och ungdomar. Barn börjar skolan med skilda sociala
och kulturella förutsättningar. Min egen erfarenhet är att det inte går att
överskatta betydelsen av att barn och ungdomar med olika erfarenheter,
kulturer, bakgrund och social tillhörighet tillbringar tid tillsammans med
varandra under skoltid.
Jag anser att det finns skäl att följa upp friskolornas utveckling. I en sådan
uppföljning är det särskilt viktigt att se över om friskolor på konfessionell
grund lever upp till läroplanens skrivningar om skolans värdegrund.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fristående skolor.