Inledning
Ett omfattande reformarbete har ägt rum inom vuxenutbildningen de senaste tre åren. Genom Kunskapslyftet har hundratusentals vuxna fått möjlighet till utbildning på grundskolenivå och gymnasial nivå, en satsning som ökar människors deltagande i samhällsliv och yrkesliv. I den satsningen har vuxenutbildning för utvecklingsstörda, Särvux, fått en undanskymd plats. En sådan diskriminering är en skamfläck för svensk vuxenutbildning.
Utvecklingsstörda är missgynnade
Enligt Socialstyrelsens statistik finns det 20912 utvecklingsstörda i åldern 23-64 år. Enligt Skolverkets statistik deltog 3888 genomsnittselever i Särvux-kurser år 1997. Det är därmed en mycket liten andel av dem som får möjlighet till förkovran och utveckling av de förmågor som finns. Enligt skollagen (1985:1100 kap. 12 § 3) ska kommunerna erbjuda Särvux. Enligt 5 § skall kommunerna också informera om möjligheterna till Särvux samt verka för att vuxna utvecklingsstörda deltar i sådan utbildning. Det fungerar dock inte särskilt bra, kommunerna sköter inte sin uppgift i detta avseende.
De vuxna utvecklingsstörda är utsatta. Föräldrarna blir gamla och orkar inte engagera sig i att driva deras frågor. Kommunerna i landet är relativt bra på att tillgodose omsorgen för de utvecklingsstörda; bostäder, assistenter och andra stödåtgärder finns. När det gäller utbildning, är det däremot svagt. Den utvecklingsstörda måste avbryta sin skolgång vid 21 års ålder, så länge räcker kommunens skyldighet. Därefter finns ingen rättighet för den vuxne till skolgång och förkovran och ökad delaktighet i samhället förhindras. Detta ska jämföras med den enorma satsning som har gjorts genom Kunskapslyftet med uppsökande verksamhet och individuella studieplaner för att öka delaktigheten i samhället.
Skillnader mellan Särvux och övrig vuxenutbildning
Särvux skall anordna utbildning för vuxna utvecklingsstörda. Den ska med utgångspunkt i elevernas tidigare utbildning och erfarenhet fördjupa och utveckla elevernas kunskaper för deltagande i samhällsliv och yrkesliv. Utgångspunkten är att varje människa kan utvecklas utifrån de förutsättningar var och en har om tillräckligt stöd ges. Syftet med Särvux skiljer sig inte från syftet med vuxenutbildning i stort men tillgängligheten till utbildningen och utbildningens innehåll skiljer sig i flera viktiga avseenden.
De utvecklingsstörda har ingen rättighet till vuxenutbildning. För alla vuxna är det en lagstadgad rättighet att få grundläggande vuxenutbildning. Kommunerna har skyldighet att aktivt verka för att nå dem som har rätt till grundläggande vuxenutbildning och för att motivera dem att delta. Den rättigheten gäller inte för Särvux. Många vet överhuvudtaget inte om att utbildningsmöjligheter finns och kommuner har ofta kö till de få platser som erbjuds. Eftersom utvecklingsstörda lär i långsammare takt uppehålls de få platserna ofta av samma personer varför tillgängligheten försvåras.
De studerande som avslutar studier på Särvux får inget slutbetyg. Utbildning är en utveckling av kunskaper. Alla kan utvecklas i någon grad. Slutbetyget upplevs ofta som en återkoppling på den ansträngning som gjorts för att lära och torde inte vara mindre viktigt för en utvecklingsstörd än för någon annan. Det är inte känt om det finns någon annan utbildning på mot- svarande nivå där slutbetyg inte ges.
Utvecklingsstörda får inte undervisning i idrott och hälsa. På den utbildning som motsvarar gymnasiesärskolan ges undervisning i alla ämnen som får finnas på ett nationellt program med undantag av idrott och hälsa. Så sent som i vårens arbete fördes idrott och hälsa in i läroplanen för kommunal vuxenutbildning, vilket är bra. Särvux omfattades dock inte av förändringen.
I Särvux ges inte utbildning i naturkunskap
Estetiska ämnen finns inte i Särvux på grundsärskolenivå. Musik, bild och liknande ämnen innehåller möjligheter för just dessa människor att utvecklas och ger dem verktyg att delta i olika samhällsmiljöer.
Hemspråk finns inte i Särvux på grundsärskolenivå. Att utvecklingsstörda förhindras att få kunskaper i sitt hemspråk kan inte försvaras.
En vuxenutbildningsreform som omfattar också de utvecklingsstörda får budgetkonsekvenser för landet. Inte heller i årets budget finns en rad om utökning av antalet platser till Särvux. Det vore rimligt att kunskapslyftsprojektet också omfattade dem som gått särskola och är i behov av Särvux.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvecklingsstörda får lagstadgad rätt till Särvux,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de som avslutar sina studier på Särvux skall få slutbetyg,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att utvecklingsstörda skall få undervisning i idrott och hälsa på den utbildningsnivå som motsvarar gymnasie- särskolan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att elever i Särvux skall få utbildning i natur- kunskap,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att estetiska ämnen ska finnas i Särvux på grund- särskolenivå,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hemspråk ska finnas i Särvux på grund- särskolenivå.
Stockholm den 28 september 1999
Yvonne Andersson (kd)