- Det råder hysteri i skolorna. Alltför många stökiga elever med lässvårigheter skickas på utredning för att få diagnoser som damp och dyslexi trots att detta sällan leder till några åtgärder.
Detta säger man vid Sensomotoriskt centrum i Mjölby där man utreder och arbetar med individanpassade inlärningsmetoder för elever med svårigheter att lära sig läsa och skriva.
Det verkar finnas en tilltro till att medicinska diagnoser skall lösa skolans problem och i stället för att utbilda och på olika sätt stödja läraren i hans/hennes pedagogiska gärning överlämnar man nu elever att utredas av s.k. specialister för att efter några timmars samvaro sätta diagnosen "neuropsykiatriskt tillstånd", som damp och Aspergers syndrom. Det är ett enkelt sätt att "sopa problemet under mattan" och kan ge en felaktig bild av att vidare ansträngningar och insatser för denna elev troligtvis ger föga resultatförbättring eftersom det handlar om en "hjärnskada".
Ingen protesterar mot att det föreligger ett behov av neuropsykiatriska diagnoser i svårare fall men när situationen uppfattas som att upp emot tio procent av Sveriges barn lider av medfödda hjärnskador eller psykiska handikapp så måste detta ifrågasättas.
Ordet hjärnskada används snart lika vårdslöst som många grova ord och visar på en respektlöshet.
Det finns också en uppenbar risk att man överdiagnostiserar. I USA har antalet neuropsykiatriska diagnoser på barn tiodubblats. En miljon barn behandlas med amfetamin. Samtidigt har antalet depressioner, missbruk och kriminalitet ökat lavinartat.
Utanför Sveriges gränser pågår en omfattande forskning som vi i dag inte ser mycket av i Sverige. Detta gör att vi halkar efter i den pedagogiska utvecklingen. Det får som resultat att allt fler lärare misslyckas i sin ambition att förmedla kunskap och att vi undanhåller dessa barn en chans till kunskap.
Det handlar om att kraftigt förstärka specialpedogiken i grundutbildning och kompetensutveckling och det handlar om att i undervisningen på lärarhögskolorna låta neurofysiologi ingå som en viktig kunskap i hur hjärna och nervsystem fungerar. Det handlar om att ta aktiv del i den forskning som pågår världen över för att utifrån ny kunskap bygga en pedagogisk inlärningssituation som ger en ökad förståelse för och insikt i barns utveckling. Inte minst gäller detta för barn i behov av extra stöd och hjälp.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att rätt bedöma en elevs situation och förmåga,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av neurofysiologisk kunskap som led i undervisningen av all pedagogisk personal,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att aktivt följa pedagogisk forskning och utveckling också utanför Sveriges gränser.
Stockholm den 30 september 1999
Cristina Husmark Pehrsson (m)
Anita Sidén (m)