Ett modernt samhälle måste ge människor möjlighet att
komplettera sin utbildning i takt med att samhälle och
arbetsliv förändras. Vuxenutbildningen kommer därför att
spela en avgörande roll i framtiden för hur väl Sverige
förmår ta till vara olika människors kompetens. För de
enskilda människorna kan vuxenutbildningen vara
avgörande både för deras personliga utveckling och för deras
roll i yrkeslivet. Tyvärr har inte Sverige i dag en strategi för
hur framtidens vuxenutbildning ska se ut.
Folkpartiet anser att alla oavsett ålder ska ha rätt att skaffa sig en gym-
nasieutbildning som de inte skaffat sig i ungdomen samt kunna göra
kompletteringar. Människor över tjugo år ska inte behöva drabbas av arbets-
löshet, innan de får rätt till studier, och innan de får ekonomiska möjligheter
att förvärva utbildning som dagens samhälle kräver.
Det s k Kunskapslyftet innebär en massiv satsning på människor som
drabbats av de senaste årens stora arbetslöshet. På grund av den stora bristen
på arbetstillfällen i Sverige blev år 1997 frågan om vuxenutbildning i första
hand en fråga om att skapa "lämpliga åtgärder för arbetslösa". De extra
utbildningsplatserna inom Kunskapslyftet är i första hand avsedda för arbets-
lösa, och bidragssystemet är utformat för människor över 25 år som har rätt
till a-kassa.
Kunskapslyftet har säkert för många människor inneburit en ny chans. En
utökning av möjligheterna för vuxna att studera är välkommen. Enligt
Skolverkets delrapport nr 4 (1999) är 80 procent av eleverna nöjda med
utbildningen, men trots allt har 10 procent avbrutit studierna och ytterligare
13 procent avbrutit i snitt 1,8 av 5,7 kurser, redan efter tre veckor. Av
utfrågade elever anser15 procent att de borde gjort något annat än att studera.
Orsakerna till negativa elevsvar kan vara många. Ett naturlig orsak kan vara
att många med studieovana har problem med studierna. En annan orsak kan
vara att kvaliteten på undervisningen inte alltid håller måttet. Ytterligare en
orsak kan vara att eleven inte uppfattar att chansen att komma in på
arbetsmarknaden ökat.
Den snabba utökningen av antalet platser medför en risk för att kommuner-
na tappar greppet om kvaliteten i utbildningen. Den kraftiga volymökningen
inom vuxenutbildningen måste ha påverkat den pedagogiska verksamheten
på olika sätt. Kunskapslyftskommittén ska följa och utvärdera satsningen,
men hittills har få uppgifter som handlar om kvaliteten kommit in. Ett
uppenbart faktum är att det finns kursanordnare som använder icke
lärarutbildad personal och att kurser studeras på betydligt kortare tid än i
ordinarie vuxenutbildning. Det finns en risk för att viljan att visa upp bra
statistik går ut över kvaliteten på undervisningen. Alltför många elever
riskerar därmed att hamna i en utbildning som inte ger dem större chans än
före utbildningen att komma in på arbetsmarknaden. Även om endast ett
mindre antal studerande råkar ut för dåliga eller oanvändbara utbildningar,
innebär det för dem som drabbas ett katastrofalt slöseri med tid och kraft.
Vid skolverkets granskning av Kunskapslyftet i Linköpings kommun
(september 98), kritiseras i första hand kommunens upphandling av externa
anordnare av vuxenutbildning. Skolverket konstaterar att kommunen inte
värderat lärarnas kompetens. Vid granskningen av Ystads kommun (april 99)
konstateras att kommunen inte ställt tillräckliga kvalitetskrav på de icke-
kommunala anordnare som anlitats.
Även olika former av kommunala vuxenutbildningar borde granskas av
Skolverket. En förbisedd utbildningsform, när det gäller utvärderingar, är de
kommunala uppdragsutbildningar som kommunen säljer till landsting,
kommunala förvaltningar samt privata företag. Kurser som normalt tar två
terminer läses ibland på tio tolv veckor i sådana kommunala uppdragskurser.
I Kunskapslyftskommitténs delbetänkande från april 99 finns en formulering
om att även dessa kommunala kurser vore intressanta att utvärdera. I de fall
dessa kurser ger betyg enligt gymnasieskolans läroplan är det också viktigt
att deras kvalitet lever upp till kursplanernas målbeskrivningar.
Kvaliteten i den traditionella kommunala vuxenutbildningen borde också
granskas. Hur har den kraftiga volymökningen påverkat tillgången på
utbildade lärare, kvaliteten i undervisningen och möjligheten att ge elever
individuell undervisning? I vilken utsträckning har kvaliteten fått stå tillbaka
för kvantiteten.
Med tanke på att den särskilda satsningen på Kunskapslyftet ska pågå till
och med våren 2002 borde eventuella brister i utbildningen rättas till snarast.
Skolverket bör därför få ett uppdrag att följa upp undervisningens kvalitet,
lärarnas kompetens och behörighet samt betygens relation till resultat på
nationella prov.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om brister i uppföljning och utvärdering av Kun-
skapslyftet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om uppdrag till Skolverket att genomföra uppfölj-
ning av kvaliteten i Kunskapslyftet.