Motion till riksdagen
1999/2000:U802
av Zetterberg, Eva (v)

Östeuropasamarbetet


1 Bakgrund
Omställnings- och reformarbetet i Östeuropa har en genomgripande
betydelse för Sverige på många sätt. Det ger oss nya möjligheter inom
näringslivet, möjligheter att åtgärda gemensamma miljöproblem och att
skapa ökade kulturella och mänskliga band med våra grannländer österut.
Viktigast är dock reformarbetet för de berörda länderna. Det är också
länderna själva som måste stå för huvuddelen av den tunga och svåra
omställningen. Sveriges bidrag är inte så stort mätt med internationella mått
men sammantaget betyder Sveriges insatser en hel del i våra närmaste
grannregioner på andra sidan Östersjön. Vänsterpartiet har i tidigare
riksdagsmotioner utförligt behandlat det svenska östsamarbetet, bl.a. i
samband med regeringens proposition 1997/98:70 Att utveckla ett
grannlandssamarbete. I den här motionen behandlar vi endast några
kompletterande förslag.
2 Kompetensutveckling
Östersjöområdet utgör en potentiell närmarknad för Sverige. I takt med
att ekonomierna i den östra delen av Östersjöområdet utvecklas, skapas
det en grund för tillväxt inom hela Östersjöområdet. En förutsättning för
att kunna ta till vara dessa möjligheter är att det skapas kontakter, nätverk
och samarbete med de nya marknadsekonomierna i öst. Utbildning och
forskning är viktiga delar i ett sådant perspektiv. Flera länder i Europa,
och även andra internationella aktörer, håller nu på att etablera sig med
olika projekt i Östersjöregionen. En tydligare och mer fokuserad strategi
kommer därför att krävas för att Sverige skall kunna inta en ledande
position inom utbildning och forskning i Östersjöregionen.
En sådan strategi förutsätter en mer samlad bild av den aktuella situationen
i denna sektor, dvs. kunskap om utbildningsstrukturen och inriktningen på de
insatser som olika aktörer genomför, samt Sveriges insatser.
Det bör klargöras inom vilka discipliner och på vilket sätt Sverige skall
agera. Vi bör satsa på framtidssektorer och på områden som vi i dag ligger
främst inom - tekniska ämnen, IT och miljöteknik, men även administration,
sociala system och utbildningssystem. En svensk kraftsamling bör dock
påskyndas; andra aktörer väntar inte. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
3 Satsa på barn och ungdom
En avgörande insats är att satsa på barn och ungdomar. Både ur ett
humant perspektiv och för samhällsutvecklingen. Nedgången i framför
allt Ryssland efter 1989 har drastiskt ökat antalet barnfamiljer som lever i
mer eller mindre svår fattigdom. De ökande sociala klyftorna har
förvärrat situationen för många barnfamiljer. Ett utbrett alkoholmissbruk
gör ofta situationen mycket svår för barn och ungdomar som riskerar att
själva i tidig ålder bli drogberoende. De sociala trygghetssystemen och
institutionerna har inte kunnat möta denna ökade utslagning.
FN:s utvecklingsorgan UNDP publicerade nyligen en rapport där man
kartlagt de sociala och hälsomässiga konsekvenserna av den förda
reformpolitiken i Ryssland. Det som där redovisas kan utvecklas till en av
Europas största katastrofer, inte minst ur demografisk synvinkel.
Sveriges bidrag är inte stort i förhållande till behoven. En större del av de
svenska stöden bör gå till sociala åtgärder för utsatta barn och ungdomar.
Regeringen bör även få i uppdrag att utröna andra möjligheter att öka
insatserna för de utsatta barnen, t.ex. en förändring av EU:s program för
Östeuropa. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
4 Öka stödet till Ryssland
Utvecklingen i flera av våra samarbetsländer är positiv. De baltiska
staterna och Polen har haft en positiv ekonomisk utveckling de senaste
åren. Reformarbetet, alltifrån  jordreformer till utvecklingen av
demokratiska regelverk och institutioner, har rullat på, om än med vissa
bakslag. Den ekonomiska krisen i Ryssland under 1998 och i början på
1999 påverkade dessa länder men inte i lika hög grad som många
bedömare hade förväntat sig. Situationen i Ryssland (och i Vitryssland)
är helt annorlunda. Reformarbetet har avstannat, en planerad
skattereform har fastnat i Duman och privatisering av företag och
effektivisering av statliga institutioner har gått i stå. Jordreformer och
bekämpningen av korruption och kriminalitet har gått trögt. Den politiska
och ekonomiska handlingsförlamningen har stoppat utvecklingen och
folk har börjat undra vad som är så positivt med den fria marknaden.
Klyftorna har ökat och den sociala situationen har förvärrats. Det
tydligaste exemplet är att männens medellivslängd har minskat med
drygt två år efter 1989. Detta är en extrem utveckling för ett icke u-land,
och flera av de gamla Sovjetrepublikerna som Vitryssland, Ukraina och
Kazakstan uppvisar samma negativa utveckling.
Samtidigt finns den långsiktiga potentialen kvar i Ryssland. Ett land som
har 150 miljoner invånare, som har brist på i stort sett allt, som förfogar över
välutbildad arbetskraft och som har stora naturtillgångar är givetvis en
intressant framtida marknad. Det finns "öar" av företagsamhet som fungerar
och det verkar som om en viss återhämtning i ekonomin håller på att ske
under 1999. Sveriges stöd bör i högre grad koncentreras på Ryssland.
Frånsett de statliga stöden bör det också diskuteras hur ett svenskt
engagemang i Ryssland skall öka. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
5 Ökade miljöinvesteringar
Många miljöproblem är gränsöverskridande. Utsläppen till luft och hav
är sådana exempel, men även bevarandet av biologisk mångfald är ofta
internationella angelägenheter. Detta märks tydligt i vår del av världen
där utsläppen i Östersjön drabbar oss alla oavsett vilket land vi bor i.
Sverige har gjort miljöinvesteringar på ca 120 miljoner kronor om året de
senaste tio åren i våra östra grannländer, detta är dock mycket lite i
förhållande till vad som behöver göras. Enbart att eliminera de
allvarligaste utsläppsskällorna till Östersjön skulle kosta mer än
100 miljarder kronor.
Ytterligare investeringsmedel behöver följaktligen tas fram. Det borde
finnas ett intresse hos svenskt näringsliv att investera och bidra till att våra
miljömisstag inte upprepas i öst. Det finns också en stor potentiell marknad
för modern miljöteknik och miljöanpassade produktionsmetoder. Finns
svenska företag och svensk miljöteknik med från början i utvecklingen av
dessa länder ökar chansen till framtida goda affärer. Regeringen skulle här
kunna ta initiativ till att främja en sådan utveckling.
Det är också i många fall kostnadseffektivare att vidta miljöåtgärder i våra
östra grannländer än att göra det i Sverige eftersom vi redan har genomfört
de enklaste och billigaste åtgärderna. I vissa fall är det t.o.m. omöjligt att
genomföra miljöåtgärder i Sverige, t.ex. att bevara en utrotad art vars livs-
miljö har försvunnit i Sverige. Regeringen borde ta initiativ till
näringslivskonferenser med berörda sektorer där man försöker kraftsamla för
att höja nivån på de svenska miljöinvesteringarna i Östeuropa. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

6 Hemställan

6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en svensk kraftsamling när det gäller
kompetensutveckling med avseende på Östersjöregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en större del av de svenska anslagen till
Östeuropa skall användas för sociala åtgärder för utsatta barn och
ungdomar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att söka andra vägar för att öka stödet till de
utsatta barnen och ungdomarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stödet till Ryssland,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen skall ta initiativ till näringslivs-
konferenser i syfte att höja nivån på de svenska miljöinvesteringarna i
Östeuropa.

Stockholm den 4 oktober 1999
Eva Zetterberg (v)
Murad Artin (v)
Berit Jóhannesson (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Lars Ohly (v)
Stig Sandström (v)
Willy Söderdahl (v)