med anledning av prop. 1999/2000:28 Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan
1 Inledning
Under de senaste åren har antalet platser vid högskolor och universitet i
Sverige kraftigt byggts ut. Utbyggnaden har varit nödvändig - för att
klara av att vara en ledande nation i framtiden måste fler människor i
Sverige skaffa en akademisk examen. Kunskap är det främsta
konkurrensmedlet i framtiden. Men hade Folkpartiet fått bestämma hade
utbyggnaden genomförts med kvaliteten i fokus. Regeringen tycks tyvärr
tro att det går att bedriva undervisning som håller samma kvalitet för fler
studenter utan att tillskjuta mer resurser.
Fri och obunden forskning som håller hög kvalitet är en förutsättning för
samhällets utveckling. Forskning är också oerhört viktig för kvaliteten på
undervisningen. Sverige kan inte dra tillbaka positionerna när det gäller
forskning på grund av kortsiktiga ekonomiska överväganden. För att svenska
högskolor och universitet ska kunna hålla världsklass måste vi bedriva en
forskningspolitik som uppmuntrar och stimulerar fri och obunden forskning
istället för att stävja den.
Folkpartiet välkomnar att regeringen i en proposition nu betonar kvalitets-
frågorna och tar dem på allvar. Vi har länge uttryckt oro över tecken på
eftersatt kvalitet i den svenska högre utbildningen, och instämmer därför i
propositionens huvuddrag.
Vi anser dock att propositionen är för allmänt hållen och innehåller alltför
få konkreta förslag vad gäller kvalitetsutvecklingen. Därför finns det all
anledning för regeringen att återkomma med sådana. Detta bör ges regering-
en till känna.
2 Kvalitet
Regeringen gör i propositionen den huvudsakliga bedömningen att
systemet för att garantera och utveckla kvaliteten i högskolan i dagsläget
är otillräckligt och att det därför bör utvecklas och förstärkas ytterligare.
Kvalitetssystemet bör utvecklas så att ett periodiskt återkommande
granskningssystem skapas, som är heltäckande både för lärosäten och
olika utbildningar. Dessutom ska universitetens och högskolornas
självständiga ansvar för kvalitetssäkring som Högskoleverkets oberoende
granskningsfunktion värnas.
Regeringen bedömer vidare att lärosätena bör vidareutveckla sitt kvalitets-
säkringsarbete, och att Högskoleverket återkommande bör granska detta för
att årligen ge en samlad redovisning.
Regeringen bedömer slutligen att det finns anledning att se över målen för
den högre utbildningen mot bakgrund av att många färdigheter som blir
viktigare och viktigare på arbetsmarknaden - t ex kommunikationsfärdig-
heter i vidaste mening - inte är tydligt angivna i högskoleförfattningarna.
Den bedömningen kan Folkpartiet instämma i.
2.1 Utbyggnad med kvalitet
I propositionen konstaterar regeringen att den högre utbildningen
expanderat kraftigt under 1990-talet. Dock saknas en konsekvensanalys
av hur det kvalitativa innehållet i den svenska högre utbildningen
påverkats av denna expansion. Folkpartiet kräver därför att högskolans
tillväxt ska utvärderas med avseende på bostäder, lärartillgång och
tillgång till läsplatser, större undervisningsgrupper och brist på lokaler.
Folkpartiet anser att allt fler ska beredas möjlighet att utbilda sig och söka
kunskap inom den högre utbildningen. Den enskilde får mer makt att påverka
sitt liv efter universitetsstudier, bland annat genom en ökad förmåga att
förstå och analysera sin omvärld. Folkpartiets mål är att 50 % av en årskull
ska gå vidare till högre utbildning. Den snabba utbyggnaden får emellertid
inte urholka kvaliteten på undervisning och forskning.
Högskolor och universitet behöver tusentals nya lärare under de närmaste
åren. Till detta kommer stora pensionsavgångar. Samtidigt examineras
endast omkring 1 600 doktorer varje år. Av dem stannar inte alla inom
högskolevärlden. De ska även täcka andra behov än högskolans. Det behövs
disputerade personer som lektorer i gymnasieskolan och komvux, forskare i
industrin och utredare i förvaltningen. Det är viktigt att det finns disputerade
personer inom många olika delar av samhället, och därför måste också fler
människor uppmuntras att påbörja forskarutbildning. Men regeringens politik
går i motsatt riktning.
Ökningstakten av studieplatser har varit så hög att klagomål nu kommer på
bristen på kompetenta lärare. Högskolan i Borlänge får till exempel köpa in
lärare från statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet för att
klara av undervisningen. Detta är ett exempel på regeringens kortsiktighet
med högskolepolitiken. Utan disputerade lärare kan inte svenska högskolor
och universitet erbjuda den vetenskapliga kvalitet på undervisningen som
studenterna har rätt till. Dessutom krävs en viss kritisk massa av forskare på
en institution för att kunna erbjuda en forskarvänlig miljö. Ett rikt utbud av
seminarier och presentationer av forskningsresultat är ett omistligt värde
både för studenter och universitetsanställda. Detta bidrar även till utbyte av
idéer mellan olika discipliner, vilket förstärker tvärvetenskapen. Ut-
byggnaden av regionala högskolor är viktig och nödvändig, men får inte ske
på bekostnad av väletablerade och fungerande äldre lärosäten.
2.2 Inrätta ett fristående kvalitetsinstitut
Folkpartiet anser att det är bra att regeringen i propositionen framhåller
vikten av Högskoleverkets självständiga roll och oberoende gransknings-
funktion. Vi menar dock att det finns starka skäl att gå ännu längre och
låta utreda ett inrättande av ett från Högskoleverket fristående organ för
kontroll av kvalitet och för uppföljning och utvärdering i högskolan.
Detta ska inte ses som en kritik mot Högskoleverket, som på senare tid
agerat mer och mer självständigt och tagit en rad angelägna initiativ. Det är
dock en mycket svår uppgift att samtidigt vara stödjande och rådgivande mot
den man kritiskt ska granska och kontrollera. Högskoleverket ingår genom
både sina utredande och sina uppföljande och granskande uppgifter i själva
systemet. När kvaliteten granskas, blir det därigenom indirekt också en
granskning av om de funktioner verket är satt att fylla har fungerat väl.
För en tydligare uppföljning föreslår Folkpartiet en uppdelning av de
uppgifter som i dag ligger hos Högskoleverket. Högskoleverket behåller sin
stödjande och rådgivande roll och sina utvecklingsuppgifter. Samtidigt
tillskapas en ny myndighet för att kraftigt stärka statens utvärdering och
uppföljning av högskolans resultat.
Detta nya organ bör vara litet med få tjänstemän, som anställs på samma
sätt som i forskningsråden, det vill säga på viss tid om exempelvis 4-5 år. Ett
sådant fristående organ föreslogs som bekant av Forskning 2000. Sveriges
universitets- och högskoleförbund har också länge haft idén att det bör finnas
ett fristående kvalitetsutvärderingsorgan.
Folkpartiet anser vidare att det är orimligt att de politiska organen,
regering och riksdag, anger kriterier för den vetenskapliga och professionella
utvärderingen av högskolan. Detta är i högsta grad en sak för de
vetenskapligt och professionellt kompetenta själva. Detta bör ges regeringen
till känna.
2.3 För långa intervall i granskningen
Högskoleverket bör enligt regeringens mening tilldelas uppgiften att med
en periodicitet om sex år genomföra ämnes- och programutvärderingar
av samtliga utbildningar för generella examina och yrkesexamina.
Det är oerhört viktigt med en kontinuerlig granskning av verksamheten vid
universitet och högskolor. Periodiciteten i granskningen - sex års intervall -
kan dock ifrågasättas. Sex år är en mycket lång tid inom ett dynamiskt
område som högskolan, och därför bör regeringen återkomma med förslag
som innebär en tätare periodicitet. Dessutom bör denna granskning
genomföras av ett fristående kvalitetsgranskningsorgan. Detta bör ges
regeringen till känna.
2.4 Ranking ett verktyg att utveckla
I propositionen diskuteras olika former av kvalitetssystem och den
terminologi som är bruklig i sammanhanget. Här nämns "ranking", dvs
rangordning av utbildningar eller lärosäten utifrån data om
verksamheten, som metod. Det är oftast förlag och tidskrifter som är
initiativtagare till ranking.
Folkpartiet menar att ranking i någon form mycket väl skulle kunna bli ett
verktyg även för myndigheter - till exempel för det fristående kvalitets-
institut som vi föreslår - för att bedöma kvaliteten på såväl utbildningsgrenar
som lärosäten.
Som gott exempel kan nämnas den ESO-rapport, Ds 1999:65 En akade-
misk fråga - om ranking av C-uppsatser, som Kjell Härnqvist skrivit. Rap-
porten visar att det finns stora kvalitetsskillnader mellan stora och mindre
högskolor.
Ett annat exempel är studien Utvärdering av de allmänna ekonomprogram-
men, som Alexander Beck gjort för Civilekonomerna.
2.5 Studenternas val viktig värdemätare
För att inte splittra resurser i form av pengar och personal bör
utbyggnaden av högskolan mera koncentreras till de platser studenter
söker sig till. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utforma ett
system som gör att antalet platser på olika utbildningar i större
utsträckning relateras till antalet sökande till olika orter. På så sätt är
studenterna med och bestämmer var den högre utbildningen ska byggas
ut. Detta blir även en viktig form av kvalitetsuppföljning.
3 Studentinflytande
Regeringen lyfter i propositionen fram vikten av att öka såväl de enskilda
studenternas som studentorganisationernas medverkan i kvalitetsarbetet,
och menar att det därför är nödvändigt att finna former för ett ökat
studentinflytande. Förslaget från regeringen är att det i högskolelagen
tydligt ska framgå att kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för
högskolornas personal och studenterna.
Folkpartiet delar regeringens förslag att det ska införas en bestämmelse i
högskolelagen, om att högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv
del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen, samt att det ytterligare
markeras att studenterna ska ha rätt att utöva det inflytande som behövs för
att på ett effektivt sätt kunna delta i och påverka arbetet i högskolan.
Det är också en angelägen viljeyttring från regeringens sida att studenterna
bör ha rätt att vara representerade inte bara i beslutande utan även i
beredande organ för att redan på ett tidigt stadium kunna delta i besluts-
processen. Framför allt måste detta gälla organ som bereder ärenden som är
av väsentlig betydelse för studenterna.
Folkpartiet anser att kursutvärderingar är ett viktigt verktyg för att följa
upp och utveckla kvaliteten på undervisningen. Det går inte att bedöma
kvalitet enbart genom resultat och antalet examinerade. Studentperspektivet
är i sammanhanget ovärderligt. Genom kontinuerliga kursutvärderingar som
dessutom är tillgängliga för studenterna ges feedback och sporre till för-
bättringar för de kursansvariga. Dessutom ger resultaten viss vägledning för
studenter i valet av kurser och program. Folkpartiet instämmer i regeringens
bedömning att kursutvärderingar ska vara obligatoriska och att besluten om
åtgärder ska hållas tillgängliga för studenterna.
3.1 Sexuella trakasserier
Studentinflytande kan innefatta mer än bara det rent formella som rätt till
representation och möjlighet att utvärdera. Det handlar även om ett
förhållningssätt, att det förs en ständig dialog mellan högskoleledning,
lärare och studenter. Det kan även röra den enskilda studentens
inflytande över sin sociala arbetssituation. Folkpartiet har i tidigare
motioner tagit upp frågan om sexuella trakasserier i högskolemiljö.
Många studenter lever i en utsatt situation med hård press på sig att
åstadkomma snabba studieresultat. De måste ha samma skydd som övriga i
arbetslivet mot trakasserier. Regeringen har valt att begränsa den strängare
lagstiftningen om sexuella trakasserier till att enbart gälla för dem som
omfattas av lagen om anställningsskydd.
Studenter befinner sig ju i en liknande situation som andra arbetstagare.
Till exempel är doktorander som är inne i ett flerårigt projekt i ett
beroendeförhållande till sin handledare. Det är viktigt att studenters ibland
utsatta situation uppmärksammas, när det gäller sexuella trakasserier.
Lagstiftningen om sexuella trakasserier gäller inte för studenter, eftersom de
inte omfattas av lagen om anställningsskydd. Folkpartiet anser att lagen om
sexuella trakasserier ska gälla för studenter med arbetsmiljölagen som
förebild.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av en konsekvensanalys av den högre
utbildningens expansion,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett fristående kvalitetsinstitut för högskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att angivande av kriterier för den vetenskapliga
och professionella utvärderingen av högskolan inte är en uppgift för
politiska organ,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om periodiciteten i ämnes- och program-
utvärderingar,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ranking som verktyg för kvalitetsutvärdering,
6. att riksdagen hos regeringen begär att ett system utformas som
gör att antalet studieplatser på olika utbildningar i större utsträckning
geografiskt relateras till antalet sökande till olika orter,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att studenter skall omfattas av lagen om sexuella
trakasserier.