- Det råder hysteri i skolorna.
Alltför många stökiga elever med lässvårigheter skickas på utredning för
att få diagnoser som damp och dyslexi trots att detta sällan leder till några
åtgärder.
Detta säger man vid Sensomotoriskt centrum i Mjölby där man utreder och
arbetar med individanpassade inlärningsmetoder för elever med svårigheter
att lära sig läsa och skriva.
Det verkar finnas en tilltro till att medicinska diagnoser skall lösa skolans
problem och i stället för att utbilda och på olika sätt stödja läraren i
hans/hennes pedagogiska gärning överlämnar man nu elever att utredas av
s.k. specialister för att efter några timmars samvaro sätta diagnosen
"neuropsykiatriskt tillstånd", som damp och Aspergers syndrom. Det är ett
enkelt sätt att "sopa problemet under mattan" och kan ge en felaktig bild av
att vidare ansträngningar och insatser för denna elev troligtvis ger föga
resultatförbättring eftersom det handlar om en "hjärnskada".
Ingen protesterar mot att det föreligger ett behov av neuropsykiatriska
diagnoser i svårare fall men när situationen uppfattas som att upp emot tio
procent av Sveriges barn lider av medfödda hjärnskador eller psykiska
handikapp så måste detta ifrågasättas.
Ordet hjärnskada används snart lika vårdslöst som många grova ord och
visar på en respektlöshet.
Det finns också en uppenbar risk att man överdiagnostiserar. I USA har
antalet neuropsykiatriska diagnoser på barn tiodubblats. En miljon barn
behandlas med amfetamin. Samtidigt har antalet depressioner, missbruk och
kriminalitet ökat lavinartat.
Utanför Sveriges gränser pågår en omfattande forskning som vi i dag inte
ser mycket av i Sverige. Detta gör att vi halkar efter i den pedagogiska
utvecklingen. Det får som resultat att allt fler lärare misslyckas i sin
ambition
att förmedla kunskap och att vi undanhåller dessa barn en chans till kunskap.
Det handlar om att kraftigt förstärka specialpedogiken i grundutbildning
och kompetensutveckling och det handlar om att i undervisningen på
lärarhögskolorna låta neurofysiologi ingå som en viktig kunskap i hur
hjärna och nervsystem fungerar. Det handlar om att ta aktiv del i den
forskning som pågår världen över för att utifrån ny kunskap bygga en
pedagogisk inlärningssituation som ger en ökad förståelse för och insikt i
barns utveckling. Inte minst gäller detta för barn i behov av extra stöd och
hjälp.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att rätt bedöma en elevs situation och förmåga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av neurofysiologisk kunskap som led i
undervisningen av all pedagogisk personal,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att aktivt följa pedagogisk forskning och
utveckling också utanför Sveriges gränser.