med anledning av prop. 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan
Centerpartiet välkomnar regeringens proposition om studentinflytande
och kvalitetsutveckling i högskolan. Dagens situation för att garantera
och utveckla kvaliteten i högskolan är, precis som regeringen beskriver,
helt otillräcklig. Centerpartiet har efterlyst en strategi för hur kvaliteten i
högskolan ska kunna säkras inte minst med tanke på den stora utbyggnad
som skett av den högre utbildningen. Det viktigaste just nu är att matcha
utbyggnaden av utbildningsplatser med att säkra kvaliteten, att ge
högskolorna ett andrum för att besätta lärartjänster och att höja
forskningsandelen.
Vad gäller frågan om studenternas inflytande inom högskolan finns det en
del att göra för att öka studentinflytandet. I rapporten Studentinflytande inom
högskolan (Ds 1998:51) skriver man: "Studenterna känner att de inte tas på
allvar, att de inte respekteras och många studenter framför att de känner en
frustration över att deras åsikter, synpunkter och förslag inte efterfrågas
eller
när de ändå framförs inte bemöts med intresse och respekt...Vi anser att
studenterna har fog för sitt missnöje. Den enskilde studenten har små
möjligheter att påverka. Det beror främst på att studenten har en så svag
ställning inom den svenska högskolan."
Centerpartiet anser att ett ökat studentinflytande både är en nödvändighet
och en självklarhet. Det är självklart att studenternas åsikter skall
efterfrågas.
Studenternas synpunkter måste också resultera i konkreta förändringar. Om
studenternas synpunkter inte tas tillvara riskerar inflytandet bara att bli ett
skeninflytande.
När regeringen nu presenterar en proposition om studentinflytande och
kvalitetsutveckling i högskolan är det en stor brist att regeringen helt bortser
från hur olika studiesociala frågor påverkar utbildningskvaliteten. Vi åter-
kommer angående detta senare i motionen.
1 Ämnes- och programutvärdering
Centerpartiet anser att det är bra att ambitionsnivån på ämnes- och
programutvärderingar höjs. Som regeringen påpekar är det viktigt att
studenterna, oberoende av var i landet de studerar, ska kunna garanteras
en likvärdig utbildning av god kvalitet.
I propositionen föreslår regeringen att högskolor vars utbildningar upp-
visar bristfällig kvalitet i dessa utvärderingar riskerar att förlora sitt
tillstånd
att utfärda examina i sådana utbildningar. Centerpartiet anser att det bör
finnas tydliga varningssystem samt att studenternas rättssäkerhet bör beaktas
vid eventuella examensindragningar. Detta bör ges regeringen till känna.
Regeringen skriver i propositionen att den ökade verksamheten med
utvärdering medför ökade kostnader för Högskoleverket och att regeringen
avser att återkomma i denna fråga i det kommande budgetarbetet. Center-
partiet vill understryka vikten av att detta arbete verkligen leder till tydliga
resultat. Vi vill redan nu påpeka att de ökade resurser som ska tillföras
Högskoleverket inte får tas från den redan hårt ansträngda grundutbildningen
eller forskningen. Detta bör ges regeringen till känna.
2 Lärosätenas interna kvalitetssäkring är grund-
läggande för kvaliteten
2.1 Pedagogiskt utvecklingsarbete
När allt fler studenter med olika bakgrund söker sig till högskolan ökar
också kraven på högskolan att anpassa undervisningen så att alla
studenter kan tillgodogöra sig den. Högskolan är i dag den enda
institution i utbildningssystemet där lärarna inte omfattas av formella
krav på pedagogisk, metodisk eller didaktisk kompetens. Följden är att
alltför mycket av högskoleutbildningen fortfarande bedrivs på samma
sätt som för trettio år sedan.
Regeringen konstaterade redan i proposition 1996/97:141 Högskolans
ledning, lärare och organisation att högskolan ställs inför allt större peda-
gogiska utmaningar i takt med att antalet studenter ökar, vilket leder till att
pedagogisk skicklighet och pedagogiskt utvecklings- och förnyelsearbete blir
allt viktigare. I rapporten Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51)
framhävs också det pedagogiska utvecklingsarbetets betydelse för att säkra
kvaliteten i utbildningen. Centerpartiet anser att det är synd att regeringen
bara konstaterar att de delar denna bedömning, samtidigt som man inte
presenterar några förslag för att lösa detta.
Centerpartiet anser att det finns skäl att överväga att göra pedagogisk ut-
bildning obligatorisk för fast anställning som lärare inom den högre
utbildningen. En pedagogisk utbildning för högskolelärare bör ges andra
former än den vanliga lärarutbildningen, till exempel som deltidskurser
under något/några år. Den bör också ha en inriktning mot praktisk under-
visning och undervisningsmetod. I vår motion, 1999/2000:Ub499 Högre
utbildning och forskning, föreslår vi att regeringen bör återkomma med
förslag till sådan ändring av högskolelagen att pedagogisk utbildning för
lärare i högskolan blir obligatorisk.
3 Studenternas möjligheter till inflytande skall
stärkas
3.1 Jämställdhet
Centerpartiet välkomnar regeringens förslag om att lärosätena i sina
årsredovisningar ska redovisa hur studentinflytandet utvecklas. Särskilt
att studentinflytandet ur ett jämställdhetsperspektiv ska redovisas. Men
förslaget är långt ifrån tillräckligt vad gäller jämställdhetsfrågan.
I rapporten Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51) konstaterar
man att det finns få studier av studentinflytande ur ett jämställdhetsper-
spektiv. Utredningen rekommenderar också att vidare studier bör göras. Man
konstaterar att många utbildningsområden fortfarande är starkt kvinno- eller
manssegregerade. Inom forskarutbildningen finns inget kvinnodominerat
forskningsområde. I lärarhierarkin finns det genomgående få kvinnor på de
högre nivåerna. Fortfarande är endast ca 10 % av professorerna kvinnor.
Vi anser att högre utbildning och forskning måste sätta jämställdheten i
fokus. I vår motion, 1999/2000:Ub499, presenterar vi olika förslag på hur
man kan arbeta med jämställdhetsfrågorna. Vi föreslår bl a:
- För att uppnå en ökad jämställdhet inom högskolan är det nödvändigt att
börja redan i grundutbildningen. Enligt Centerpartiet bör särskilda program
utarbetas för att möta kvinnor redan på denna nivå. En mer aktiv
rekrytering av kvinnor till forskarutbildningen är också nödvändig.
- Styrelser och nämnder bör uppvisa en jämn könsfördelning.
- Hela rekryteringsprocessen till den högre utbildningen måste genomgå en
översyn för att göras mer jämställd. De satsningar på rekryteringsarbetet
som gjorts inom tekniska och naturvetenskapliga utbildningar har medför
att andelen kvinnor på grundutbildningsnivå har ökat.
Då samtliga förslag nyligen har behandlats av riksdagen avstår vi från att
upprepa yrkandena här. Vi nöjer oss med att konstatera att det inte råder
brist på förslag. Det är hos regeringen ansvaret nu ligger för att
presentera konkreta förslag.
4 Studentinflytande genom medverkan i beslutande
organ
Centerpartiet menar att grunden för ett optimalt studentinflytande är ett
gott formellt inflytande. Vi stöder därför propositionens förslag om att
studenterna skall ha rätt att vara representerade i samtliga beslutande
organ på högskolan samt att samrådsskyldighet bör föreligga om beslut
delegeras till tjänsteman.
För att studenterna också skall ha de praktiska möjligheterna att utnyttja
sitt inflytande behöver de kunskap om hur de olika organen fungera. Tydliga
arbetsordningar bör därför finnas för varje beredande och beslutande grupp.
Universitetens och högskolornas skyldigheter kring detta bör därför skrivas
in i högskolelagen. Detta bör ges regeringen till känna.
Centerpartiet anser att andelen studenter i styrelser såsom högskole-
styrelse samt fakultetsnämnd bör uppgå till minst en tredjedel och
representationen på lägre beslutsnivåer bör vara minst 50 % av styrelsens
ledamöter utöver ordföranden. Detta bör ges regeringen till känna.
5 Studiesociala frågor
Alla människor ska ges lika rätt och möjlighet till högre utbildning. Den
enskilde ska inte behöva avstå från högre studier av ekonomiska eller
sociala skäl. Goda sociala och ekonomiska villkor är en förutsättning för
att studenterna ska ha möjlighet att koncentrera sig på sina studier. Bra
studiesociala villkor stimulerar också till ett mer aktivt kunskapssökande.
I rapporten Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51) skriver man:
"Vi vill påpeka att en del av de förhållanden som råder inte skulle accepteras
på någon annan arbetsplats eller någon annanstans i samhället...Vi vill här
påminna om såväl lärosätenas som studentkårernas och kommunernas ansvar
för en acceptabel studiemiljö."
Centerpartier anser att det är viktigt att göra en heltäckande beskrivning av
studenternas studiesociala situation. Många enskilda frågor som berör
studenterna har behandlats av riksdagen. Många av besluten har varit till
studenternas nackdel och den sammantagna effekten har för många blivit
alltför stor. Vi vill här ta upp och belysa några studiesociala frågor som är av
stor vikt. Förslagen har vi också presenterat i vår motion Högre utbildning
och forskning 1999/2000:Ub499.
5.1 Arbetslöshetsförsäkringen
Genom den nya lag om arbetslöshetsförsäkring som antogs 1997 och
AMS tolkning av denna har studenter, som är berättigade till utbetalning
från arbetslöshetsförsäkringen, kommit att mista denna ersättning under
sommarmånaderna. Förändringen har inneburit svåra påfrestningar
framförallt för äldre studenter, ofta med försörjningsansvar. Det har
förekommit att studenter tvingats avbryta sina studier för att åter få rätt
till ersättning. Varken enskilda eller samhället tjänar på en sådan
ordning. Effekten var uppenbarligen inte avsedd.
5.2 Socialbidrag
Också socialtjänstlagen berör studenternas situation. Kommunerna har
genom ny lagstiftning rätt att begära motprestationer av ungdomar under
25 år samt av studenter som erhåller socialbidrag. Lagen har tillkommit i
ett läge där många studenter tvingas ansöka om socialbidrag då
konkurrensen om feriearbeten blivit allt hårdare.
Motiven för att begära motprestationer av ungdomar är lättförståeligt då
det handlar om att förhindra passivisering av ungdomarna. Detta gäller
emellertid inte för studenter. Då de i många fall har sina studier att återvända
till torde behovet av aktiveringsåtgärder vara begränsat.
5.3 Bostäder
Trots att det viktigaste inslaget i den studiesociala miljön är en
funktionell bostad fortsätter bostadssituationen för studenter att
försämras. I rapporten Studentinflytande inom högskolan (Ds 1998:51)
konstaterar man "Vi har noterat att vid vissa universitet och högskolor
har det år efter år p.g.a. bostadsbrist uppstått närmast kaosartade
förhållanden i samband med terminsstarten. Regelmässigt har en ansenlig
grupp nya studenter inte kunnat få en bostad i samband med
terminsstarten."
Det framgår bland annat av SFS årliga bostadsrapport. Antalet utbildnings-
platser på högskolorna har under de senaste tio åren ökat kraftigt vilket lett
till att allt fler studenter flyttat till högskoleorterna, detta utan att
byggandet
av studentbostäder ökat i samma takt. Idag finns cirka 63 000 student-
bostäder i Sverige, vilket innebär att 24 % av Sveriges drygt 250 000
studenter kan få plats i dessa lägenheter. Svårast att få tag på en student-
bostad är det vid de större universitetsorterna och i Halmstad, Kristianstad
och Ronneby. I Stockholm fanns vid terminsstarten 14 000 studenter i kö till
studentrum och 3 500 till lägenheter. I Linköping var motsvarande siffra
2 390, i Luleå 1 000 och i Göteborg 7 200.
De allra största problemen kring studenters boendesituation är vid höst-
terminens start. Eftersom de flesta program börjar på höstterminerna är
efterfrågan på bostäder då som högst under hela året. Dock är inte
nybyggnationer den enda metoden för att komma tillrätta med de långa
kötiderna. Vid universitetet i Linköping har försök inletts med att i större
utsträckning jämka intagningarna till utbildningarna mellan terminerna för
att därigenom kunna erbjuda fler studenter rum redan vid inskrivnings-
datumet. Följden har blivit att kötiderna till studentrum har halverats.
Enligt Boverkets rapport Bostadsmarknadsläge och förväntat bostads-
byggande 1999-2000 planeras under 1999 4 500 bostäder för ungdomar och
studenter. Regeringens förslag om ökning av antalet utbildningsplatser för
hösten 2000 uppgår till 20 000. Följden blir att studenter ofta tvingas hyra
lägenheter i vanliga bostadsbestånd där hyrorna inte är anpassade till
studenternas ekonomiska situation. Samtidigt blir bostäderna belägna allt
längre från universitetet, vilket ställer högre krav på fungerande kommunika-
tioner. Bristen på studentbostäder riskerar att öka den sociala sned-
rekryteringen samtidigt som rörligheten försvåras.
5.4 Anpassning och behov
Distansutbildning är ett allt viktigare inslag i den akademiska världen.
Tyvärr undviker många människor att söka till dessa då tillgången på
billiga övernattningsrum vid högskoleorterna oftast är knapp. De
studenter som läser på distans och endast vistas på högskoleorterna under
vissa perioder av terminerna måste ha tillgång till temporära
inkvarteringsrum i närheten av lärosätena till en rimlig kostnad.
Centerpartiet anser att det är angeläget att följa upp och utvärdera de
funktionshindrades högskolesituation. Sisus kartläggning av den fysiska
tillgängligheten till universitet och högskolor är värdefull. Ytterst få
personer
med funktionshinder studerar vid universit och högskolor. Undersökningar
visar att elever med funktionshinder ofta tvekar eller avstår från studier vid
universitet och högskolor. Samhällets mål om att alla ska ha samma rätt till
högre utbildning uppfylls således inte. Centerpartiet anser också att det finns
anledning att se över formerna för högskoleprovet så att eventuella hinder för
funktionshindrade undanröjs.
Studerande med funktionshinder måste få hög prioritet i bostadsköerna.
Vissa högskoleorter, såsom Stockholm, saknar dock helt handikappan-
passade studentbostäder och på många andra högskoleorter är antalet
studentbostäder för studenter med funktionshinder starkt begränsade. För att
dessa studenter ska kunna erbjudas boende med anpassning för sitt
funktionshinder måste antalet anpassade bostäder öka kraftigt och samtidigt
integreras i övrigt studentbostadsbestånd. Tillträde till en sådan bostad måste
kunna erbjudas utan extra kostnad för den enskilde studenten.
5.5 Enhetligt studerandebegrepp
Från statliga myndigheters sida råder idag ingen samfälld syn på vad det
innebär att vara student vid ett svenskt lärosäte. Det finns en rad exempel
som illustrerar detta:
- I Arbetsmarknadsstyrelsens, AMS, regler anses en individ som bedriver
högskolestudier på helfart vara student 12 månader om året, vilket gör att
studenters chanser att få arbetslöshetsersättning under längre ferier är
mycket begränsade.
- Enligt socialtjänstlagen har kommuner rätt att begära motprestation iform
av arbete då en person som annan tid på året bedriver högskolestudier
ansöker om socialbidrag.
- Personer som fyllt 29 år och bedriver högskolestudier är enligt
Försäkringskassans regler inte berättigade till bostadsbidrag.
- Enligt SFS statistik har så mycket som en fjärdedel av Sveriges studenter
någon form av försörjningsansvar. Föräldrapenningen för en student är
dock den lägsta möjliga, för närvarande 62 kronor per dag, då ersättningen
beräknas på disponibel inkomst.
Det är inte svårt att inse de problem som uppstår när en person omfattas
av samtliga ovanstående regler. Exemplen visar tydligt på att det saknas
en enhetlig syn från statliga och kommunala myndigheters sida på vad
det innebär att vara student och hur stor del av året en individ är det. Det
finns goda skäl att anta att studenter känner otrygghet inför olika
myndigheters system. Beslut som berör samma grupp människor och
som inte samordnas skapar ett ojämlikt och i förlängningen
diskriminerande system.
5.6 Arbetsmiljön
En grundregel i arbetsmiljölagen är att förhållandena skall anpassas till
människans förutsättningar i psykiskt och fysiskt avseende. Den
psykosociala studiemiljön består av organisatoriska och sociala
förhållanden på högskolan. Sådana faktorer är bland annat studiernas
uppläggning, möjlighet till kontakt, samarbete, inflytande och personlig
utveckling. Saknas dessa är risken stor att studenten vantrivs.
Den fysiska arbetsmiljön inom högskolan måste klara högt ställda krav.
Detta gäller till exempel god ergonomi, goda ljud- och ljusförhållanden samt
en acceptabel ventilation. Detta ökar välbefinnandet bland studenter och
andra i högskolan. Även tillgång till läsplatser, uppehålls- och grupprum som
är utformade på ett acceptabelt sätt måste finnas på varje högskola.
Att det numera finns så kallade studerandeskyddsombud gör att
studenterna har ett visst inflytande på sin studiemiljö. Dessa ombud kan dock
inte delta i arbetsmiljöarbetet på samma villkor som de anställda på hög-
skolan. Detta beror på att lagstiftaren inte ansett att studenten kan inbegripas
i arbetstagarbegreppet. Följaktligen har studenternas skyddsombud ingen
lagstadgad rätt att delta i skyddskommitténs arbete samt saknar förslags- och
yttranderätt. De kan inte heller stoppa undervisning i dåliga lokaler eller
anmäla detta till yrkesinspektionen.
5.7 Lokalförsörjning
Kvaliteten i ett lärosätes utbildningar är också beroende av i vilken typ
av lokaler utbildningarna bedrivs. Det moderna kunskapssamhället
förutsätter en variation av inlärningsmetoder, problemlösning,
examinationsformer etc. För att kunna upprätthålla en mångfald i
utbildningarna krävs en god arbetsmiljö och god tillgång till olika
undervisningslokaler. Kvaliteten i föreläsningar, seminarier,
gruppdiskussioner och individuella arbeten främjas ur
arbetsmiljöperspektiv om de bedrivs i lokaler anpassade för ändamålet. I
samband med att antalet utbildningsplatser ökar vid ett lärosäte krävs
också att lokalförsörjningen anpassas i takt med att andelen studenter och
lärare blir större.
Tyvärr förbises i många fall behovet av lokaler när antagning till kurser
och program sker. Följderna blir att lektionssalar överfylls och att kurser
bedrivs såväl på kvällstid som på helger. Möjligheterna till undervisning i
mindre grupper och i seminarieform blir färre, vilket hämmar den
pedagogiska kvaliteten.
Studenter måste också beredas plats för att studera i anslutning till de
lokaler där undervisningen bedrivs. Särskilt viktigt är detta för de studenter
som har sin bostad långt ifrån lärosätet. Att det finns utrymmen där såväl
studenter som aktiva forskare kan samlas är en viktig del i den akademiska
miljön. Vid vissa lärosäten är tillgången till läs- och studieplatser så låg att
det går närmare 100 studenter på varje plats. Högskolorna och universiteten
måste kunna erbjuda såväl enskilda platser som grupprum till sina studenter
och forskare.
6 Studiesocial utredning
Vi har ovan beskrivit några studiesociala frågor av stor vikt. Samman-
ställningen är långtifrån en heltäckande beskrivning av studenternas
verklighet. I vår motion, 1999/2000:Ub499 Högre utbildning och
forskning, föreslår vi att regeringen bör tillkalla en studiesocial
utredning, detta för att få ett underlag till de framtida studiesociala
ställningstaganden som måste göras i riksdagen. I en sådan utredning
måste studenterna ges en ordentlig representation.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tydliga varningssystem bör finnas samt att
studenternas rättssäkerhet beaktas vid eventuella examensin-
dragningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de resurser som skall tillföras Högskoleverket
i samband med utvärderingsarbetet inte får tas från grundutbildning
eller forskning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det i högskolelagen skall införas en be-
stämmelse om att universitet och högskolor har en skyldighet att ha
tydliga arbetsordningar för beredande och beslutande organ,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om studentrepresentationen i högskolans beslutande
och beredande organ.