Att unga människor särbehandlas på grund av sin ungdom är
idag snarare regel än undantag. Ibland går det så långt att
man kan tala om diskriminering - på grund av ålder! Att en
grupp diskrimineras enbart på grund av ålder är naturligtvis
inte godtagbart i dagens Sverige. Förslag som slår mot
ungdomar skall stoppas. Det kallas Ungdomsfrid.
Men det räcker inte med att bara jobba mot förslag som slår mot unga. Ett
av de största problemen idag är att det kommer alldeles för få förslag som
aktivt gynnar unga. Och de förslag som kommer, inklusive regeringens
proposition, går sällan eller aldrig till botten med problemen. Istället för att
se vad som är orsaken till ett problem, så tittar regeringen på symptomen och
försöker dölja dem. Det håller inte. Istället för att lägga in en ny sida på
Internet när, enligt RKUF:s undersökning Voice, endast 33 procent av
Sveriges unga håller med om att demokrati är det bästa styrelsesättet, borde
regeringen titta på varför unga misstror demokratin. Det krävs en helhetssyn
som tittar på varför vi har problem och som gör något åt problemens grund,
om vi skall kunna få Ungdomsfrid!
Ungdomars hälsa
Trots att ett starkt självförtroende är en förutsättning för att
man som ung skall vilja och våga engagera sig i samhället,
föra fram sina åsikter och vilja ta ansvar för sin vardag
berörs ungdomars hälsa bara som allra hastigast i
regeringens proposition. Jämställdhetsperspektivet berörs
över huvud taget inte, vilket är en stor svaghet.
Idag satsas inte tillräckligt på ungas hälsosituation. Det fattas pengar till
skolhälsovården, vilket leder till att unga människor inte har någon att vända
sig till på sin arbetsplats. När det varken finns skolsköterska eller
skolpsykolog, var skall unga då vända sig för att få professionell hjälp? Till
sina kamrater?
Även i andra fall av sjuk- och hälsovård underprioriteras unga och deras
sjukdomar. Det finns bland annat väldigt lite forskning kring ätstörningar och
det finns ännu ingen forskning som kan visa på hur de resurser som
samhället lägger ner på sjukdomen faller ut. Anorexi, bulimi och "megarexi"
(en vilja att uppnå den perfekta kroppen med hård träning och eventuellt
anabola steroider) måste få de resurser sjukdomarna kräver. Det är helt
oacceptabelt att det än idag inte finns tillräckligt med vårdplatser eller
kunskap ute i landet för att behandla dessa sjukdomar.
Unga människor skall orka att ta ansvar för sig själva. För att införa
ungdomsfrid på hälsoområdet måste staten se över anslagen till vård och
forskningen kring ungas hälsa.
Ungdomars arbetsmiljö
För att unga skall engagera sig i samhället måste vi se till att
de har en så pass bra arbetsmiljö att de kan engagera sig på
sin fritid. För de flesta är inte fallet så idag. För i
välfärdslandet Sverige vaknar många unga på morgnarna
med huvudvärk, ont i magen och olustkänslor inför att gå till
en miljö som ingen vuxen människa skulle acceptera.
Sparkar, slag, okvädningsord och hot om våld är i dagens
skola en verklighet för många elever. Vilken vuxen
människa skulle orka engagera sig på sin fritid efter en sådan
dag? Vilken vuxen människa skulle acceptera att på sin
arbetsplats bli kallad hora, flata eller bögjävel? Svaret är
ingen, för i de vuxnas värld är detta inte tillåtet. I de vuxnas
värld blundar man inte för vad som i skolan betraktas som
pojkstreck i ungdomligt oförstånd. Arbetsmiljölagen
tillämpas i stor utsträckning redan i dag i skolan. Dock gäller
inte 6 kap. som berör samverkan mellan arbetstagare och
arbetsgivare. Det är angeläget att eleverna redan under de
tidiga åren i större utsträckning ges möjlighet att faktiskt
vara delaktiga i att utforma arbetsmiljön. Detta skulle kunna
göras genom att se över 6 kap. arbetsmiljölagen för att se
vilka bestämmelser som bör kunna tillämpas i skolan. Detta
bör ges regeringen till känna.
I dagens samhälle hårdnar attityderna och klimatet blir råare. Vi hör om
gruppvåldtäkter där tidningarna rapporterar om att flickan var berusad och
bara iklädd en tight tröja och kort kjol, dvs där skulden läggs på henne.
Kvinnor blir reducerade till sexiga objekt i tidningar som vänder sig till män,
och tidningarna som riktar sig till tonårstjejer lär ut hur de skall leva upp
till
bilden. Det är då man tycker att de unga tjejerna åtminstone i skolan skulle
finna en fristad från denna sexiga bild av dem, att unga killar åtminstone i
skolan skulle tvingas inse att tjejer är mer än sexiga objekt att leva med, men
så är inte verkligheten. Den flicka finns inte som klarar sig igenom det
svenska skolsystemet utan att då och då, kanske t o m varje dag, få höra att
hon är en hora eller ett billigt luder. Om jämställdhetslagen tillämpades
kunde hon göra någonting åt det. Idag kan hon bara försöka låta bli att
lyssna. Regeringen bör därför få i uppdrag att återkomma till riksdagen med
ett förslag till förändring i skollagen motsvarande jämställdhetslagen.
Verkligt inflytande
Röda korsets ungdomsförbunds rapport Voice, om unga
människors attityder, visar att bara 33 procent av
ungdomarna håller med om att demokrati är det bästa
styrelsesättet. Med tanke på att 65 procent av ungdomarna,
enligt samma rapport, anser att de sällan eller aldrig har
kunnat påverka sin skolmiljö är detta kanske inte så
förvånansvärt...
Vilken vuxen förtroendevald skulle orka lägga ner så mycket tid som
politiken kräver om han eller hon inte såg något resultat av det som gjordes?
Eller om man visste att den energi man la ner på att få igenom ett beslut inte
skulle betala sig, eftersom beslutet skulle sakna giltighet? Så ser det tyvärr
ofta ut i kommunerna idag. När kommunerna vill låta ungdomar få
inflytande inrättar de ofta ett ungdomsråd, som i teorin skall få ungdomarna
att engagera sig, men som i praktiken varken ger inflytande eller makt över
de kommunala besluten. Vilken vuxen människa skulle engagera sig om
villkoren var sådana?
Unga människor måste få verkligt inflytande över beslut som fattas. Detta
inflytande kan man ge unga i skolan genom att inrätta lokala skolstyrelser. På
så sätt slussas unga på ett naturligt sätt in i demokratin, får vara med och
påverka och känna att de har riktig makt. Genom den riktiga makten förs det
verkliga ansvaret. Ge unga en chans att känna att de har verkligt inflytande
på demokratin!
Vad gäller delaktigheten i samhället för alla ungdomar är det också
värdefullt att regeringen vill öka kunskapen om villkoren för flickor med
annan etnisk och kulturell bakgrund. Vi instämmer i detta, men vill framhålla
att många av de farhågor regeringen ger uttryck för också gäller pojkar med
samma bakgrund. Det har de senaste åren uppmärksammats att pojkar med
invandrarbakgrund ofta får svårigheter såväl med kulturell tillhörighet som
sin egen självbild. Ett uppdrag till integrationsverket måste syfta till att öka
kunskaperna om alla ungdomar med annan etnisk och kulturell bakgrund och
hur deras ställning i samhället kan stärkas. Motsvarande uppdrag bör ges till
skolverket mot bakgrund av de rapporter som uppmärksammats om
resultaten i skolan för elever med invandrarbakgrund.
Ungdomsfrid på fritiden
Många unga känner sig idag utanför i skolan, i familjen och i
kompiskretsen. Många unga känner sig idag utanför
samhället, de känner sig identitetslösa. Den här känslan av
utanförskap är destruktiv, dels för individen som mår
psykiskt dåligt, dels för samhället eftersom dessa personer är
ett lätt byte för extrema organisationer. Att denna känsla av
utanförskap finns är faktiskt inte så konstigt med tanke på
hur samhället betraktar unga idag, och därför är det
samhällets ansvar att göra något åt det.
Idag inträder puberteten i 12-13-årsåldern hos de flesta unga, till skillnad
från 16-årsåldern i början av seklet. Idag anses du dessutom vara ung, det vill
säga inte vuxen, längre i samhällets ögon. Att bli betraktad som ett barn, trots
att man upplever sig själv som vuxen leder till en enorm frustration eftersom
man aldrig räknas, eftersom man aldrig blir tagen på allvar.
Att satsa på ungdomar är en investering för framtiden, men även för nuet.
Inför Ungdomsfrid!
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om satsning på ungdomars hälsa,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändringar i skollagen motsvarande arbets-
miljölagen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändring i skollagen motsvarande jämställd-
hetslagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lokala skolstyrelser,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett uppdrag till Integrationsverket och Skolverket
om att öka kunskapen om ungdomar med annan etnisk och kulturell
bakgrund.