Barn behöver bli sedda och hörda. De behöver goda förebilder och
relationer med vuxna för att kunna utvecklas till självständiga vuxna
individer. I vårt land finns det tyvärr allt färre vuxna i barnens liv.
Särskilt saknar många barn i dag en god relation till vuxna män. Det blir
allt vanligare med barn som växer upp utan en tillfredsställande relation
med pappa, morfar, farfar eller annan mogen man.
Barn söker trygghet, beskydd, gemenskap och identitet. Detta utvecklas
genom tillgång till kontakter med både vuxna och andra barn. 1996 tillsatte
regeringen en arbetsgrupp med uppgift att föreslå åtgärder att motverka och
förebygga rasistiskt och annat etniskt relaterat våld. Av arbetsgruppens
rapport (Ds 1998:35) framgår att ungdomar som söker sig till grupper med
rasistisk ideologi gör det för att fylla både det sociala och psykologiska
behov av tillhörighet.
Barn saknar vuxna förebilder
Barnen är ofta dubbla förlorare i dagens samhälle. Dels drabbas de av
nedskärningarna i skolan, som inneburit att lärarnas arbetsbörda blivit så
stor att de har svårigheter att ensamma bära ansvaret för barnens sociala
utveckling i skolan. Dels drabbas barnen också av barnfamiljernas allt
mer besvärliga situation. Ett hårdare klimat på arbetsmarknaden sätter
stor press på föräldrarna, och barnen lider av bristen på såväl ekonomiska
som emotionella resurser. Vi måste se till att det finns vuxna i barnens
omvärld, och barnen har ett särskilt stort behov av vuxna män som
engagerar sig.
Klassmorfar
Sedan 1996 pågår ett projekt kallat Mer män i skolan som startat
verksamhet med s.k. Klassmorfar. Klassmorfar har till uppgift att vara ett
socialt stöd för barnen i skolan. Projektet har idag 29 verksamma
Klassmorfäder i 19 skolor i Stockholms län. Utvärderingar visar att
barnen, föräldrarna, lärarna, annan personal på skolan och inte minst
Klassmorfar tycker att det fungerar mycket bra.
Klassmorfars uppgift är att finnas i barnens närhet; i klassrummet, i
slöjden, vid datorn, på raster, under lunchen, på studiebesök osv. Han lugnar,
tröstar, svarar på frågor och delar med sig av sina egna livserfarenheter. Det
är ett meningsfullt och stimulerande arbete som utvecklar både barnen och
Klassmorfar.
Rekrytering av en Klassmorfar sker framförallt bland arbetslösa män över
50 år samt pensionärer. För att vara säker på att hitta rätt personer gör
arbetsförmedlingen ett urval bland arbetssökande. Dessa kallas sedan till ett
möte med projektgruppen och de som är intresserade anmäler sig. Projektet
bygger på frivillighet och personligt engagemang. Några särskilda
utbildningskrav finns inte, men vissa förutsättningar och egenskaper är
avgörande, liksom alltid när rekrytering sker för arbete med barn. De
egenskaper som projektet söker är:
En mogen man som bryr sig
En man som tycker om barn och har blick för barns behov av personligt
stöd
En man som är positiv och empatisk
Vi kan nog alla enas om att det som i dag investeras i ökad vuxennärvaro
inom familjen, barnomsorg och grundskola är avgörande för den grund av
tillit, empati och rättskänsla som morgondagens samhälle står på.
Hittills har projektet enbart drivits i Stockholms län, med stöd och bidrag
från Länsstyrelsen i Stockholms län, Skolverket, Länsarbetsnämnden och
arbetsförmedlingar. Detta borde få sprida sig till hela landet och bli en
permanent tjänst. För att bygga upp en relation med barnen och för att kunna
vinna deras förtroende behöver insatsen som Klassmorfar vara kontinuerlig
och långsiktig. Men i dag, enligt gällande arbetsmarknadsregler, är
Klassmorfars närvaro vid skola begränsad till en period om sex månader.
Vi föreslår därför att en utredning tillsätts för att ta reda på hur barns
behov av vuxna kan tillgodoses på ett långsiktigt och stabilt sätt och där
erfarenheterna av projektet Klassmorfar tas till vara.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den roll som klassmorfar kan spela i barnens liv,
2. att riksdagen hos ger regeringen begär en utredning av formerna
för en klassmorfars närvaro i skolan som ett led i att tillgodose barns
behov av vuxna.