Sedan mitten av nittiotalet föreligger en rekommendation från Europarådet om att medlemsländerna bör lagstifta om överbegåvade elevers rätt till särskilt stöd. Europarådets rekommendation 1248 (1994) har ännu inte lett till någon lagstiftning från svensk sida.
Att vara extra skärpt gör att dessa barn många gånger känner sig annorlunda och upplevs som lite udda av sina kamrater. Ofta talar man om att elever inte blir sedda av sin lärare och detta gäller inte enbart svagpresterande elever utan också överbegåvade barn och ungdomar. Dessa elever anpassar sig i stället till en genomsnittsrytm i klassen.
Att återkommande förvåna läraren med lösningsförslag, idéer, insikter och ovanliga kunskaper är ett kriterium som visades i en undersökning som gjordes i Jönköping för några år sedan. Där tillfrågades 232 lärare med ansvar för 2 462 elever i årskurs 1-9 hur många elever som brukade förvåna dem. Andelen elever som utmärkte sig uppgick till nio procent. Sättet att mäta intelligens skiljer sig från tidigare mätningar gjorda med IQ-metoden. Här handlar det om inlärningsförmåga och förmåga att lösa problem.
I de flesta länder i Europa inser man att också överbegåvade elever måste tas väl om hand. Många av dessa elever kommer genom att tänka annorlunda och hitta nya infallsvinklar att vara med och lösa framtidens problem.
I många länder finns avancerad lagstiftning för denna grupp av elever. I Österrike finns specialklasser, i Tyskland satsar man på stipendier och i England har Tony Blair tillsatt en expertgrupp för att komma till ett beslut från 1978 om att dessa barn skall få den hjälp de behöver både för sin egen och för landets skull. Det betyder inte att elitklasser behöver inrättas utan om väl genomtänkta insatser inom ramen för det befintliga skolsystemet.
I flertalet länder ingår specialpedagogik för särbegåvade barn i lärar- utbildningen. Men inte i Skandinavien.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av särskilt pedagogiskt stöd till sär- begåvade barn och ungdomar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att specialpedagogik för särbegåvade barn och ungdomar skall ingå i all lärarutbildning,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag på lagstadgad rätt till särskilt pedagogiskt stöd för särbegåvade barn och ungdomar i enlig- het med Europarådets rekommendation 1248 (1994).
Stockholm den 30 september 1999
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Anne-Katrine Dunker (m)