Det svenska samhället håller på att delas upp i områden som präglas av
stor framtidstro respektive betydande oro och resignation inför framtiden.
Detta avspeglas inte minst i skolan. Förra året lämnade 5.000 elever
grundskolan utan att kunna läsa, skriva och räkna. Ett sådant
misslyckande får aldrig tolereras.
I vissa grupper är situationen direkt alarmerande. Vårterminen år 1999
lämnade var tredje invandrarelev grundskolan med betyget Icke godkänd i
svenska 2, vilket innebär att de inte är behöriga till gymnasieskolans
nationella program. I grunden handlar detta om att många av dessa elever
känner ett stort utanförskap. De upplever att skolan inte är till för dem. De
ges inte chansen att välja en skola som bättre kan tillgodose deras
individuella behov och krav.
Det är hög tid att sätta grundskolan i fokus. Den obligatoriska skolan skall
lägga en gedigen grund för alla barn och ungdomars kunskaper och bidraga
till deras allsidiga utveckling som individer och samhällsmedborgare. Vi tar
rapporterna som Skolverket, Riksdagens revisorer m.fl. lämnat på allvar och
föreslår i denna motion en rad insatser för att på allvar följa upp de brister
som påpekats.
Det är vår övertygelse att ett fritt val av skola med de effekter det får för
skolutveckling, ökad mångfald och mer engagemang kan bryta denna
negativa trend. Fler fristående skolor bidrar till en positiv utveckling. För
att
främja det fria valet måste alla skolor bli mer självständiga.
Om vi får möjlighet att välja en enda stor förändring i den svenska skolan
så blir den att skolan måste byta perspektiv. Det är dags att sluta se eleverna
som ett stort kollektiv och börja betrakta dem som enskilda individer.
Moderata samlingspartiet vill fullfölja tanken på ett målstyrt och
decentraliserat skolväsende. Staten skall emellertid ange de nationella målen
och garantera ett fritt skolval.
2 Bilder av skolan
2.1 Det finns en del positiva tecken
Den svenska skolan står i fokus. Det är naturligt och glädjande. Alla föds
med en lust att lära mer. Drivkraften till ny kunskap är lika gammal som
människan och den finns inom varje enskild individ.
Utbildning och bildning - vilket inte nödvändigtvis hänger samman - är
kanske den viktigaste beståndsdelen i ett samhälle som vill skapa goda
förutsättningar för ökat välstånd och social trygghet.
Det händer emellertid alltför ofta att debatten om den svenska skolan
präglas av överdrifter och nidbilder. Detta gagnar i längden inte någon part
som är intresserad av den svenska skolans positiva utveckling. Regeringens
bild av den svenska skolan som en skola utan eller med få bekymmer
stämmer emellertid lika illa som uppfattningen att den svenska skolans
vardag präglas av mobbning och där majoriteten av eleverna driver omkring
likgiltiga och ointresserade av skolarbetet.
Det går naturligtvis att hitta exempel som visar att svenska elever presterar
resultat i skolan som kan anses bra med internationella mått mätt. Det gäller
läsförståelse, där svenska elever ligger i topp, enligt OECD:s internationella
studier. Detta avser dock inte faktatexter, där de svenska eleverna presterade
under förväntad nivå.
Svenska grundskoleelevers resultat håller en bra nivå i internationella
kunskapsprov med praktiska uppgifter i naturvetenskap och matematik. De
svenska eleverna placerade sig på tredje plats efter Singapore och Schweiz.
Det var 20 länder som deltog i undersökningen.
När det gäller spetskunnande ligger däremot Sverige inte alls väl till.
Riksdagens revisorer framhåller att Sverige är ett genomsnittsland om de
internationella teoretiska kunskapsproven ligger till grund för analysen.
Sverige lider brist på elever som presterar riktiga toppresultat.
Internationella
undersökningar (TIMSS) visar att både avseende grundskolan och gymnasie-
skolan placerar sig de svenska eleverna i mitten gällande matematik och
naturvetenskap. Svenska elever placerar sig på plats 11 respektive 14 av 25
undersökta länder i matematik respektive naturvetenskap i undersökningen
om grundskolan. Och på plats 7 av 10 undersökta länder i matematik för
gymnasieelever.
2.2 Många elever saknar nödvändiga baskunskaper
Förra året lämnade 5 000 elever grundskolan utan att kunna läsa, skriva
och räkna. Detta är oacceptabelt. Uppgifterna säger egentligen att 5 000
elever inte längre känner den nyfikenhet och förväntan som alla barn
upplever under sin första skoldag. De upplever i stället ett utanförskap
som kan leda till passivitet och inaktivitet. Det är ett misslyckande som
inte kan tolereras.
Skolverkets undersökningar visar att ungefär 1 av 20 elever i årskurs 8
läser sämre än genomsnittseleven i årskurs 3. En viss försämring av
elevernas läsförmåga i såväl årskurs 2 som 5 har skett under 1990-talet.
Skolverket bedömer att nästan en av sex elever i årskurs 9 uppvisar så
stora brister i engelska att de inte kan anses uppfylla ens de mest grund-
läggande kunskapskraven. 10 procent av eleverna bedömdes ha så stora
brister i engelska att de inte klarade av att uppfylla de nationella kunskaps-
målen.
Ungefär 1 av 5 elever bedömdes av Skolverket sakna grundläggande
färdigheter i matematik. Den andelen har ökat under 1990-talet. I matematik
visar de nationella utvärderingarna att det finns stora kunskapsskillnader
mellan eleverna och att dessa ökat något under 1990-talet.
Nio av tio elever i grundskolan erhöll under vårterminen 1999 minst
betyget Godkänd och därmed behörighet till de nationella programmen inom
gymnasieskolan. Detta motsäger inte det faktum att 10 000 elever - en av tio
- inte nådde upp till den kunskapsnivå som behövs för att kunna klara
gymnasiestudier på ett tillfredsställande sätt.
20 procent av eleverna slutade grundskolan utan att ha nått kunskapsmålen
i ett eller flera ämnen och saknade betyget Godkänd i ett eller flera ämnen.
Så kan det inte få fortsätta.
Tyvärr märks problemen i grundskolan även i gymnasieskolan. Avhoppen
ökar och nu fullföljer endast 8 av 10 elever sina gymnasiestudier inom 4 år.
Andelen elever som uppnår allmän högskolebehörighet av dem som fullföljer
studierna uppgår till 83 procent. Det innebär att bara drygt 6 av 10 elever
uppnår allmän behörighet till högskolan.
2.3 Alla elever ges inte likvärdiga möjligheter
Ett antal olika rapporter och undersökningar visar alla samma bild:
Skollagens portalparagraf om alla elevers rätt till likvärdiga möjligheter
är ord utan verkligt innehåll.
Skolverkets redovisning av hur mycket varje kommun satsar på skolan
visar stora skillnader såväl mellan som inom kommunerna. Kostnaden per
elev och år varierar mellan 73 100 kronor i Övertorneå och 37 300 kronor i
Trelleborg. En elev i Trelleborg ges helt andra ekonomiska förutsättningar än
en elev i Övertorneå.
Bristen på likvärdiga möjligheter handlar emellertid inte bara om
ekonomiska förutsättningar utan även om olika möjligheter att välja skola
och för lärare, föräldrar eller andra att starta och driva fristående skolor.
Det
handlar också om olika möjligheter för elever, föräldrar och personal att
utöva inflytande i sin skola.
Hälften av variationerna i kommunernas olika satsningar på skolan kan
inte, enligt Skolverket, förklaras av några objektiva orsaker.
En aktuell undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att de extra
statliga bidragen till kommunerna inte kommer alla skolor och elever till del.
Undersökningen visar att i 44 procent av kommunerna har undervisnings-
resurserna per elev minskat under åren 1997/98-1998/99. Sammantaget visar
undersökningen att de extra statsbidragen till kommunerna knappt eller ens
alls medfört några ökade resurser för skolorna i 49 procent av landets
kommuner. Över 100 kommuner har det senaste året tvärtom skurit ned sina
satsningar på skolan.
2.4 Brist på styrning och ledarskap
De nationella kunskapsmålen har inte påverkat utbildningen såsom
riksdagen förutsatte vid sina beslut om mål- och resultatstyrda skolor.
Riksdagens revisorer beskriver effekterna av att flera socialdemokratiska
regeringar inte förmått förverkliga de genomgripande förändringar som
beslutades i början av 1990-talet. Skolornas sätt att prioritera resurser
utgår i många fall från andra faktorer än elevernas behov. Skolledarnas
möjlighet att utöva ett effektivt och pedagogiskt ledarskap i sin skola
försvåras av att de alltför sällan kan påverka den egna skolans ekonomi
fullt ut. Det visar studier både från Skolverket och de statliga
utbildningsinspektörerna.
Utbildningsinspektörerna visar i sin granskning av skolan att rektorns
uppgift som aktiv pådrivare i det pedagogiska arbetet är mycket begränsad.
Att vara skolledare har i svenska skolor blivit liktydigt med att syssla med
administration. De nationella kvalitetsgranskningarna visar att detta bl.a.
beror på brister i och krav från den centrala skolförvaltningen i den
kommunala organisationen. Det beror emellertid också på att många rektorer
har svårt att delegera arbetsuppgifter och därmed skapa tid att synas och
agera i klassrummen.
Det är uppenbart att skolans styrning måste renodlas. Det är otillfreds-
ställande att fem år efter de nya läroplanernas införande så är en tydlig
ansvarsfördelning fortfarande inte i funktion. Resultatansvar måste paras
med ett ekonomiskt styrsystem som ger alla skolor faktiska möjligheter att
påverka och prioritera bland medlen för att nå de nationella kunskapsmålen.
2.5 Brist på lärare
Det finns anledning att vara bekymrad över den framtida
lärarförsörjningen. Under perioden mellan 1994 och 1996 examinerades
2 300 färre grundskollärare för årskurs 4-9 och 1 400 färre
gymnasielärare jämfört med regeringens målsättningar. På vissa
utbildningar hoppar varannan lärarstuderande för årskurs 4-9 av sin
utbildning. Bristen på grundskolelärare i årskurs 4-9 beräknas uppgå till
20 procent år 2003 om inte antalet utexaminerade lärare ökar.
Läget är dessutom än värre vad avser lärare med inriktning mot matematik
och naturvetenskap. Förra hösten fanns det 748 studieplatser inom
lärarutbildningen med denna inriktning, men bara 431 sökte och blev
antagna. I år är läget ännu sämre. Antalet studieplatser har ökat till 865, men
endast 412 stycken har hittills antagits.
Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS), siffror visar vidare hur bristen på lärare
har ökat dramatiskt på bara fem år. 31 juli 1993 annonserade landets
grundskolor efter 281 lärare. 31 juli 1998 sökte landets skolor 1 160
grundskolelärare, vilket är en ökning med 313 procent på bara fem år!
I dag är ca 60 procent av alla lärare i Sverige kvinnor och av de
lärarstuderande är ca 75 procent kvinnor. Andelen män bland lärare i årskurs
1-3 är 2,3 procent. Männens andel när samtliga lärarkategorier räknas är inte
större än 26,6 procent. Männen flyr skolan, vilket innebär sämre
rekryteringsmöjligheter och kvalitativa problem. Undervisningen gagnas av
att det finns såväl kvinnliga som manliga lärare.
3 Skolans uppdrag
3.1 Utgå från den enskilde elevens behov
Skolans huvuduppgifter är att ge nästa generation kunskaper och fostran
av hög kvalitet. För att klara detta måste skolan möta de enskilda
eleverna och deras individuella behov. Det förutsätter att varje skola har
professionell kompetens och en stimulerande miljö för lärande. Om inte
skolan lever upp till det mister den gradvis sin legitimitet och betydelse.
När enskilda elever får komma till tals träder delvis en annan bild av
skolan fram än vad som vanligen brukar framgå av politiska motioner och
propositioner. Att ta reda på vad eleverna anser är inte särskilt vanligt i
utredningar och förberedelser inför politiska beslut. När Skolverket och
skolforskare trots allt försökt ta reda på elevernas inställning och åsikter om
skolan har det vanliga tillvägagångssättet varit att genomföra enkätunder-
sökningar.
Frånvaron av ett elevperspektiv i den pedagogiska forskningen har på
senare tid uppmärksammats. I Skolverkets rapport nr 164 försöker
skolforskare med elever som medforskare ge ett antal elever chansen att i
skrift förmedla sina tankar och upplevelser om skolans vardag.
Fram träder en bild av skolan som i vissa stycken är oacceptabel, men
likafullt verklig och ur elevens synvinkel fullständigt normal. Ett avsnitt i
Skolverkets rapport nr 164 beskriver elevernas förmåga att genomskåda och
manipulera lärarna. I grunden handlar det om elevernas förmåga att med
minsta möjliga ansträngning få högsta möjliga betyg utan att ta till sig de
kunskaper som egentligen skulle krävas för att nå önskat resultat.
Kajsa uttrycker sig så här: "Att prioritera bland läxorna är dock det (den
strategi) jag använder mest. Det måste man om man inte vill sitta hela
eftermiddagen med läxorna, och det vill man inte. Jag vet precis vilka läxor
jag kan göra mindre bra utan att det syns, vilka lärare som förhör på vilka
sätt. Det är en 'överlevnadsmetod' man lär sig".
Detta formulerar sig på följande vis: "Det vanligaste knepet jag använder
mig av är att jag räcker upp handen hela tiden och det är stor sannolikhet att
jag inte behöver svara på alla frågor läraren ställer, för lärarna brukar ofta
peka på den som ser mest tveksam ut".
Detta är strategier och tekniker som ingalunda är nya, utan som generation
efter generation prövat. Iakttagelserna understryker samtidigt vikten av väl
fungerande normer och regelbunden och kvalitativ utvärdering av
kunskaperna i skolan. Skolan måste visa eleverna att det är kunskap - inte
förmåga att verka kunna mycket - som är det viktiga. Det är resultaten som
räknas och de verkliga kunskaperna som den enskilde och Sverige kan
konkurrera med. Det är vidare värt att notera att svenska elever ägnar mellan
50 och 75 procent mindre tid åt hemläxor än genomsnittseleven i övriga
OECD-länder. Bättre studieresultat behöver inte bara handla om mer tid i
skolan.
Skolverkets rapport nr 164 visar också att påfallande många elever anser
att skolan är långtråkig. När eleverna formulerar sig handlar det ofta om att
lyckas genomlida skoldagarna. Skälen till detta varierar och spänner över ett
vitt fält, men talar ändå för att skolan delvis misslyckas med sitt uppdrag att
inte bara förmedla nyttiga kunskaper utan också att göra det på ett sätt så att
eleverna inspireras till eget kreativt tänkande och skapande.
Filippa skriver: "Franska skulle man kunna göra så mycket mer av, men vi
får alltid bara läxförhör på förra läxan, genomgång av nytt kapitel, ny läxa.
Jämt! Varenda gång! Så jävla boring!".
En annan sida av skolan sett ur elevernas perspektiv är mobbning och
avsaknaden av ett individuellt bemötande av varje elev.
Skolverket konstaterar att fördelningen av skolans resurser inte i första
hand utgår från elevernas krav och behov. De statliga utbildnings-
inspektörerna konstaterar i sin granskning av skolornas kvalitet att elevernas
behov av särskilt stöd många gånger inte fördelas efter elevernas behov, utan
för att avlasta lärarna. Ur ett elevperspektiv är detta förhållande
oacceptabelt.
Inte minst många barn med inlärnings- och/eller koncentrationsproblem
skulle om de gavs rätt pedagogiskt stöd utvecklas väl, istället för att som idag
ofta mest ses som störande i klassen. Varje elev måste få stöd och
utmaningar utifrån sina förutsättningar. Det är en viktig aspekt på hur
ordningsproblem i skolan måste bemötas.
Lika illa är det ofta med arbetsformerna i skolan. Kollektiva lösningar
dominerar arbetet, trots att eleverna är individer med olika förutsättningar,
intressen och behov. Det eleverna uttrycker antyder att skolan ofta betraktar
elever som kollektiv och likriktar undervisningen, till men för de enskildas
och därmed också de gemensamma resultaten. Att många elever misslyckas
så radikalt redan i grundskolan torde bottna i att individuella hänsyn aldrig
tas eller kommer alltför sent.
Skolforskaren Christian Lundahl anser att ett av de riktigt stora problemen
i dagens skola är dess bristande förmåga att få eleverna engagerade. Många
elever har en längtan efter att få engagera och fördjupa sig i något spännande
ämne, samtidigt som skolans organisation kväver detta genom att följa ett
inrutat schema och timplanen. En sådan arbetsorganisation kan inte leva upp
till elevernas rättmätiga krav på fördjupning och specialisering, vilket också
är skälen till att regering och riksdag redan vid 1990-talets början fattade
beslut som ger skolor och lärare betydligt större frihet att vara flexibel, än
vad som ännu utnyttjas.
En del skolor utgör undantag som bekräftar regeln. Ett exempel är
Botkyrka Fria där eleverna tillåts lägga upp sina egna skolscheman och
överhuvudtaget har stor frihet att själva bestämma över sin vardag i skolan.
Att Botkyrka Fria uppskattas torde det inte råda något tvivel om. Den långa
kön (över 2 000 elever) är ett synligt bevis. Det är emellertid angeläget att
fler skolor använder utrymmet för pedagogisk kreativitet.
3.2 Utanförskap och beroende
Sverige ser i dag inte ut som det gjorde för trettio år sedan. Från att ha
varit ett samhälle präglat av en homogen kultur och ett gemensamt språk
är det i dag präglat av många språk och ännu fler olika kulturer. Den
känsla av utanförskap som inte minst många barn och ungdomar har,
ställer krav på förändringar inom många olika områden.
Den förda politiken betonar att staten genom politiska beslut skall ta hand
om människor. Mindre uttalat är att alla måste ges möjlighet att själva
utforma sina liv och fatta beslut efter eget huvud. Val av skola borde, enligt
vår mening, vara en självklar möjlighet för alla elever och föräldrar att aktivt
påverka sin livssituation.
Den segregation som är tydlig inte minst i landets storstadskommuner
förstärks bl.a. genom den förda skol- och bostadspolitiken. Sociala
svårigheter och spänningar avspeglas alldeles uppenbart i skolan. Det finns
en utslagningsmekanism, inte minst i gymnasiet, som är mycket oroande. I
stället för att stimulera social rörlighet har den socialdemokratiska
utbildningspolitiken motsatt effekt.
Skolverkets rapporter visar att 43 procent av de elever som antingen är
födda i ett annat land eller har två föräldrar som är födda utomlands inte har
fullföljt sina gymnasiestudier inom fyra år. Skolverkets statistik bygger på de
elever som påbörjade sina gymnasiestudier höstterminerna år 1992, 1993 och
1994. Avhoppen från gymnasieskolan gällande dessa elever är 25, 35
respektive 43 procent fyra år senare. Detta är ett hotfullt uttryck för skolans
samlade misslyckande. Gymnasieskolans problem är till stora delar också
grundskolans misslyckande.
Grundskolans resultat för elever med invandrarbakgrund är lika
skrämmande. Vårterminen år 1999 fick var tredje invandrarelev betyget Icke
godkänd i svenska 2 och blev därmed inte behöriga till gymnasieskolans
nationella program. I grunden handlar detta om att många av dessa elever
känner ett utanförskap. Många upplever att de inte har något val och att
skolan inte är till för dem. De ges inte chansen att välja skola. Och många
lärare orkar inte i längden med att ge dessa elever det stöd som måste till för
att resultatet skall bli bra.
Flera av dessa elever har inte en enda svenskfödd vän. De lär sig varken i
skolan, i hemmet eller bland vännerna att prata korrekt svenska. Detta
begränsar deras lust att lära och sänker deras motivation i skolarbetet.
Belkizar - en vanlig grundskoleelev i Fittja - uttrycker detta på följande sätt:
"Jag har så mycket brytning att jag skäms för att prata framför folk. I min
klass gick bara turkar och kurder. Inte en svensk. ... Kanske blir jag
städerska. Men det vill jag inte! Jag vill vara som vanliga tjejer, jag vill
plugga och komma in på gymnasiet och prata bra svenska. Jag är ju
svensk".
Aktuell skolforskning visar att fristående skolor ofta håller högre kvalitet
och även bidrar till att de omgivande skolorna blir bättre och därmed också
elevernas resultat. De amerikanska skolforskarna Chubb och Moes studier
har visat att skolors självständighet är den viktigaste förklaringen till bra
resultat. Dessa studier ger en förklaring till att fristående skolor - med sin
större självständighet - sett över ett genomsnitt åstadkommer bättre resultat
än andra.
Elever i friskolor har i genomsnitt högre betyg än elever i kommunala
skolor. I genomsnitt har eleverna i friskolor 3,55 i betyg. Motsvarande siffra i
de kommunala skolorna är 3,25. Det beror sannolikt delvis på friskolornas
friare ställning, vilket gör att de kan utforma sin organisation på ett bättre
sätt. De fristående skolornas verksamhet kostar lite mindre per elev men
ändå är klasserna mindre och det finns fler lärare per elev.
Aktuell forskning i USA visar att i områden med en större andel privata
skolor presterar även eleverna i offentliga skolor bättre resultat. De
socialekonomiska faktorerna har vägts in i studiernas resultat och kan inte
förklara varför utvärderingarna visar att ökad konkurrens leder till bättre
resultat även i skolor som fortfarande drivs i offentlig regi.
Vi anser att ett fritt val av skola är centralt. Fler fristående skolor kan med
stor sannolikhet bidra till en positiv utveckling, men en snabbare väg är
givetvis att främja det fria valet och göra alla skolor mer självständiga.
Utvecklad skolledning och pedagogisk kreativitet ger effekt.
3.3 Svenska språket utgör grunden
Vad resultaten bland elever som är födda utomlands eller vars båda
föräldrar är födda i ett annat land förmedlar är vikten av att kunna tala
och uttrycka sig väl på det svenska språket. Regeringens beslut att ändra
skollagens skrivning gällande lärarnas kunskaper i svenska språket ger
härvidlag anledning till oro och förundran.
Regeringen har beslutat att kravet om att lärarna skall "behärska svenska
språket" skall tas bort och ersättas med att "en sökande bör ha de kunskaper
i svenska språket som behövs". Anledningen till denna ändring är att
regeringen anser att "ordet 'behärska' i lagen anger ett högre ställt krav".
Detta innebär underförstått att regeringen förordar ett lägre ställt krav.
I en färsk rapport visar Socialstyrelsens utvärderingar att kunskaper i
svenska är avgörande för hur väl invandrare lyckas i Sverige. Alla
underkända elever i svenska 2 i grundskolan och den ström av avhopp från
gymnasiet som pågår visar på betydelsen av att dessa elever har lärare som
kan motivera och förklara vikten av att väl behärska svenska språket.
Moderata samlingspartiet anser att alla lärare inte bara skall besitta
nödvändiga kunskaper i svenska utan utgöra den spetskunskap som bäst
behärskar, tillämpar och till alla elever delger svenska språket. Vi förordar
att
skollagens tidigare skrivning återställs gällande kraven på lärarnas kunskaper
i svenska språket.
Ahmet Önal, ordförande i Turkiska ungdomsförbundet säger: Det vi ser är
Sveriges nya underklass. ... Jag pratade turkiska hemma, turkiska i skolan
och obegriplig svenskturkisk slang med kompisarna. För att lyckas vända
denna trend krävs att alla, invandrare som svenskar, förstår att: "vägen heter
utbildning".
Det är viktigt att betona svenska språkets betydelse, oavsett den enskilde
individens bakgrund och förförståelse. Att förstå hur saker och händelser
hänger ihop är förknippat med vår förmåga att urskilja och utrycka oss
genom ett språk. Den gemensamma referensram och kod som finns mellan
människor kommer till uttryck genom språket. Att kunna ett språk väl
innebär förmåga att uppfatta nyanserade betydelser av ett och samma ord. Du
lär dig som individ att ett ord eller begrepp kan betyda olika saker beroende
på sammanhang och miljö.
Skolans betydelse i detta sammanhang kan inte överskattas. Samtidigt är
det så att elevernas bakgrund och olika fallenhet för svenska språket betyder
att skolan, om den skall lyckas med sin uppgift, måste möta varje enskild
individ för sig. För alla har vi olika språkliga bakgrunder som formats i
mycket olikartade miljöer. Sett ur elevens perspektiv framstår då den hittills
förda socialdemokratiska skolpolitiken, med sin inriktning mot likriktning
och enhetlighet, som totalt felaktig.
Om vi får möjlighet att välja en enda stor förändring i den svenska skolan
så blir den att skolan måste byta perspektiv. Den måste sluta se eleverna som
ett stort kollektiv och börja betrakta dem som enskilda individer. Många
lärare invänder och menar att det är just det de försöker göra, men att tiden
inte räcker till. Då blir vårt svar att skolans organisation och arbetssätt i så
fall inte håller måttet. Skolan har två huvudsakliga uppgifter; att förmedla
beständiga kunskaper och att möta eleverna som individer och tillgodose
deras individuella behov. Om inte skolan fullgör dessa uppgifter väl har den
förlorat sin legitimitet.
4 Grundskolans utmaningar
4.1 Krav på kunskap och kvalitet
En grundskola av hög kvalitet kan inte skapas utan att regering och
riksdag ställer tydliga och höga krav, men samtidigt låter varje skola få
en självständigare och friare roll att själv utforma sin verksamhet.
Vi tror emellertid inte att detta räcker för att nå de kunskapskrav framtiden
kommer att ställa på våra ungdomar. Krav på att grundskolan skall ge alla
elever grundläggande och beständiga kunskaper av hög kvalitet kommer att
leda till ett ökande behov av kunskapskontroller i form av examina och
kontinuerliga nationella prov i alla ämnen.
4.2 Krav på valfrihet
Vi är övertygade om att alla elever och föräldrar vill välja skola om de
ges en konkret möjlighet till det. Inte minst tror vi att många föräldrar
med invandrarbakgrund kommer att utnyttja möjligheten att aktivt välja
skola.
Statistik från Skolverket visar att barn till föräldrar med utländsk bakgrund
är överrepresenterade i friskolor. Det är dessutom så att 8 procent av dem
som aktivt väljer och byter skolor anger mobbning i sin gamla skola som de
övervägande skälet till bytet. Detta visar att friskolor i dag fyller en mycket
viktigt funktion. Det är dock viktigt att betona att det är mångfald och
konkurrens om eleverna som är det viktiga inte att skolan drivs i en specifik
organisationsform.
Vi tror att kraven från föräldrar och elever på mer av valfrihet och
mångfald kommer att växa sig allt starkare. De långa köerna till fristående
skolor och det rekordstora intresset att starta friskolor är två av flera
tydliga
tecken på detta. Bara i år har antalet ansökningar om att få starta fristående
gymnasieskolor ökat med över 100 procent och gällande grundskolor med 15
procent. För tillfället går 3 procent av landets skolelever i en fristående
skola.
4.3 Krav på tydligt ledarskap
Om skolan skall lyckas vända den pågående trenden av fler elever som
inte uppnår betyget Godkänd och minska antalet avhopp från
gymnasieskolan krävs ett tydligt och starkt ledarskap. Krav på tydligt
ledarskap gäller alla som är inblandade i skolans verksamhet.
De statliga utbildningsinspektörernas rapport ger dock den motsatta bilden
av landets rektorer. I den rapporten träder en bild fram som beskriver hur
rektorernas arbetstid nästan uteslutande rör administrativa frågor. De ägnar
ingen eller liten del av sin arbetstid åt att föra personliga utvecklingssamtal
med skolans lärare och syns nästan aldrig till i något klassrum.
4.4 Krav på kunniga lärare
Elever och föräldrar kommer i längden inte att acceptera skolor som lider
brist på duktiga, engagerade och kunniga lärare. Vi menar att behovet av
fler ingångar till läraryrket och flexiblare anställningsformer måste
prövas. Det pågår en dragkamp om personer som är utbildade i viktiga
ämnen som naturvetenskap och matematik. Duktiga lärare med inriktning
mot matematik och data, teknik och naturvetenskap lockas till
näringslivet av betydligt attraktivare arbetsvillkor och löner.
4.5 Krav på utvärdering
När det blir naturligt och självklart att alla elever och föräldrar aktivt
väljer skola kommer kraven också att bli allt större på att skapa och
tillhandahålla en väl fungerande utvärdering av skolan.
Föräldrar och elever kommer inte att acceptera att skolan förblir en sektor
av samhället där alla bidrar med medlen, men få eller inga vet vad som
kommer ut i den andra änden i form av elevers förvärvade kunskaper.
En kontinuerlig utvärdering av skolan kommer dessutom att kräva att
uppföljning och kontroll av skolornas resultat och kvalitet utförs av någon
fristående och oberoende institution, som uppfattas stå helt fri från regering
och riksdag, stat och kommun.
5 En reformpolitik för grundskolan
5.1 Fritt skolval och fria skolor
Alla elever skall oavsett bostadsort fritt kunna välja skola inom och över
kommungränserna. Ingen kommun skall kunna stoppa en elev som vill
byta skola.
Gällande skollag ger eleverna rätt att välja skola med vissa begränsningar
som har att göra med närhetsprincipen. Dessa begränsningar innebär konkret
att om många elever vill gå i en skola och alla inte får plats, så har de elever
som bor närmast den populära skolan förtur. De elever som inte får plats
placeras då i andra skolor.
Det finns en utbredd kommunal rädsla för vad ett fritt skolval kan
innebära. Många kommuner informerar därför inte elever och föräldrar om
deras rätt att välja. Detta måste ändras.
Skolan är till för eleverna och organisationen skall anpassas efter elevens
val, inte den lokala skoladministrationens intressen. När rapporter från
Skolverket visar att det sätt på vilket resurserna prioriteras i många fall
utgår
från andra faktorer än elevernas behov, då är även det en tydlig signal att
skolväsendet i Sverige prioriterar fel.
Alla skolor skall bli självständiga och fria skolor. Oavsett driftsform skall
de ges likvärdiga möjligheter och arbeta under rättvisa konkurrensvillkor. Ju
mer utrymme den lokala skolledningen ges att utforma skolans verksamhet,
desto större möjlighet att ett bra skolklimat utvecklas, vilket i sin tur är det
som avgör resultaten. Vi förordar att Skolverket ges i uppdrag att genomföra
en utvärdering av hur friskolereformen påverkat elevernas resultat i skolan.
5.2 Garantera alla elever likvärdiga möjligheter
Moderata samlingspartiet förordar att ansvaret för i första hand
grundskolans finansiering tas över av staten. Att låta ena handen
finansiera skolans verksamhet och den andra stå för de övergripande
målsättningarna har inte varit en framgångsrik konstruktion för eleverna
och skolans samlade resultat.
Staten skall ange de nationella målen och garantera samtliga elever de
resurser som krävs för en likvärdig utbildning. Kommunernas roll bör vara
att ansvara för samhällets åtagande och genomförande av skolplikten.
Kommunerna skall även kunna genomföra lokala satsningar på skolan utöver
den skolpeng som förs direkt till den skola eleven väljer.
Detta innebär att en klar linje skapas mellan satsade resurser och uppsatta
mål. Det är av avgörande betydelse att skolorna ges en självständig roll och
att mångfald och konkurrens stimuleras. Ansvaret blir tydligare.
Övergripande är regering och riksdag ansvarig för skolans utveckling och på
skolnivå är rektor ansvarig.
5.3 Säkerställ att alla elever når kunskapsmålen
Att förmedla kunskap skall vara varje skolas centrala mål och uppgift. På
varje skola - fristående såväl som kommunal - gäller de nationella målen
för skolan. Skolorna skall ges frihet att på olika vägar uppnå de resultat
som krävs för att alla elever skall kunna klara vidare studier och fungera
väl i arbetsliv och som samhällsmedborgare.
En skola för bildning handlar om elevernas allsidiga utveckling. I ett
kunskapssamhälle och inte minst i en internationaliserad värld krävs goda
kunskaper i naturvetenskapliga ämnen, och om Sveriges, Europas och övriga
världens historia och litteratur, kultur och musik. Kreativitet stimuleras av
mångfald och olika infallsvinklar. Förmåga att arbeta över traditionella
ämnesgränser och med olika perspektiv är viktiga ambitioner för den goda
skolan.
Det pågår för närvarande ett arbete inom Utbildningsdepartementet i syfte
att ta fram förslag till en gymnasieexamen. Detta uppdrag bör utvidgas till att
även omfatta grundskolan. Uppdraget bör omfatta att se över olika metoder
att åstadkomma en kontinuerlig kunskaps- och kvalitetssäkring.
Betyg skall vara en naturlig del av undervisningen i den allmänna skolan.
Rättvisa och rättvisande betyg är ett bra stöd för lärare, elever och föräldrar.
De utgör en bild av vad eleven kan och har lärt sig. Betyg skall ges oftare,
tidigare och i fler steg jämfört med idag. Möjlighet för skolorna att ge betyg i
ordning och uppförande skall också införas.
Den utveckling i gymnasieskolan som präglas av alltfler avhopp och allt
färre elever som blir behöriga till högre studier har till stor del sin grund i
grundskolan. Det individuella programmet inom gymnasieskolan får alltfler
elever som en konsekvens och logisk följd av att grundskolans misslyckats
med sin grundläggande uppgift. Enligt vår mening skall ingen elev kunna
lämna grundskolan utan att ha nått de grundläggande och nödvändiga
kunskapsmålen inom alla ämnen.
För att uppnå systematik och god kontroll över att alla elever faktiskt ges
den hjälp de har rätt till och uppnår de nationella målen förordar vi att
riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram förslag för införande av en
obligatorisk grundskoleexamen.
En grundskoleexamen kan utformas så att bedömningen av vad eleverna
kan delvis görs av andra än direkt berörda lärare, vilket för många kan
uppfattas som positivt. En grundskoleexamen kan vidare bidra till att höja
grundskolans status när resultaten lyfts fram i offentlighetens ljus på ett helt
annat sätt än idag
5.4 Undervisning på entreprenad
Den snabba kunskapsutvecklingen och därmed lärarrollens förändring,
liksom svårigheterna att rekrytera utbildade lärare till skolan innebär
oberoende av varandra att nya vägar måste sökas. Vi anser att skolan mer
än i dag måste ta vara på kompetens utanför skolans väggar och att nya
anställningsformer som en väg för att öka yrkets attraktionskraft måste
prövas.
Moderata samlingspartiet förordar att skolornas möjlighet att lägga ut
undervisning på entreprenad släpps fri. Detta skulle ge skolorna bättre
möjligheter att värna undervisningens kvalitet samtidigt som värderingen av
goda lärarinsatser skulle bli mer rimlig.
Fler entreprenader förändrar skolans struktur och organisation. Att mer av
undervisningen kommer att utföras av personer som inte är tillsvidare-
anställda lärare är både bra och ofrånkomligt. Till det positiva hör att lärare
därmed kan ha bättre kunskaper och mer erfarenhet från annat arbetsliv än
skolan. Man kan också på goda grunder antaga att fler entreprenader innebär
större variation i pedagogik och arbetsformer ur ett elevperspektiv. Samtidigt
innebär ökad rörlighet i kollegiet också svårigheter och nya frågeställningar,
dock knappast några som inte kan överbryggas.
5.5 IT och aktuella läroböcker i skolan
Alla elever skall ges tillgång till dator med access till Internet via
höghastighetsuppkopplingar. Datorn och dess efterföljare skall utgöra ett
lika självklart hjälpmedel i skolan som papper, penna och suddgummi
tidigare var och fortfarande är.
Elektronikens intåg i skolorna symboliserad av datorn kommer att innebära
helt nya pedagogiska förutsättningar och ökade möjligheter att förmedla en
högkvalitativ undervisning. Lärarens förmåga och pedagogiska kunnande
blir allt viktigare. Ett ökat användande av datorn och informationstekniken
ger nya möjligheter till individualiserad undervisning.
Vår övergripande satsning på IT i skolan är tredelad: För det första en
utbyggnad av den digitala infrastrukturen. För det andra, utbildnings-
satsningar som skall innehålla digitala kunskapsprov i syfte att höja lärarnas
IT-kunnande. För det tredje, satsningar på projekt gällande digital distans-
utbildning.
Alla elever skall ha rätt till moderna och aktuella läroböcker. Det borde
vara en självklarhet, men så är tyvärr inte fallet. Boken är och skall förbli en
del av vårt kulturarv och måste även framgent utgöra en naturlig del av alla
elevers vardag. Det är fullt förståeligt att elevernas intresse för studier
minskar om många läroböcker inte ens är hela och än mindre aktuella.
Läromedel svarar för en mycket liten del - ca 500 kronor per elev och år - av
den totala summa som satsas på skolan. Den andelen bör öka.
5.6 Stärk intresset för naturvetenskap och teknik
Arbetet med att öka intresset för naturvetenskap och teknik måste
påbörjas redan i grundskolan. Det räcker inte att marginellt öka antalet
studieplatser i högskolan när intresset är lågt för naturvetenskap och
teknik i grundskolan.
Fler duktiga lärare måste lockas till grundskolan. Det kräver att lärarna ges
konkurrensmässiga arbetsvillkor. En jämförelse mellan civilingenjörernas
och lärarnas löneutveckling förklarar till en betydande del varför framför allt
manliga lärare med inriktning mot naturvetenskap och matematik lämnar
skolan för lönsammare arbeten i näringslivet.
Att åstadkomma högre löner för duktiga lärare kan bara ske om
kommunernas monopol bryts när det gäller att driva skolor. Det är genom
mångfald och konkurrens som ger valfrihet som utrymme skapas för bättre
arbetsvillkor för lärarna. Det är oansvarigt att tro att framför allt unga
lärare
med naturvetenskaplig kompetens ska stanna kvar på arbetsplatser som
präglas av låga löner, ansträngande arbetsmiljö och små möjligheter att
påverka skolans verksamhet. Utan duktiga lärare i exempelvis natur-
vetenskap och matematik kommer inte de svenska elevernas resultat att nå
internationell toppklass, vilket krävs bl. a. om Sverige skall lyckas examinera
betydligt fler civilingenjörer av hög kvalitet.
5.7 Stärk skolans ledarskap
Skola kräver ett aktivt ledarskap. Flera aktuella utvärderingar av skolan
visar att ledarskapet bl.a. på skolledningsnivå inte fungerar väl.
Såväl stat som skolhuvudmännen måste ta sin del av ansvaret för att
modernisera skolans organisation och ledning. Rektorerna måste bli synliga i
skolan. Skolans rektor måste vara pedagogisk ledare och får inte som i dag
nästan helt uppfyllas av administrativa sysslor.
Att utöva ett tydligt och aktivt ledarskap innebär bl.a. utöver personal-
ledning att redan från och med elevernas första skoldag tydliggöra de regler
och förhållningssätt som alla i skolan skall visa varandra. Det är ett svek mot
eleverna att inte på allvar ta itu med de ordningsproblem som trots allt finns i
många skolor. Det ankommer i första hand på skolans rektor att fullgöra
denna uppgift i samverkan med lärare och föräldrar.
En statlig rektorsutbildning kan inte lösa skolans ledarskapsproblem, även
om ledarskapsutbildning är nödvändigt för att klara uppgiften. Skolan måste
också bli en attraktiv arbetsplats för individer med intresse, kunskap och
erfarenhet av ett mångsidigt ledarskap. För att så skall ske behövs mer av
mångfald och konkurrens inom skolväsendet. Det behövs vidare mer av
samarbete och samverkan mellan skola och näringsliv bl.a. i form av nätverk
och mentorsprojekt.
5.8 Bredda rekryteringen av lärare
Engagerade och kunniga lärare är skolans viktigaste resurs. Trots att
lärarhögskolorna tilldelas fler och fler studieplatser ökar inte antalet
examinerade lärare. De mål som satts upp av regeringen gällande
examinerade lärare kommer inte att uppfyllas.
Många av de duktigaste lärarna lämnar dessutom skolan för mer välbetalda
arbeten i näringslivet. Det är vidare så att allt färre män söker sig till
läraryrket. Inte minst märks detta i de naturvetenskapliga ämnena och i
matematik.
Moderata samlingspartiet anser att rekryteringsbasen för lärare måste
breddas. Den svenska lärarkåren tillhör de äldsta i Europa, vilket kommer att
medföra omfattande pensionsavgångar i början av nästa decennium. För att
kunna rekrytera, behålla och erbjuda lärarna stimulerande utvecklings-
möjligheter krävs en modernisering och förnyelse av skolan som arbetsplats.
Inför tydligare karriärvägar i form av bl.a. fler lektorstjänster i skolan.
Läraryrket skall öppnas för individer som vill byta yrke utan att behöva
genomgå studier på lärarhögskolan och för studerande med skilda
ämnesinriktningar. Skolan behöver lärare med olika erfarenheter och
bakgrund.
Enda sättet för skolväsendet att kunna möta den konkurrensen är att bryta
det kommunala skolmonopolet och uppmuntra fler att driva egna skolor i
olika verksamhetsformer. Det måste också bli naturligt att lärare kan arbeta
som egna företagare, utan att byta yrke. Det finns redan bemanningsföretag
som ser till att skolor har vikarier när problem uppstår. Denna verksamhet
och andra kommer snabbt att utvecklas vidare om skolorna ges ökade
möjligheter att rekrytera kompetens utifrån.
Vi förordar att regeringen ges i uppdrag att ta fram ett förslag om
införande av lärarcertifikat. Den kvalitetssäkring som det förutsätter skall
innefatta både kontroll av ämneskunskaper och pedagogisk förmåga.
Lärarcertifikaten bör tidsbegränsas. Möjligheter bör skapas så att läraren kan
få fort- och vidareutbildning enligt en individuell utvecklingsplan. Alla lärare
bör ges bra möjligheter till vidareutbildning i praktisk användning av datorer
såväl som användande av informationstekniken i övrigt. En väg att pröva är
digitala kunskapsprov.
Det är viktigt att nuvarande lärarutbildning moderniseras. Det behövs för
att bättre kunna svara mot de krav som ställs på dagens lärare. Angeläget är
att lärarkandidaterna ges en bättre ledarskapsutbildning och får möjlighet till
yrkespraktik tidigt.
Gedigna ämneskunskaper blir allt viktigare. Den snabba kunskapsut-
vecklingen, liksom informationsflödet, kräver en gedigen kunskapsgrund hos
de lärare som skall handleda elever i kritiskt tänkande och bedömning av
olika informationer. Samarbetet mellan skolan och lärarutbildningarna måste
förbättras. Detta är inte minst viktigt för att ge lärarkandidaterna och deras
utbildare ökad kunskap om skolornas vardag.
5.9 Inför ett fristående nationellt kvalitetsinstitut
Moderata samlingspartiet föreslår inrättandet av ett nationellt fristående
kvalitetsinstitut. Att granska och utvärdera utbildningens kvalitet skall
ges högsta prioritet. Det kräver en ny organisation och att
utvärderingsarbetet kan bedrivas fristående och inte som en del av den
politiska sfären.
Ett fristående kvalitetsinstitut skall - på ett helt annat sätt än Skolverket
haft möjlighet till - ges i uppdrag att fokusera på och granska skolans
kvalitet. Det behövs för att öka utvärderingarnas trovärdighet och legitimitet
i omvärldens ögon. Elever och föräldrar likaväl som lärare och rektorer
behöver få värdefull information om hur deras skola fungerar.
Kvalitetsinstitutets utvärderingar skall användas för att förbättra skolans
resultat och sätt att arbeta.
Moderata samlingspartiet förordar att regeringen tillsätter en arbetsgrupp
med uppgift att dra upp riktlinjer för arbetet vid ett nationellt
utvärderingsinstitut. I utredningsarbetet skall organisation och arbetsformer
för institutet presenteras. Sveriges främsta skolforskare och ledande
företrädare för kvalitetsmätningar skall kunna engageras i institutets arbete.
Internationella kontakter och samarbete vad avser utvärdering över
nationsgränserna skall vara en naturlig del av institutets arbete.
Vi föreslår att 200 miljoner kronor avsätts per år under åren 2000-2002 för
uppbyggnad av ett fristående nationellt kvalitetsinstitut.
6 Hemställan
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skolans uppdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om svenska språkets betydelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fritt skolval och fria skolor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om alla elevers rätt till likvärdiga möjligheter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att säkerställa att alla elever når kunskapsmålen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om undervisning på entreprenad,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om IT och aktuella läroböcker i skolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att stärka intresset för naturvetenskap och teknik,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rekrytering av lärare,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inrättande av ett fristående nationellt
kvalitetsinstitut.