Det är en olycklig utveckling. Det är därför angeläget att riksdagen
uttalar sig för att ge historieämnet en starkare ställning i skolan och göra
det till ett kärnämne i gymnasieskolan.
Ett folk utan historia är som en människa utan minne
När Sverige nu alltmer integreras med övriga Europa och andra kulturer
framstår det som allt tydligare att man på de flesta andra platser i vår
värld anser historia vara grunden för allmänbildning, vilket i sin tur är en
förutsättning för vidare yrkeskarriär.
Samtidigt upplever vi i Sverige en situation där en stor andel av minst en
generation saknar hyggliga kunskaper i historia, såväl svensk som allmän
historia. I dag läser färre än hälften av gymnasieeleverna historia.
I Lärartidningen beskrev nyligen Louise Drangel resultatet av en stick-
provsundersökning som hon genomfört. Där framkom det att den genom-
snittlige unge svensk som passerat genom hela sin skolutbildning inte kan
placera kända historiska namn, exempelvis Gustaf Vasa eller drottning
Kristina, i rätt århundrade, än mindre berätta något om dem. I bästa fall har
man hört namnet. Lika illa, ofta än värre, är det med kunskaper om den egna
lokalhistorien.
Det förefaller dock närmast omöjligt att utöka den totala mängden gym-
nasiepoäng, i princip den anslagna tiden. En förstärkning av historieämnet
innebär därför att något annat ämne måste erhålla mindre tid. Detta är en
besvärlig fråga och flera olika alternativ är värda att prövas. På gymnasienivå
kan det vara lämpligt att historia ersätter religion som kärnämne.
Lite tid borde kunna tas från svenskämnet med dess 200 gymnasiepoäng.
Det får dock inte ske på ett sätt som riskerar att beröva våra ungdomar deras
språk.
Förutsättningen för denna omfördelning är att man i historieundervis-
ningen förbättrar elevens förmåga att skriva och tala god svenska, bland
annat genom uppsatsskrivning i historiska ämnen. Historieundervisningen
borde vidare kunna samordnas med samhällskunskapen, vad gäller exempel-
vis ideologier, med svenskämnets litteraturhistoria och med religions-
kunskapen.
Louise Drangel menar att på så sätt skulle de olika ämnena backa upp var-
andra, så som det var tänkt innan den nya schemaläggningstekniken med
bland annat koncentrerade kurser kraftigt försvårade en sådan samordning.
För att skapa trygghet i en föränderlig värld och för att bättre förstå skeen-
den i vår nutida vardag behöver vi på ett bättre sätt förvalta vårt kulturarv.
Historiekunskaper handlar inte i första hand om årtal eller enskilda händel-
ser, utan snarare om att förstå sammanhang och förmåga att se händelser i ett
riktigt perspektiv.
Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU) har vid sin senaste
kongress, i sitt handlingsprogram, slagit fast att historia bör bli ett kärnämne
på gymnasiet. Detta krav från en yngre generation finns det all anledning att
behandla seriöst.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att historieämnet i skolan skall stärkas och göras
till kärnämne i gymnasieskolan.