med anledning av prop. 1999/2000:68 Angående vissa skolfrågor
1 Inledning
Problemen inom skolor och utbildningar är sådana att det kräver en mål-
medveten och tydlig politik. Den socialdemokratiska regeringens
oförmåga att fatta beslut och ta ställning även när gediget underlag finns
är oroväckande. Försöksverksamheter förlängs och frågor skjuts på
framtiden, vilket skapar osäkerhet för alla berörda. En modern
gymnasieexamen och en seriös satsning för att få igång lärlingsutbildning
behövs nu. För kunskapsutvecklingen är det viktigt med förändringar
som kan ge bättre studieresultat.
1.1 En modern gymnasieexamen behövs nu
Skälen för införande av en nationell gymnasieexamen är flera. En sådan
skulle bl.a. premiera aktiva studier, ge underlag för nationella jämförelser
och innebära en kvalitetssäkring av gymnasieutbildningen. I budget-
propositionen för år 2000 utlovade regeringen ett förslag innevarande
vår, ett löfte man nu bryter.
Nu hävdas att beredning av frågor som rör rekrytering och tillträde till
högskolan inom departementet gör att ett ställningstagande till en nationell
gymnasieexamen bör skjutas på framtiden. Vi delar inte den uppfattningen.
En gymnasieexamen har samband med frågan om antagning till högre
studier, men huvudpoängen att kvalitetssäkra gymnasieutbildningen och ut-
göra ett samlande nav för många olika utbildningsprogram och utbildnings-
former gör det inte. Tvärtom är det så att de positiva effekter för gymnasie-
skolans resultat som en examen ger oavsett antagningssystemet till hög-
skolan gagnar ambitionen att stimulera och ge fler möjligheter till högre
studier.
Regeringen bör därför skyndsamt bereda frågan och komma med ett
förslag till riksdagen. Tydliga kriterier för en gymnasieexamen kan också ge
utrymme för större flexibilitet när gymnasieskolans programstruktur skall ses
över, vilket förbereds.
Vi anser att en gymnasieexamen skall pröva den enskilde elevens kun-
skaper och färdigheter i former som arbetas fram av gymnasieskolor, hög-
skolor och universitet respektive berörda branscher i samverkan. En inter-
nationellt gångbar examen förutsätter prövning av elevernas kunskaper i flera
ämnen. I beredningen bör givetvis ingå att studera jämförbara examens-
kriterier i andra länder.
För elever som går ett nationellt eller specialutformat program skall
gymnasieexamen vara obligatorisk. Den skall ha två huvudinriktningar, en
studie- och en yrkesförberedande. Examenskriterierna skall tydliggöra vilka
kunskaper och färdigheter som ställs på eleverna. Vi förutsätter att
examinationen bör bestå av prövning i kärnämnena svenska, engelska och
matematik samt huvudkaraktärsämnet och minst ett frivilligt ämne. Därtill
bör ingå ett skriftligt examensarbete (teoretiska inriktningen) resp ett gesäll-
prov (yrkesförberedande inriktningen) som skall visa elevens förmåga att
använda sina kunskaper självständigt, kritiskt och kreativt.
Examensproven kan vara utsträckta under en relativt omfattande tid.
Möjligheter att komplettera kunskaper/pröva om måste finnas. Grunden i
gymnasieexamen skall förutsätta kunskaper och förmåga ovanför den nu-
varande Godkänd-nivån. Gymnasieexamen skall inte vara en elitexamen.
Alla elever skall ha rimliga möjligheter att erhålla examensbevis. Detta är
några riktlinjer som bör finnas med i beredningen av ett kommande re-
geringsförslag.
1.2 Inför flexibla regler för utveckling av lärlingsutbildningar
Försöksverksamheten med lärlingsutbildning med den utformning
Socialdemokraternas uppgörelse med Centern gav är ett misslyckande.
Att förlänga den med hänvisning till en framtida översyn av
gymnasieskolans programstruktur innebär med stor sannolikhet att
utbildningsformen än en gång läggs åt sidan. Det är inte acceptabelt.
Utbildningsformer för fler utbildningar som ges i samverkan mellan
skola och företag behövs både utifrån näringslivets behov av kompetent
arbetskraft inom vissa sektorer och yrken och för att möta studeranden
som stimuleras bäst av mer lärande i arbete.
Vi anser att den nuvarande försöksverksamhetens huvudsakliga brister är
- brist på kontaktnät mellan skolor och företag
? svårigheten att få företag intresserade av att anställa alternativt ge plats
för
lärlingar
- oklara regler
- dålig information och marknadsföring av verksamheten
- för liten del av den totala utbildningstiden i arbete på företagen
- fördomar om att lärlingsutbildning främst skulle rikta sig till studietrötta
och/eller studiesvaga elever
Vi anser att regeringen istället för att skjuta frågan på framtiden bör
utforma en modell för lärlingsutbildning där dessa problem bemöts och
löses och där olika aktörer ges möjlighet att kreativt bidra till nya
utbildningsformer.
1.3 Principer för lärlingsutbildning
Erfarenheterna av försöksverksamheten bekräftar det vi moderater hävdat
sedan länge, nämligen att det krävs ett ömsesidigt intresse från skola och
företag om lärlingsutbildning skall komma till stånd. Reglerna måste
dessutom medge flexibilitet och mångfald när det gäller formerna för ut-
bildningen. Det som är rätt i en bransch kan vara fel i en annan. I stället
för att utforma lärlingsutbildning som ett gymnasieprogram med de
låsningar det innebär vill vi pröva en friare form, i modellen mer lik det
som gällt för försöksverksamheten med kvalificerad yrkesutbildning.
Huvudproblemet är att för få företag ställer upp med nödvändiga lärlings-
platser och att arbetsmarknadens parter inte visat vilja att ta nödvändiga
initiativ. Vi tror därför att en fungerande lärlingsutbildning måste bygga på
en mer likvärdig ställning för skola och företag, teori och praktik för att
nödvändig samverkan och integration skall kunna utvecklas. Idén om att
företagen skall tillhandahålla praktikplatser utan ersättning synes också
föråldrad. En ny modell förutsätter att de ekonomiska villkoren för skolor
och företag är rimliga. Lärlingsutbildningen bör i sina övergripande delar
kunna utvecklas enligt följande:
- Huvudman för utbildningen kan vara en kommunal gymnasieskola, en
friskola, ett företag, en branschorganisation eller ett utbildningsföretag.
- Huvudmannen upprättar en utbildningsplan som skall godkännas av
Skolverket. Utbildningen skall ge gymnasiekompetens i svenska, mate-
matik och förekommande karaktärsämnen. Undervisning i engelska skall
ges. Språkutbildningen får profileras med hänsyn till lärlingsutbildningens
inriktning. Förläggning och omfattning av kärnämnen och lärande i företag
kan variera.
- Godkänd lärlingsutbildning ges offentligt stöd med en lärlingspeng som
följer eleven till utbildningens huvudman. Utgångspunkt för Skolverkets
fastställande av lärlingspengens storlek skall vara kostnaden för treårig
gymnasieutbildning inom området.
- Reglerna skall ge frihet vad gäller lärlingens status som elev eller anställd.
Det förutsätts att lärlingen ges ersättning grundad på den insats som görs i
produktionen. Avtal skall tecknas som reglerar lärlingens utbildning på
arbetsplatsen.
- Utbildningen skall avslutas med ett gesällprov eller motsvarande yrkes-
examination. Gesällprovet och innehåll i yrkesutbildningen måste tas fram
i nära samarbete med berörd bransch. Lärlingsutbildningen behöver inte ge
allmän behörighet till högskolan.
Vårt förslag innebär en betydande liberalisering av reglerna för lärlings-
utbildning. De svårigheter som funnits när det gäller att åstadkomma
denna form av utbildning bör därför minskas. Med hänsyn till att olika
aktörer skall kunna ansöka om att få starta lärlingsutbildning har vi valt
att inte i detaljer förorda formerna för samarbete mellan skola och företag
eller på vilket sätt olika utbildningar skall ha nära kontakt med berörd
bransch. Vi förutsätter emellertid att Skolverkets godkännande innebär
att ansökningar prövas också i detta avseende. Ett alternativ till
Skolverkets godkännande kan vara att en särskild kommitté, där även
näringslivsrepresentanter ingår, under en period får ta ansvar för
godkännande av lärlingsutbildningar och fastställelse av lärlingspengen.
1.4 Bättre information till föräldrar med utvecklingsstörda barn
Regeringen föreslår att den pågående försöksverksamheten med ökat för-
äldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång förlängs. En rad
myndigheter och remissinstanser har förordat att försöksverksamheten
permanentas, men har också angivit en rad förutsättningar för detta.
Regeringen framhåller vidare att försöksverksamheten pekat på en del
problem som kräver ytterligare beredning och erfarenheter över en längre
tid.
Vi är beredda att stödja regeringens förslag, men anser att en del av
problemen kräver direkta initiativ. Ungefär 40 % av de elever som följts upp
har övergått från grundskolan till särskolan under perioden bl. a. på grund av
att föräldrarna uppmärksammat att barnen inte klarar de mål som gäller för
grundskolan. Frågan om val av skolform är komplicerad och kunskaper om
skolformernas mål, organisation och resurser är viktiga vid en helhets-
bedömning. Därför måste berörd myndighet ges i uppdrag att utarbeta rikt-
linjer och material så att berörda föräldrar på ett tidigt stadium får
information till stöd för val inför barnens skolgång. Detta bör ingå i det upp-
följningsuppdrag som regeringen avser att ge Skolverket.
2 Hemställan
2 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av en modern gymnasieexamen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ny modell för lärlingsutbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om införande av lärlingspeng,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bättre information och stöd till föräldrar med
utvecklingsstörda barn inför val av skola.