Att kunna välja skola är viktigt för alla barn.
Det är fråga om barns rätt att söka sig till en miljö där man trivs och mår
bra, samt till skolor med den pedagogiska inriktning som gör att man kan
lära sig saker och utvecklas. Att vara i rätt miljö är en förutsättning för
barns
möjligheter att komma till sin rätt - att växa och bli allt det man kan bli.
Både kommunala skolor och friskolor måste finnas som möjliga alternativ.
Möjligheten att välja skola är dock alldeles särskilt viktigt för barn och
ungdomar med funktionshinder. De är helt beroende av att skolan de går i
har tillräckligt kunnande och att miljön är trygg och undervisningen
långsiktig.
Tråkigt nog är valmöjligheten för barn med funktionshinder idag mycket
begränsad. För barn med funktionshinder måste möjligheten att välja skola
omfatta inte bara den egna kommunens skolor, utan också friskolor och
specialskolor.
Så här skriver en förälder till ett barn med funktionshinder som går på
specialskolan Ekeskolan:
De flesta elever går på hemmaplan i sin hemskola och då hoppas jag att de
får den hjälp till utveckling som de har rätt till. De har kanske haft turen att
få en redan utbildad erfaren pedagog, som intresserar sig för uppgiften. Men
vi föräldrar som inte har lika tur måste ha valmöjlighet.
Våra barn blir äldre för varje dag som går och fungerar inte skolgången är
den destruktiv för barnet, familjen och hela omgivningen. Om vi bor i en
kommun som ej kan ge oss den hjälp vi behöver skall vi inte drabbas av detta
också. Vi har redan en för tung börda. Valmöjligheten är ett måste.
Vi kanske aldrig kan hämta igen vad vi förlorat. Ingen förälder skall
behöva se hur dess barn mår sämre och sämre för att det måste fullfölja sin
skolplikt på hemmaplan då det finns kunniga och engagerade människor som
ger våra barn möjlighet till ett värdigt liv utifrån sina förutsättningar på en
specialskola.
Fördelar med fritt skolval
Det fria skolvalet ger skolor möjlighet att profilera sig genom att bli extra
duktiga inom vissa ämnesområden, viss pedagogik, samarbete med det
omgivande samhället eller på att skapa en unikt god social miljö.
Om alla skolor är stöpta i samma form kommer också bara de barn som
uppskattar just den formen att komma till sin rätt. Ju smalare skolutbudet är,
desto färre barn kommer trivas och utvecklas. Ju bredare skolornas samlade
profilering är, desto fler barn kommer finna sig tillrätta, må bra och lära sig
saker.
Likriktning av skolutbudet kränker alla de barn som på grund av detta
aldrig får sin chans i livet. Det är en tragedi att så många barn går igenom
den obligatoriska skolan utan att trivas, må bra, växa eller lära sig
tillräckligt.
När skolan blir ett hinder för barns utveckling och kreativitet är det dags att
inse att det inte är barnen det är fel på, utan skolsystemets organisation.
Rätten att välja skola gör att varje skola konkurrensutsätts. När barn och
föräldrar kan välja skola fritt väljer man den skola som har högst kvalitet och
är mest lämpad för det enskilda barnets förutsättningar. Ingen väljer en dålig,
misskött, oengagerad skola. Goda skolor premieras genom god elevtill-
strömning. Genom det fria skolvalet sätts press på landets alla skolor att
löpande utvecklas och förbättras. Därigenom höjs kvaliteten i hela den
svenska skolan.
I och med att skolornas ekonomi i en situation med fritt skolval styrs av
hur många barn som söker utbildningsplats på skolan, så ökar incitamenten
att använda pengarna till rätt saker. Resurserna måste styras till mer till
utbildning och mindre till administration. Det blir av samma skäl viktigt för
skolorna att engagera föräldrar och anhöriga, både i undervisningen och i
ansvarstagande för den övriga verksamheten.
Fritt skolval för funktionshindrade
Idag hindras många barn med funktionshinder från att välja skola av
bristande information, alltför få alternativ och rena kommunala avslags-
beslut.
Det är särskilt allvarligt eftersom barn med funktionshinder i mina ögon
har en alldeles särskild rätt att vistas i en miljö där de känner att de kan
växa;
där de får del av bästa tänkbara pedagogik och undervisning; där de har
tillgång till bästa tänkbara hjälpmedel; där de har vänner; där de känner sig
trygga; där de mår bra.
För många barn kan säkert skolan i hemkommunen vara en sådan god
miljö, men för långt ifrån alla barn är det så. Det måste det finnas en rätt för
barn med funktionshinder att söka sig till alternativ, i form av statliga
specialskolor, regionala specialskolor och friskolor med inriktning på
funktionshindrade barns behov.
Det är inte möjligt att anta att landets alla kommuner, oavsett storlek och
resurser, kan ligga i framkant vad gäller undervisning av barn med alla de
olika typer och grader av funktionshinder som finns. Tvärtom så berättar
föräldrar till barn med förhållandevis mindre funktionshinder att skolan inte
fungerar bra ens för deras barn. Då kan man föreställa sig hur illa det kan
vara för barn med mycket speciella behov.
Det finns inte för många alternativ för barn med funktionshinder - det
finns alldeles för få. Knappast för någon grupp i landet är valfriheten i livet
så begränsad. En orsak till detta är att dagens finansieringssystem inte är
ägnat att lägga grunden för fler alternativ för barn med funktionshinder.
Kommuner stoppar funktionshindrade barns skolval
Många funktionshindrade barns behov är dyra. I tider av ansträngda
kommunala budgetar är det många föräldrar som berättar om hur de
upplever att barnen av detta skäl börjar betraktas som problem av
hemkommunerna. Så får det inte vara.
Det verkar vara alldeles för vanligt att det primära för kommuner är att
behålla funktionshindrade barn i de egna skolorna, i stället för att låta dem
söka bästa tänkbara alternativa skola. Då utgår kommunerna från fel sak.
Det är långt ifrån alltid de kommunala skolorna på hemmaplan kan erbjuda
den sociala och fysiska miljö samt den nivå på undervisning som barnen
behöver. Det primära måste vara att ge funktionshindrade barn bästa
tänkbara förutsättningar att växa, det sekundära att styra var detta sker.
Långt ifrån alla föräldrar till barn med funktionshinder känner till vilka
alternativ som finns för barnen. Informationen brister och måste förbättras.
Det bör vara så att kommunerna aktivt understödjer de berörda familjernas
möjlighet att välja den skola som passar det funktionshindrade barnet bäst.
Brister vid kommunalisering av specialskolor
Ett sätt att beskriva svårigheterna för barn med funktionshinder att välja
skola är att se på hur det gått när kommunerna övertagit betalningsansvar
från staten då statliga specialskolor kommunaliserats. De erfarenheterna
är knappast goda.
Då finansieringsansvaret för den regionala skolan Adolfsbergsskolans RH-
klasser flyttades till kommunerna började elevantalet minska. Hemkommu-
nerna måste stå för elevkostnaden om en dryg kvartsmiljon kronor per läsår.
Därtill kommer kostnader för resor och boende. Det blir en sammanlagd
kostnad om kanske 1,5 miljoner kronor per år och barn.
För något år sedan fick tre elever tacka nej till Adolfsbergsskolan därför att
hemkommunerna sagt nej till deras begäran att studera där. Detta trots att
skolans experter, föräldrarna och eleven varit överens om att barnet skulle
må väl av att gå där.
Elevernas skolval har i flera fall ifrågasatts varje år, vilket orsakar oro och
bristande långsiktighet för eleven. I ett fall har kommunens agerande lett till
rättegång, då kommunen vägrade eleven rätten att gå på skolan.
Nationell skolpeng för alla
Det enda rimliga är att skapa en statligt garanterad och finansierad rätt att
välja skola som omfattar alla barn - i synnerhet barn med
funktionshinder som söker specialskola eller annan skola med särskild
förmåga att undervisa barn i just deras situation. För att valfriheten skall
vara reell måste finansieringen av boendet vid skolan också garanteras
dessa barn.
Genom detta säkerställs alla barns - också barns med svåra funktions-
hinder och andra särskilda behov - rätt och möjlighet att välja skola. Jag är
övertygad om att detta skulle leda till en betydande utveckling av dagens
specialskolor och regionala skolor för funktionshindrade samt till att en
mängd fristående alternativ skulle växa fram för barn med funktionshinder.
För vissa grupper av barn med funktionshinder kan kanske lösningar med
generellt bestämda summor användas, allt efter vilket funktionshinder det är
fråga om. För andra barn, med individuellt mer komplexa funktionshinder
och därmed än mer specifika situationer, måste en helt individualiserad
skolpeng förmodligen användas. Denna nya lagstagade rätt att välja skola för
alla barn och i synnerhet för barn med funktionshinder bör vara statligt
finansierad, analogt med moderaternas förslag om införande av nationell
skolpeng.
Statens huvudmannaskap för specialskolan bör kvarstå till denna nya
nationella finansieringsform har införts. När en statligt garanterad rätt att
välja skola införts för barn med funktionshinder kan en annan huvudman
vara ett alternativ för landets specialskolor och regionala skolor. Föräldrar
och skolans medarbetare får då ekonomiska möjligheter att driva skolan,
under statlig kvalitetstillsyn.
Regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag om en statligt
garanterad och finansierad rätt att välja skola för alla barn, en rätt som
omfattar också barn med funktionshinder
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätten för alla barn att välja skola,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rätten för barn och ungdomar med funktions-
hinder att välja skola,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kommunernas information till funktionshindrade
barns föräldrar om hjälp, stöd och möjlighet att söka specialskolor,
4. att riksdagen hor regeringen begär förslag om en statligt garan-
terad och finansierad rätt att välja skola för alla barn, vilken också
omfattar barn med funktionshinder.