Intresset för att starta friskolor på speciellt gymnasienivå har ökat mycket snabbt. Förra läsåret gick nära 31 000 elever i en friskola på grundskolenivå och detta var en ökning med nästan 14 procent jämfört med året före. På gymnasienivå var det c:a 11 000 elever i fristående gymnasieskolor förra läsåret. Om samtliga nya ansökningar som nu ligger på Skolverkets bord skulle få godkänt så innebär det en fördubbling av antalet fristående gymnasieskolor. En ny trend är att en utbildningsanordnare söker tillstånd för flera friskolor åt gången och nytt är även att allt fler kommersiella utbildningsanordnare visar intresse för att starta friskolor.
Friskolorna har betydligt större andel obehöriga lärare än de kommunala skolorna. Exempelvis saknar i Stockholms län varannan lärare på de fristående gymnsieskolorna lärarutbildning. I friskolor på grundskolenivå är mer än fyra av tio lärare obehöriga. I nuläge ställer inte skollagen samma krav på lärares utbildning i en fristående skola som i den kommunala skolan. För den allmänna grundskolan gäller att "huvudmannen är skyldig att för undervisningen använda lärare som har en utbildning avsedd för den under- visning de i huvudsak ska bedriva". För friskolorna räcker det att "ha en godtagbar läroplan och kompetenta lärare". Jag anser att lagen bör ändras så att samma behörighetskrav ska ställas på lärare i friskolor som inom den allmänna skolan utifrån att allt fler barn går i friskolor. För om en allt mindre del av lärarna är utbildade för sin arbetsuppgift så anser jag att det blir allt svårare att klara de krav som ställs i den nationella läroplanen och detta drabbar våra barn och barnbarn! Utbildade lärare är av stor vikt för att kunna säkra en likvärdig skola och garantera kvaliteten oavsett var i landet man bor och i vilken skola man går.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behörighetskrav på lärare.
Stockholm den 5 oktober 1999
Lisbeth Staaf-Igelström (s)