"Den sommartid nu kommer med lust och fägring stor... " är symbolen
för sommar, sol och ett långt härligt lov, när väluppfostrade och duktiga
ungdomar skall njuta av tillvaron och få leka och rasa i en Sörgårdsidyll.
Den tråkiga sanningen är att denna bild är sann endast för ett mindre
antal. De flesta barn och ungdomar lever i en helt annan verklighet. Det
är hög tid 1999 att se över de traditioner, de regler och lagar som gör att
de många åren i lärande både i den obligatoriska och den frivilliga
utbildningen har den uppbyggnad de har.
2 Över 100 år
Sedan den allmänna folkskolans införande för över 100 år sedan har
skolåret i Sverige bestått av en höst- och en vårtermin. Skolåret har i och
för sig fått fler skoldagar och antalet obligatoriska skolår har ökat, men
terminsindelningen består.
Grunden för höst- och vårterminerna är det gamla bondesamhällets behov
och struktur. Idag på tröskeln till ett nytt millennium ser Sverige och världen
helt annorlunda ut och det vore hög tid att förändra skolårets traditionella
form.
I många länder i Europa har man sedan länge treterminers läsår med
andningspauser som ger både elever och personal möjlighet att varva ner och
ladda ny energi för ett effektivare lärande.
3 Nya levnadsvillkor
Familjesituationen och de ungas livsvillkor är idag helt annorlunda mot
hur det var när det svenska skolåret växte fram. Sommarlovet idag är för
många barn och ungdomar helt enkelt alldeles för långt. Utan möjlighet
att fylla över två månaders ledighet med meningsfull och berikande
verksamhet tappar alltför många både kunskaper och sociala trygghet.
Samtidigt är de två terminerna som finns mycket långa och tunga
arbetspass - inte minst för personalen.
Självklart skall alla elever kunna njuta av semester och samvaro med sin
familj, men för detta behövs inte ett skolår med ett sommarlov som ger
många föräldrar ångest och oro över vad deras barn kan råka ut för. Långt
ifrån alla föräldrar har sommarstugor eller möjlighet att ordna en vettig
tillsyn för sina barn. Visst ordnar många kommuner olika aktiviteter i form
av simskolor och många andra aktiviteter för sommarfria elever. Men faktum
kvarstår - de som allra mest behöver skolan förlorar också mest på
nuvarande system.
4 Skolstart på hösten
En annan seg tradition är att alla skall börja sin skolgång vid sju års ålder
på höstterminen. Det finns möjlighet att börja ett år tidigare, men även då
gäller höstterminen som startpunkt. Det vore hög tid att börja en mer
flexibel intagning. Till att börja med åtminstone vid respektive
terminsstart.
Ett sådant intagningssystem skulle idag med den förskola som nu skapas
inte behöva vara något större problem. Sexårsverksamheten är på de flesta
skolor integrerad med skolan.
5 Gymnasiet och högskolan
Terminssystemet är så ingrott att också gymnasiet och högskolorna och
universiteten tillämpar dem. Finns det någon hållbar anledning att ha ett
system som tömmer universitet och högskolor i flera månader? Skulle
det inte vara möjligt att bättre utnyttja tiden för 17-, 18- och 19-åriga
ungdomar än att hänvisa dem till näst intill obefintliga sommarjobb?
Visst, det finns sommarkurser för idoga studenter och många gymnasister
behöver kanske sommarlovet för att läsa i kapp det de inte orkat med under
ordinarie timmar. Men gymnasisternas långa skoldagar är kanske inte bästa
formen för att inhämta kunskap?
Vore det möjligt att något minska kraven på arbetsinsats per skoldag
jämfört med nu genom att försöka med tre terminer? Skulle det rentav kunna
vara så att lärarna inte bränns ut om man bättre nyttjade de 365 dagar
normalåret innehåller?
6 Hemställan
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att
ta
fram ett förslag till en bättre indelning av skolåret enligt vad i motionen
anförts.