1 Sammanfattning
Det svenska samhället håller på att delas upp i områden som präglas av stor framtidstro respektive betydande oro och resignation inför framtiden. Detta avspeglas inte minst i skolan. Förra året lämnade 5.000 elever grundskolan utan att kunna läsa, skriva och räkna. Ett sådant misslyckande får aldrig tolereras.
I vissa grupper är situationen direkt alarmerande. Vårterminen år 1999 lämnade var tredje invandrarelev grundskolan med betyget Icke godkänd i svenska 2, vilket innebär att de inte är behöriga till gymnasieskolans nationella program. I grunden handlar detta om att många av dessa elever känner ett stort utanförskap. De upplever att skolan inte är till för dem. De ges inte chansen att välja en skola som bättre kan tillgodose deras individuella behov och krav.
Det är hög tid att sätta grundskolan i fokus. Den obligatoriska skolan skall lägga en gedigen grund för alla barn och ungdomars kunskaper och bidraga till deras allsidiga utveckling som individer och samhällsmedborgare. Vi tar rapporterna som Skolverket, Riksdagens revisorer m.fl. lämnat på allvar och föreslår i denna motion en rad insatser för att på allvar följa upp de brister som påpekats.
Det är vår övertygelse att ett fritt val av skola med de effekter det får för skolutveckling, ökad mångfald och mer engagemang kan bryta denna negativa trend. Fler fristående skolor bidrar till en positiv utveckling. För att främja det fria valet måste alla skolor bli mer självständiga.
Om vi får möjlighet att välja en enda stor förändring i den svenska skolan så blir den att skolan måste byta perspektiv. Det är dags att sluta se eleverna som ett stort kollektiv och börja betrakta dem som enskilda individer.
Moderata samlingspartiet vill fullfölja tanken på ett målstyrt och decentraliserat skolväsende. Staten skall emellertid ange de nationella målen och garantera ett fritt skolval.
2 Bilder av skolan
2.1 Det finns en del positiva tecken
Den svenska skolan står i fokus. Det är naturligt och glädjande. Alla föds med en lust att lära mer. Drivkraften till ny kunskap är lika gammal som människan och den finns inom varje enskild individ.
Utbildning och bildning - vilket inte nödvändigtvis hänger samman - är kanske den viktigaste beståndsdelen i ett samhälle som vill skapa goda förutsättningar för ökat välstånd och social trygghet.
Det händer emellertid alltför ofta att debatten om den svenska skolan präglas av överdrifter och nidbilder. Detta gagnar i längden inte någon part som är intresserad av den svenska skolans positiva utveckling. Regeringens bild av den svenska skolan som en skola utan eller med få bekymmer stämmer emellertid lika illa som uppfattningen att den svenska skolans vardag präglas av mobbning och där majoriteten av eleverna driver omkring likgiltiga och ointresserade av skolarbetet.
Det går naturligtvis att hitta exempel som visar att svenska elever presterar resultat i skolan som kan anses bra med internationella mått mätt. Det gäller läsförståelse, där svenska elever ligger i topp, enligt OECD:s internationella studier. Detta avser dock inte faktatexter, där de svenska eleverna presterade under förväntad nivå.
Svenska grundskoleelevers resultat håller en bra nivå i internationella kunskapsprov med praktiska uppgifter i naturvetenskap och matematik. De svenska eleverna placerade sig på tredje plats efter Singapore och Schweiz. Det var 20 länder som deltog i undersökningen.
När det gäller spetskunnande ligger däremot Sverige inte alls väl till. Riksdagens revisorer framhåller att Sverige är ett genomsnittsland om de internationella teoretiska kunskapsproven ligger till grund för analysen. Sverige lider brist på elever som presterar riktiga toppresultat. Internationella undersökningar (TIMSS) visar att både avseende grundskolan och gymnasie- skolan placerar sig de svenska eleverna i mitten gällande matematik och naturvetenskap. Svenska elever placerar sig på plats 11 respektive 14 av 25 undersökta länder i matematik respektive naturvetenskap i undersökningen om grundskolan. Och på plats 7 av 10 undersökta länder i matematik för gymnasieelever.
2.2 Många elever saknar nödvändiga baskunskaper
Förra året lämnade 5 000 elever grundskolan utan att kunna läsa, skriva och räkna. Detta är oacceptabelt. Uppgifterna säger egentligen att 5 000 elever inte längre känner den nyfikenhet och förväntan som alla barn upplever under sin första skoldag. De upplever i stället ett utanförskap som kan leda till passivitet och inaktivitet. Det är ett misslyckande som inte kan tolereras.
Skolverkets undersökningar visar att ungefär 1 av 20 elever i årskurs 8 läser sämre än genomsnittseleven i årskurs 3. En viss försämring av elevernas läsförmåga i såväl årskurs 2 som 5 har skett under 1990-talet.
Skolverket bedömer att nästan en av sex elever i årskurs 9 uppvisar så stora brister i engelska att de inte kan anses uppfylla ens de mest grund- läggande kunskapskraven. 10 procent av eleverna bedömdes ha så stora brister i engelska att de inte klarade av att uppfylla de nationella kunskaps- målen.
Ungefär 1 av 5 elever bedömdes av Skolverket sakna grundläggande färdigheter i matematik. Den andelen har ökat under 1990-talet. I matematik visar de nationella utvärderingarna att det finns stora kunskapsskillnader mellan eleverna och att dessa ökat något under 1990-talet.
Nio av tio elever i grundskolan erhöll under vårterminen 1999 minst betyget Godkänd och därmed behörighet till de nationella programmen inom gymnasieskolan. Detta motsäger inte det faktum att 10 000 elever - en av tio - inte nådde upp till den kunskapsnivå som behövs för att kunna klara gymnasiestudier på ett tillfredsställande sätt.
20 procent av eleverna slutade grundskolan utan att ha nått kunskapsmålen i ett eller flera ämnen och saknade betyget Godkänd i ett eller flera ämnen. Så kan det inte få fortsätta.
Tyvärr märks problemen i grundskolan även i gymnasieskolan. Avhoppen ökar och nu fullföljer endast 8 av 10 elever sina gymnasiestudier inom 4 år. Andelen elever som uppnår allmän högskolebehörighet av dem som fullföljer studierna uppgår till 83 procent. Det innebär att bara drygt 6 av 10 elever uppnår allmän behörighet till högskolan.
2.3 Alla elever ges inte likvärdiga möjligheter
Ett antal olika rapporter och undersökningar visar alla samma bild: Skollagens portalparagraf om alla elevers rätt till likvärdiga möjligheter är ord utan verkligt innehåll.
Skolverkets redovisning av hur mycket varje kommun satsar på skolan visar stora skillnader såväl mellan som inom kommunerna. Kostnaden per elev och år varierar mellan 73 100 kronor i Övertorneå och 37 300 kronor i Trelleborg. En elev i Trelleborg ges helt andra ekonomiska förutsättningar än en elev i Övertorneå.
Bristen på likvärdiga möjligheter handlar emellertid inte bara om ekonomiska förutsättningar utan även om olika möjligheter att välja skola och för lärare, föräldrar eller andra att starta och driva fristående skolor. Det handlar också om olika möjligheter för elever, föräldrar och personal att utöva inflytande i sin skola.
Hälften av variationerna i kommunernas olika satsningar på skolan kan inte, enligt Skolverket, förklaras av några objektiva orsaker.
En aktuell undersökning från Lärarnas Riksförbund visar att de extra statliga bidragen till kommunerna inte kommer alla skolor och elever till del. Undersökningen visar att i 44 procent av kommunerna har undervisnings- resurserna per elev minskat under åren 1997/98-1998/99. Sammantaget visar undersökningen att de extra statsbidragen till kommunerna knappt eller ens alls medfört några ökade resurser för skolorna i 49 procent av landets kommuner. Över 100 kommuner har det senaste året tvärtom skurit ned sina satsningar på skolan.
2.4 Brist på styrning och ledarskap
De nationella kunskapsmålen har inte påverkat utbildningen såsom riksdagen förutsatte vid sina beslut om mål- och resultatstyrda skolor. Riksdagens revisorer beskriver effekterna av att flera socialdemokratiska regeringar inte förmått förverkliga de genomgripande förändringar som beslutades i början av 1990-talet. Skolornas sätt att prioritera resurser utgår i många fall från andra faktorer än elevernas behov. Skolledarnas möjlighet att utöva ett effektivt och pedagogiskt ledarskap i sin skola försvåras av att de alltför sällan kan påverka den egna skolans ekonomi fullt ut. Det visar studier både från Skolverket och de statliga utbildningsinspektörerna.
Utbildningsinspektörerna visar i sin granskning av skolan att rektorns uppgift som aktiv pådrivare i det pedagogiska arbetet är mycket begränsad. Att vara skolledare har i svenska skolor blivit liktydigt med att syssla med administration. De nationella kvalitetsgranskningarna visar att detta bl.a. beror på brister i och krav från den centrala skolförvaltningen i den kommunala organisationen. Det beror emellertid också på att många rektorer har svårt att delegera arbetsuppgifter och därmed skapa tid att synas och agera i klassrummen.
Det är uppenbart att skolans styrning måste renodlas. Det är otillfreds- ställande att fem år efter de nya läroplanernas införande så är en tydlig ansvarsfördelning fortfarande inte i funktion. Resultatansvar måste paras med ett ekonomiskt styrsystem som ger alla skolor faktiska möjligheter att påverka och prioritera bland medlen för att nå de nationella kunskapsmålen.
2.5 Brist på lärare
Det finns anledning att vara bekymrad över den framtida lärarförsörjningen. Under perioden mellan 1994 och 1996 examinerades 2 300 färre grundskollärare för årskurs 4-9 och 1 400 färre gymnasielärare jämfört med regeringens målsättningar. På vissa utbildningar hoppar varannan lärarstuderande för årskurs 4-9 av sin utbildning. Bristen på grundskolelärare i årskurs 4-9 beräknas uppgå till 20 procent år 2003 om inte antalet utexaminerade lärare ökar.
Läget är dessutom än värre vad avser lärare med inriktning mot matematik och naturvetenskap. Förra hösten fanns det 748 studieplatser inom lärarutbildningen med denna inriktning, men bara 431 sökte och blev antagna. I år är läget ännu sämre. Antalet studieplatser har ökat till 865, men endast 412 stycken har hittills antagits.
Arbetsmarknadsstyrelsens (AMS), siffror visar vidare hur bristen på lärare har ökat dramatiskt på bara fem år. 31 juli 1993 annonserade landets grundskolor efter 281 lärare. 31 juli 1998 sökte landets skolor 1 160 grundskolelärare, vilket är en ökning med 313 procent på bara fem år!
I dag är ca 60 procent av alla lärare i Sverige kvinnor och av de lärarstuderande är ca 75 procent kvinnor. Andelen män bland lärare i årskurs 1-3 är 2,3 procent. Männens andel när samtliga lärarkategorier räknas är inte större än 26,6 procent. Männen flyr skolan, vilket innebär sämre rekryteringsmöjligheter och kvalitativa problem. Undervisningen gagnas av att det finns såväl kvinnliga som manliga lärare.
3 Skolans uppdrag
3.1 Utgå från den enskilde elevens behov
Skolans huvuduppgifter är att ge nästa generation kunskaper och fostran av hög kvalitet. För att klara detta måste skolan möta de enskilda eleverna och deras individuella behov. Det förutsätter att varje skola har professionell kompetens och en stimulerande miljö för lärande. Om inte skolan lever upp till det mister den gradvis sin legitimitet och betydelse.
När enskilda elever får komma till tals träder delvis en annan bild av skolan fram än vad som vanligen brukar framgå av politiska motioner och propositioner. Att ta reda på vad eleverna anser är inte särskilt vanligt i utredningar och förberedelser inför politiska beslut. När Skolverket och skolforskare trots allt försökt ta reda på elevernas inställning och åsikter om skolan har det vanliga tillvägagångssättet varit att genomföra enkätunder- sökningar.
Frånvaron av ett elevperspektiv i den pedagogiska forskningen har på senare tid uppmärksammats. I Skolverkets rapport nr 164 försöker skolforskare med elever som medforskare ge ett antal elever chansen att i skrift förmedla sina tankar och upplevelser om skolans vardag.
Fram träder en bild av skolan som i vissa stycken är oacceptabel, men likafullt verklig och ur elevens synvinkel fullständigt normal. Ett avsnitt i Skolverkets rapport nr 164 beskriver elevernas förmåga att genomskåda och manipulera lärarna. I grunden handlar det om elevernas förmåga att med minsta möjliga ansträngning få högsta möjliga betyg utan att ta till sig de kunskaper som egentligen skulle krävas för att nå önskat resultat.
Kajsa uttrycker sig så här: "Att prioritera bland läxorna är dock det (den strategi) jag använder mest. Det måste man om man inte vill sitta hela eftermiddagen med läxorna, och det vill man inte. Jag vet precis vilka läxor jag kan göra mindre bra utan att det syns, vilka lärare som förhör på vilka sätt. Det är en 'överlevnadsmetod' man lär sig".
Detta formulerar sig på följande vis: "Det vanligaste knepet jag använder mig av är att jag räcker upp handen hela tiden och det är stor sannolikhet att jag inte behöver svara på alla frågor läraren ställer, för lärarna brukar ofta peka på den som ser mest tveksam ut".
Detta är strategier och tekniker som ingalunda är nya, utan som generation efter generation prövat. Iakttagelserna understryker samtidigt vikten av väl fungerande normer och regelbunden och kvalitativ utvärdering av kunskaperna i skolan. Skolan måste visa eleverna att det är kunskap - inte förmåga att verka kunna mycket - som är det viktiga. Det är resultaten som räknas och de verkliga kunskaperna som den enskilde och Sverige kan konkurrera med. Det är vidare värt att notera att svenska elever ägnar mellan 50 och 75 procent mindre tid åt hemläxor än genomsnittseleven i övriga OECD-länder. Bättre studieresultat behöver inte bara handla om mer tid i skolan.
Skolverkets rapport nr 164 visar också att påfallande många elever anser att skolan är långtråkig. När eleverna formulerar sig handlar det ofta om att lyckas genomlida skoldagarna. Skälen till detta varierar och spänner över ett vitt fält, men talar ändå för att skolan delvis misslyckas med sitt uppdrag att inte bara förmedla nyttiga kunskaper utan också att göra det på ett sätt så att eleverna inspireras till eget kreativt tänkande och skapande.
Filippa skriver: "Franska skulle man kunna göra så mycket mer av, men vi får alltid bara läxförhör på förra läxan, genomgång av nytt kapitel, ny läxa. Jämt! Varenda gång! Så jävla boring!".
En annan sida av skolan sett ur elevernas perspektiv är mobbning och avsaknaden av ett individuellt bemötande av varje elev.
Skolverket konstaterar att fördelningen av skolans resurser inte i första hand utgår från elevernas krav och behov. De statliga utbildnings- inspektörerna konstaterar i sin granskning av skolornas kvalitet att elevernas behov av särskilt stöd många gånger inte fördelas efter elevernas behov, utan för att avlasta lärarna. Ur ett elevperspektiv är detta förhållande oacceptabelt. Inte minst många barn med inlärnings- och/eller koncentrationsproblem skulle om de gavs rätt pedagogiskt stöd utvecklas väl, istället för att som idag ofta mest ses som störande i klassen. Varje elev måste få stöd och utmaningar utifrån sina förutsättningar. Det är en viktig aspekt på hur ordningsproblem i skolan måste bemötas.
Lika illa är det ofta med arbetsformerna i skolan. Kollektiva lösningar dominerar arbetet, trots att eleverna är individer med olika förutsättningar, intressen och behov. Det eleverna uttrycker antyder att skolan ofta betraktar elever som kollektiv och likriktar undervisningen, till men för de enskildas och därmed också de gemensamma resultaten. Att många elever misslyckas så radikalt redan i grundskolan torde bottna i att individuella hänsyn aldrig tas eller kommer alltför sent.
Skolforskaren Christian Lundahl anser att ett av de riktigt stora problemen i dagens skola är dess bristande förmåga att få eleverna engagerade. Många elever har en längtan efter att få engagera och fördjupa sig i något spännande ämne, samtidigt som skolans organisation kväver detta genom att följa ett inrutat schema och timplanen. En sådan arbetsorganisation kan inte leva upp till elevernas rättmätiga krav på fördjupning och specialisering, vilket också är skälen till att regering och riksdag redan vid 1990-talets början fattade beslut som ger skolor och lärare betydligt större frihet att vara flexibel, än vad som ännu utnyttjas.
En del skolor utgör undantag som bekräftar regeln. Ett exempel är Botkyrka Fria där eleverna tillåts lägga upp sina egna skolscheman och överhuvudtaget har stor frihet att själva bestämma över sin vardag i skolan. Att Botkyrka Fria uppskattas torde det inte råda något tvivel om. Den långa kön (över 2 000 elever) är ett synligt bevis. Det är emellertid angeläget att fler skolor använder utrymmet för pedagogisk kreativitet.
3.2 Utanförskap och beroende
Sverige ser i dag inte ut som det gjorde för trettio år sedan. Från att ha varit ett samhälle präglat av en homogen kultur och ett gemensamt språk är det i dag präglat av många språk och ännu fler olika kulturer. Den känsla av utanförskap som inte minst många barn och ungdomar har, ställer krav på förändringar inom många olika områden.
Den förda politiken betonar att staten genom politiska beslut skall ta hand om människor. Mindre uttalat är att alla måste ges möjlighet att själva utforma sina liv och fatta beslut efter eget huvud. Val av skola borde, enligt vår mening, vara en självklar möjlighet för alla elever och föräldrar att aktivt påverka sin livssituation.
Den segregation som är tydlig inte minst i landets storstadskommuner förstärks bl.a. genom den förda skol- och bostadspolitiken. Sociala svårigheter och spänningar avspeglas alldeles uppenbart i skolan. Det finns en utslagningsmekanism, inte minst i gymnasiet, som är mycket oroande. I stället för att stimulera social rörlighet har den socialdemokratiska utbildningspolitiken motsatt effekt.
Skolverkets rapporter visar att 43 procent av de elever som antingen är födda i ett annat land eller har två föräldrar som är födda utomlands inte har fullföljt sina gymnasiestudier inom fyra år. Skolverkets statistik bygger på de elever som påbörjade sina gymnasiestudier höstterminerna år 1992, 1993 och 1994. Avhoppen från gymnasieskolan gällande dessa elever är 25, 35 respektive 43 procent fyra år senare. Detta är ett hotfullt uttryck för skolans samlade misslyckande. Gymnasieskolans problem är till stora delar också grundskolans misslyckande.
Grundskolans resultat för elever med invandrarbakgrund är lika skrämmande. Vårterminen år 1999 fick var tredje invandrarelev betyget Icke godkänd i svenska 2 och blev därmed inte behöriga till gymnasieskolans nationella program. I grunden handlar detta om att många av dessa elever känner ett utanförskap. Många upplever att de inte har något val och att skolan inte är till för dem. De ges inte chansen att välja skola. Och många lärare orkar inte i längden med att ge dessa elever det stöd som måste till för att resultatet skall bli bra.
Flera av dessa elever har inte en enda svenskfödd vän. De lär sig varken i skolan, i hemmet eller bland vännerna att prata korrekt svenska. Detta begränsar deras lust att lära och sänker deras motivation i skolarbetet. Belkizar - en vanlig grundskoleelev i Fittja - uttrycker detta på följande sätt: "Jag har så mycket brytning att jag skäms för att prata framför folk. I min klass gick bara turkar och kurder. Inte en svensk. ... Kanske blir jag städerska. Men det vill jag inte! Jag vill vara som vanliga tjejer, jag vill plugga och komma in på gymnasiet och prata bra svenska. Jag är ju svensk".
Aktuell skolforskning visar att fristående skolor ofta håller högre kvalitet och även bidrar till att de omgivande skolorna blir bättre och därmed också elevernas resultat. De amerikanska skolforskarna Chubb och Moes studier har visat att skolors självständighet är den viktigaste förklaringen till bra resultat. Dessa studier ger en förklaring till att fristående skolor - med sin större självständighet - sett över ett genomsnitt åstadkommer bättre resultat än andra.
Elever i friskolor har i genomsnitt högre betyg än elever i kommunala skolor. I genomsnitt har eleverna i friskolor 3,55 i betyg. Motsvarande siffra i de kommunala skolorna är 3,25. Det beror sannolikt delvis på friskolornas friare ställning, vilket gör att de kan utforma sin organisation på ett bättre sätt. De fristående skolornas verksamhet kostar lite mindre per elev men ändå är klasserna mindre och det finns fler lärare per elev.
Aktuell forskning i USA visar att i områden med en större andel privata skolor presterar även eleverna i offentliga skolor bättre resultat. De socialekonomiska faktorerna har vägts in i studiernas resultat och kan inte förklara varför utvärderingarna visar att ökad konkurrens leder till bättre resultat även i skolor som fortfarande drivs i offentlig regi.
Vi anser att ett fritt val av skola är centralt. Fler fristående skolor kan med stor sannolikhet bidra till en positiv utveckling, men en snabbare väg är givetvis att främja det fria valet och göra alla skolor mer självständiga. Utvecklad skolledning och pedagogisk kreativitet ger effekt.
3.3 Svenska språket utgör grunden
Vad resultaten bland elever som är födda utomlands eller vars båda föräldrar är födda i ett annat land förmedlar är vikten av att kunna tala och uttrycka sig väl på det svenska språket. Regeringens beslut att ändra skollagens skrivning gällande lärarnas kunskaper i svenska språket ger härvidlag anledning till oro och förundran.
Regeringen har beslutat att kravet om att lärarna skall "behärska svenska språket" skall tas bort och ersättas med att "en sökande bör ha de kunskaper i svenska språket som behövs". Anledningen till denna ändring är att regeringen anser att "ordet 'behärska' i lagen anger ett högre ställt krav". Detta innebär underförstått att regeringen förordar ett lägre ställt krav.
I en färsk rapport visar Socialstyrelsens utvärderingar att kunskaper i svenska är avgörande för hur väl invandrare lyckas i Sverige. Alla underkända elever i svenska 2 i grundskolan och den ström av avhopp från gymnasiet som pågår visar på betydelsen av att dessa elever har lärare som kan motivera och förklara vikten av att väl behärska svenska språket.
Moderata samlingspartiet anser att alla lärare inte bara skall besitta nödvändiga kunskaper i svenska utan utgöra den spetskunskap som bäst behärskar, tillämpar och till alla elever delger svenska språket. Vi förordar att skollagens tidigare skrivning återställs gällande kraven på lärarnas kunskaper i svenska språket.
Ahmet Önal, ordförande i Turkiska ungdomsförbundet säger: Det vi ser är Sveriges nya underklass. ... Jag pratade turkiska hemma, turkiska i skolan och obegriplig svenskturkisk slang med kompisarna. För att lyckas vända denna trend krävs att alla, invandrare som svenskar, förstår att: "vägen heter utbildning".
Det är viktigt att betona svenska språkets betydelse, oavsett den enskilde individens bakgrund och förförståelse. Att förstå hur saker och händelser hänger ihop är förknippat med vår förmåga att urskilja och utrycka oss genom ett språk. Den gemensamma referensram och kod som finns mellan människor kommer till uttryck genom språket. Att kunna ett språk väl innebär förmåga att uppfatta nyanserade betydelser av ett och samma ord. Du lär dig som individ att ett ord eller begrepp kan betyda olika saker beroende på sammanhang och miljö.
Skolans betydelse i detta sammanhang kan inte överskattas. Samtidigt är det så att elevernas bakgrund och olika fallenhet för svenska språket betyder att skolan, om den skall lyckas med sin uppgift, måste möta varje enskild individ för sig. För alla har vi olika språkliga bakgrunder som formats i mycket olikartade miljöer. Sett ur elevens perspektiv framstår då den hittills förda socialdemokratiska skolpolitiken, med sin inriktning mot likriktning och enhetlighet, som totalt felaktig.
Om vi får möjlighet att välja en enda stor förändring i den svenska skolan så blir den att skolan måste byta perspektiv. Den måste sluta se eleverna som ett stort kollektiv och börja betrakta dem som enskilda individer. Många lärare invänder och menar att det är just det de försöker göra, men att tiden inte räcker till. Då blir vårt svar att skolans organisation och arbetssätt i så fall inte håller måttet. Skolan har två huvudsakliga uppgifter; att förmedla beständiga kunskaper och att möta eleverna som individer och tillgodose deras individuella behov. Om inte skolan fullgör dessa uppgifter väl har den förlorat sin legitimitet.
4 Grundskolans utmaningar
4.1 Krav på kunskap och kvalitet
En grundskola av hög kvalitet kan inte skapas utan att regering och riksdag ställer tydliga och höga krav, men samtidigt låter varje skola få en självständigare och friare roll att själv utforma sin verksamhet.
Vi tror emellertid inte att detta räcker för att nå de kunskapskrav framtiden kommer att ställa på våra ungdomar. Krav på att grundskolan skall ge alla elever grundläggande och beständiga kunskaper av hög kvalitet kommer att leda till ett ökande behov av kunskapskontroller i form av examina och kontinuerliga nationella prov i alla ämnen.
4.2 Krav på valfrihet
Vi är övertygade om att alla elever och föräldrar vill välja skola om de ges en konkret möjlighet till det. Inte minst tror vi att många föräldrar med invandrarbakgrund kommer att utnyttja möjligheten att aktivt välja skola.
Statistik från Skolverket visar att barn till föräldrar med utländsk bakgrund är överrepresenterade i friskolor. Det är dessutom så att 8 procent av dem som aktivt väljer och byter skolor anger mobbning i sin gamla skola som de övervägande skälet till bytet. Detta visar att friskolor i dag fyller en mycket viktigt funktion. Det är dock viktigt att betona att det är mångfald och konkurrens om eleverna som är det viktiga inte att skolan drivs i en specifik organisationsform.
Vi tror att kraven från föräldrar och elever på mer av valfrihet och mångfald kommer att växa sig allt starkare. De långa köerna till fristående skolor och det rekordstora intresset att starta friskolor är två av flera tydliga tecken på detta. Bara i år har antalet ansökningar om att få starta fristående gymnasieskolor ökat med över 100 procent och gällande grundskolor med 15 procent. För tillfället går 3 procent av landets skolelever i en fristående skola.
4.3 Krav på tydligt ledarskap
Om skolan skall lyckas vända den pågående trenden av fler elever som inte uppnår betyget Godkänd och minska antalet avhopp från gymnasieskolan krävs ett tydligt och starkt ledarskap. Krav på tydligt ledarskap gäller alla som är inblandade i skolans verksamhet.
De statliga utbildningsinspektörernas rapport ger dock den motsatta bilden av landets rektorer. I den rapporten träder en bild fram som beskriver hur rektorernas arbetstid nästan uteslutande rör administrativa frågor. De ägnar ingen eller liten del av sin arbetstid åt att föra personliga utvecklingssamtal med skolans lärare och syns nästan aldrig till i något klassrum.
4.4 Krav på kunniga lärare
Elever och föräldrar kommer i längden inte att acceptera skolor som lider brist på duktiga, engagerade och kunniga lärare. Vi menar att behovet av fler ingångar till läraryrket och flexiblare anställningsformer måste prövas. Det pågår en dragkamp om personer som är utbildade i viktiga ämnen som naturvetenskap och matematik. Duktiga lärare med inriktning mot matematik och data, teknik och naturvetenskap lockas till näringslivet av betydligt attraktivare arbetsvillkor och löner.
4.5 Krav på utvärdering
När det blir naturligt och självklart att alla elever och föräldrar aktivt väljer skola kommer kraven också att bli allt större på att skapa och tillhandahålla en väl fungerande utvärdering av skolan.
Föräldrar och elever kommer inte att acceptera att skolan förblir en sektor av samhället där alla bidrar med medlen, men få eller inga vet vad som kommer ut i den andra änden i form av elevers förvärvade kunskaper.
En kontinuerlig utvärdering av skolan kommer dessutom att kräva att uppföljning och kontroll av skolornas resultat och kvalitet utförs av någon fristående och oberoende institution, som uppfattas stå helt fri från regering och riksdag, stat och kommun.
5 En reformpolitik för grundskolan
5.1 Fritt skolval och fria skolor
Alla elever skall oavsett bostadsort fritt kunna välja skola inom och över kommungränserna. Ingen kommun skall kunna stoppa en elev som vill byta skola.
Gällande skollag ger eleverna rätt att välja skola med vissa begränsningar som har att göra med närhetsprincipen. Dessa begränsningar innebär konkret att om många elever vill gå i en skola och alla inte får plats, så har de elever som bor närmast den populära skolan förtur. De elever som inte får plats placeras då i andra skolor.
Det finns en utbredd kommunal rädsla för vad ett fritt skolval kan innebära. Många kommuner informerar därför inte elever och föräldrar om deras rätt att välja. Detta måste ändras.
Skolan är till för eleverna och organisationen skall anpassas efter elevens val, inte den lokala skoladministrationens intressen. När rapporter från Skolverket visar att det sätt på vilket resurserna prioriteras i många fall utgår från andra faktorer än elevernas behov, då är även det en tydlig signal att skolväsendet i Sverige prioriterar fel.
Alla skolor skall bli självständiga och fria skolor. Oavsett driftsform skall de ges likvärdiga möjligheter och arbeta under rättvisa konkurrensvillkor. Ju mer utrymme den lokala skolledningen ges att utforma skolans verksamhet, desto större möjlighet att ett bra skolklimat utvecklas, vilket i sin tur är det som avgör resultaten. Vi förordar att Skolverket ges i uppdrag att genomföra en utvärdering av hur friskolereformen påverkat elevernas resultat i skolan.
5.2 Garantera alla elever likvärdiga möjligheter
Moderata samlingspartiet förordar att ansvaret för i första hand grundskolans finansiering tas över av staten. Att låta ena handen finansiera skolans verksamhet och den andra stå för de övergripande målsättningarna har inte varit en framgångsrik konstruktion för eleverna och skolans samlade resultat.
Staten skall ange de nationella målen och garantera samtliga elever de resurser som krävs för en likvärdig utbildning. Kommunernas roll bör vara att ansvara för samhällets åtagande och genomförande av skolplikten. Kommunerna skall även kunna genomföra lokala satsningar på skolan utöver den skolpeng som förs direkt till den skola eleven väljer.
Detta innebär att en klar linje skapas mellan satsade resurser och uppsatta mål. Det är av avgörande betydelse att skolorna ges en självständig roll och att mångfald och konkurrens stimuleras. Ansvaret blir tydligare. Övergripande är regering och riksdag ansvarig för skolans utveckling och på skolnivå är rektor ansvarig.
5.3 Säkerställ att alla elever når kunskapsmålen
Att förmedla kunskap skall vara varje skolas centrala mål och uppgift. På varje skola - fristående såväl som kommunal - gäller de nationella målen för skolan. Skolorna skall ges frihet att på olika vägar uppnå de resultat som krävs för att alla elever skall kunna klara vidare studier och fungera väl i arbetsliv och som samhällsmedborgare.
En skola för bildning handlar om elevernas allsidiga utveckling. I ett kunskapssamhälle och inte minst i en internationaliserad värld krävs goda kunskaper i naturvetenskapliga ämnen, och om Sveriges, Europas och övriga världens historia och litteratur, kultur och musik. Kreativitet stimuleras av mångfald och olika infallsvinklar. Förmåga att arbeta över traditionella ämnesgränser och med olika perspektiv är viktiga ambitioner för den goda skolan.
Det pågår för närvarande ett arbete inom Utbildningsdepartementet i syfte att ta fram förslag till en gymnasieexamen. Detta uppdrag bör utvidgas till att även omfatta grundskolan. Uppdraget bör omfatta att se över olika metoder att åstadkomma en kontinuerlig kunskaps- och kvalitetssäkring.
Betyg skall vara en naturlig del av undervisningen i den allmänna skolan. Rättvisa och rättvisande betyg är ett bra stöd för lärare, elever och föräldrar. De utgör en bild av vad eleven kan och har lärt sig. Betyg skall ges oftare, tidigare och i fler steg jämfört med idag. Möjlighet för skolorna att ge betyg i ordning och uppförande skall också införas.
Den utveckling i gymnasieskolan som präglas av alltfler avhopp och allt färre elever som blir behöriga till högre studier har till stor del sin grund i grundskolan. Det individuella programmet inom gymnasieskolan får alltfler elever som en konsekvens och logisk följd av att grundskolans misslyckats med sin grundläggande uppgift. Enligt vår mening skall ingen elev kunna lämna grundskolan utan att ha nått de grundläggande och nödvändiga kunskapsmålen inom alla ämnen.
För att uppnå systematik och god kontroll över att alla elever faktiskt ges den hjälp de har rätt till och uppnår de nationella målen förordar vi att riksdagen ger regeringen i uppdrag att ta fram förslag för införande av en obligatorisk grundskoleexamen.
En grundskoleexamen kan utformas så att bedömningen av vad eleverna kan delvis görs av andra än direkt berörda lärare, vilket för många kan uppfattas som positivt. En grundskoleexamen kan vidare bidra till att höja grundskolans status när resultaten lyfts fram i offentlighetens ljus på ett helt annat sätt än idag
5.4 Undervisning på entreprenad
Den snabba kunskapsutvecklingen och därmed lärarrollens förändring, liksom svårigheterna att rekrytera utbildade lärare till skolan innebär oberoende av varandra att nya vägar måste sökas. Vi anser att skolan mer än i dag måste ta vara på kompetens utanför skolans väggar och att nya anställningsformer som en väg för att öka yrkets attraktionskraft måste prövas.
Moderata samlingspartiet förordar att skolornas möjlighet att lägga ut undervisning på entreprenad släpps fri. Detta skulle ge skolorna bättre möjligheter att värna undervisningens kvalitet samtidigt som värderingen av goda lärarinsatser skulle bli mer rimlig.
Fler entreprenader förändrar skolans struktur och organisation. Att mer av undervisningen kommer att utföras av personer som inte är tillsvidare- anställda lärare är både bra och ofrånkomligt. Till det positiva hör att lärare därmed kan ha bättre kunskaper och mer erfarenhet från annat arbetsliv än skolan. Man kan också på goda grunder antaga att fler entreprenader innebär större variation i pedagogik och arbetsformer ur ett elevperspektiv. Samtidigt innebär ökad rörlighet i kollegiet också svårigheter och nya frågeställningar, dock knappast några som inte kan överbryggas.
5.5 IT och aktuella läroböcker i skolan
Alla elever skall ges tillgång till dator med access till Internet via höghastighetsuppkopplingar. Datorn och dess efterföljare skall utgöra ett lika självklart hjälpmedel i skolan som papper, penna och suddgummi tidigare var och fortfarande är.
Elektronikens intåg i skolorna symboliserad av datorn kommer att innebära helt nya pedagogiska förutsättningar och ökade möjligheter att förmedla en högkvalitativ undervisning. Lärarens förmåga och pedagogiska kunnande blir allt viktigare. Ett ökat användande av datorn och informationstekniken ger nya möjligheter till individualiserad undervisning.
Vår övergripande satsning på IT i skolan är tredelad: För det första en utbyggnad av den digitala infrastrukturen. För det andra, utbildnings- satsningar som skall innehålla digitala kunskapsprov i syfte att höja lärarnas IT-kunnande. För det tredje, satsningar på projekt gällande digital distans- utbildning.
Alla elever skall ha rätt till moderna och aktuella läroböcker. Det borde vara en självklarhet, men så är tyvärr inte fallet. Boken är och skall förbli en del av vårt kulturarv och måste även framgent utgöra en naturlig del av alla elevers vardag. Det är fullt förståeligt att elevernas intresse för studier minskar om många läroböcker inte ens är hela och än mindre aktuella. Läromedel svarar för en mycket liten del - ca 500 kronor per elev och år - av den totala summa som satsas på skolan. Den andelen bör öka.
5.6 Stärk intresset för naturvetenskap och teknik
Arbetet med att öka intresset för naturvetenskap och teknik måste påbörjas redan i grundskolan. Det räcker inte att marginellt öka antalet studieplatser i högskolan när intresset är lågt för naturvetenskap och teknik i grundskolan.
Fler duktiga lärare måste lockas till grundskolan. Det kräver att lärarna ges konkurrensmässiga arbetsvillkor. En jämförelse mellan civilingenjörernas och lärarnas löneutveckling förklarar till en betydande del varför framför allt manliga lärare med inriktning mot naturvetenskap och matematik lämnar skolan för lönsammare arbeten i näringslivet.
Att åstadkomma högre löner för duktiga lärare kan bara ske om kommunernas monopol bryts när det gäller att driva skolor. Det är genom mångfald och konkurrens som ger valfrihet som utrymme skapas för bättre arbetsvillkor för lärarna. Det är oansvarigt att tro att framför allt unga lärare med naturvetenskaplig kompetens ska stanna kvar på arbetsplatser som präglas av låga löner, ansträngande arbetsmiljö och små möjligheter att påverka skolans verksamhet. Utan duktiga lärare i exempelvis natur- vetenskap och matematik kommer inte de svenska elevernas resultat att nå internationell toppklass, vilket krävs bl. a. om Sverige skall lyckas examinera betydligt fler civilingenjörer av hög kvalitet.
5.7 Stärk skolans ledarskap
Skola kräver ett aktivt ledarskap. Flera aktuella utvärderingar av skolan visar att ledarskapet bl.a. på skolledningsnivå inte fungerar väl.
Såväl stat som skolhuvudmännen måste ta sin del av ansvaret för att modernisera skolans organisation och ledning. Rektorerna måste bli synliga i skolan. Skolans rektor måste vara pedagogisk ledare och får inte som i dag nästan helt uppfyllas av administrativa sysslor.
Att utöva ett tydligt och aktivt ledarskap innebär bl.a. utöver personal- ledning att redan från och med elevernas första skoldag tydliggöra de regler och förhållningssätt som alla i skolan skall visa varandra. Det är ett svek mot eleverna att inte på allvar ta itu med de ordningsproblem som trots allt finns i många skolor. Det ankommer i första hand på skolans rektor att fullgöra denna uppgift i samverkan med lärare och föräldrar.
En statlig rektorsutbildning kan inte lösa skolans ledarskapsproblem, även om ledarskapsutbildning är nödvändigt för att klara uppgiften. Skolan måste också bli en attraktiv arbetsplats för individer med intresse, kunskap och erfarenhet av ett mångsidigt ledarskap. För att så skall ske behövs mer av mångfald och konkurrens inom skolväsendet. Det behövs vidare mer av samarbete och samverkan mellan skola och näringsliv bl.a. i form av nätverk och mentorsprojekt.
5.8 Bredda rekryteringen av lärare
Engagerade och kunniga lärare är skolans viktigaste resurs. Trots att lärarhögskolorna tilldelas fler och fler studieplatser ökar inte antalet examinerade lärare. De mål som satts upp av regeringen gällande examinerade lärare kommer inte att uppfyllas.
Många av de duktigaste lärarna lämnar dessutom skolan för mer välbetalda arbeten i näringslivet. Det är vidare så att allt färre män söker sig till läraryrket. Inte minst märks detta i de naturvetenskapliga ämnena och i matematik.
Moderata samlingspartiet anser att rekryteringsbasen för lärare måste breddas. Den svenska lärarkåren tillhör de äldsta i Europa, vilket kommer att medföra omfattande pensionsavgångar i början av nästa decennium. För att kunna rekrytera, behålla och erbjuda lärarna stimulerande utvecklings- möjligheter krävs en modernisering och förnyelse av skolan som arbetsplats. Inför tydligare karriärvägar i form av bl.a. fler lektorstjänster i skolan.
Läraryrket skall öppnas för individer som vill byta yrke utan att behöva genomgå studier på lärarhögskolan och för studerande med skilda ämnesinriktningar. Skolan behöver lärare med olika erfarenheter och bakgrund.
Enda sättet för skolväsendet att kunna möta den konkurrensen är att bryta det kommunala skolmonopolet och uppmuntra fler att driva egna skolor i olika verksamhetsformer. Det måste också bli naturligt att lärare kan arbeta som egna företagare, utan att byta yrke. Det finns redan bemanningsföretag som ser till att skolor har vikarier när problem uppstår. Denna verksamhet och andra kommer snabbt att utvecklas vidare om skolorna ges ökade möjligheter att rekrytera kompetens utifrån.
Vi förordar att regeringen ges i uppdrag att ta fram ett förslag om införande av lärarcertifikat. Den kvalitetssäkring som det förutsätter skall innefatta både kontroll av ämneskunskaper och pedagogisk förmåga. Lärarcertifikaten bör tidsbegränsas. Möjligheter bör skapas så att läraren kan få fort- och vidareutbildning enligt en individuell utvecklingsplan. Alla lärare bör ges bra möjligheter till vidareutbildning i praktisk användning av datorer såväl som användande av informationstekniken i övrigt. En väg att pröva är digitala kunskapsprov.
Det är viktigt att nuvarande lärarutbildning moderniseras. Det behövs för att bättre kunna svara mot de krav som ställs på dagens lärare. Angeläget är att lärarkandidaterna ges en bättre ledarskapsutbildning och får möjlighet till yrkespraktik tidigt.
Gedigna ämneskunskaper blir allt viktigare. Den snabba kunskapsut- vecklingen, liksom informationsflödet, kräver en gedigen kunskapsgrund hos de lärare som skall handleda elever i kritiskt tänkande och bedömning av olika informationer. Samarbetet mellan skolan och lärarutbildningarna måste förbättras. Detta är inte minst viktigt för att ge lärarkandidaterna och deras utbildare ökad kunskap om skolornas vardag.
5.9 Inför ett fristående nationellt kvalitetsinstitut
Moderata samlingspartiet föreslår inrättandet av ett nationellt fristående kvalitetsinstitut. Att granska och utvärdera utbildningens kvalitet skall ges högsta prioritet. Det kräver en ny organisation och att utvärderingsarbetet kan bedrivas fristående och inte som en del av den politiska sfären.
Ett fristående kvalitetsinstitut skall - på ett helt annat sätt än Skolverket haft möjlighet till - ges i uppdrag att fokusera på och granska skolans kvalitet. Det behövs för att öka utvärderingarnas trovärdighet och legitimitet i omvärldens ögon. Elever och föräldrar likaväl som lärare och rektorer behöver få värdefull information om hur deras skola fungerar. Kvalitetsinstitutets utvärderingar skall användas för att förbättra skolans resultat och sätt att arbeta.
Moderata samlingspartiet förordar att regeringen tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att dra upp riktlinjer för arbetet vid ett nationellt utvärderingsinstitut. I utredningsarbetet skall organisation och arbetsformer för institutet presenteras. Sveriges främsta skolforskare och ledande företrädare för kvalitetsmätningar skall kunna engageras i institutets arbete. Internationella kontakter och samarbete vad avser utvärdering över nationsgränserna skall vara en naturlig del av institutets arbete.
Vi föreslår att 200 miljoner kronor avsätts per år under åren 2000-2002 för uppbyggnad av ett fristående nationellt kvalitetsinstitut.
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om skolans uppdrag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om svenska språkets betydelse,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fritt skolval och fria skolor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alla elevers rätt till likvärdiga möjligheter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att säkerställa att alla elever når kunskapsmålen,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om undervisning på entreprenad,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om IT och aktuella läroböcker i skolan,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att stärka intresset för naturvetenskap och teknik,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rekrytering av lärare,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inrättande av ett fristående nationellt kvalitetsinstitut.
Stockholm den 29 september 1999
Bo Lundgren (m)
Per Unckel (m)
Beatrice Ask (m)
Anders Björck (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Chris Heister (m)
Gun Hellsvik (m)
Gunnar Hökmark (m)
Henrik Landerholm (m)
Göran Lennmarker (m)
Fredrik Reinfeldt (m)
Inger René (m)
Per Westerberg (m)