1 Bakgrund
Omställnings- och reformarbetet i Östeuropa har en genomgripande betydelse för Sverige på många sätt. Det ger oss nya möjligheter inom näringslivet, möjligheter att åtgärda gemensamma miljöproblem och att skapa ökade kulturella och mänskliga band med våra grannländer österut.
Viktigast är dock reformarbetet för de berörda länderna. Det är också länderna själva som måste stå för huvuddelen av den tunga och svåra omställningen. Sveriges bidrag är inte så stort mätt med internationella mått men sammantaget betyder Sveriges insatser en hel del i våra närmaste grannregioner på andra sidan Östersjön. Vänsterpartiet har i tidigare riksdagsmotioner utförligt behandlat det svenska östsamarbetet, bl.a. i samband med regeringens proposition 1997/98:70 Att utveckla ett grannlandssamarbete. I den här motionen behandlar vi endast några kompletterande förslag.
2 Kompetensutveckling
Östersjöområdet utgör en potentiell närmarknad för Sverige. I takt med att ekonomierna i den östra delen av Östersjöområdet utvecklas, skapas det en grund för tillväxt inom hela Östersjöområdet. En förutsättning för att kunna ta till vara dessa möjligheter är att det skapas kontakter, nätverk och samarbete med de nya marknadsekonomierna i öst. Utbildning och forskning är viktiga delar i ett sådant perspektiv. Flera länder i Europa, och även andra internationella aktörer, håller nu på att etablera sig med olika projekt i Östersjöregionen. En tydligare och mer fokuserad strategi kommer därför att krävas för att Sverige skall kunna inta en ledande position inom utbildning och forskning i Östersjöregionen.
En sådan strategi förutsätter en mer samlad bild av den aktuella situationen i denna sektor, dvs. kunskap om utbildningsstrukturen och inriktningen på de insatser som olika aktörer genomför, samt Sveriges insatser.
Det bör klargöras inom vilka discipliner och på vilket sätt Sverige skall agera. Vi bör satsa på framtidssektorer och på områden som vi i dag ligger främst inom - tekniska ämnen, IT och miljöteknik, men även administration, sociala system och utbildningssystem. En svensk kraftsamling bör dock påskyndas; andra aktörer väntar inte. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3 Satsa på barn och ungdom
En avgörande insats är att satsa på barn och ungdomar. Både ur ett humant perspektiv och för samhällsutvecklingen. Nedgången i framför allt Ryssland efter 1989 har drastiskt ökat antalet barnfamiljer som lever i mer eller mindre svår fattigdom. De ökande sociala klyftorna har förvärrat situationen för många barnfamiljer. Ett utbrett alkoholmissbruk gör ofta situationen mycket svår för barn och ungdomar som riskerar att själva i tidig ålder bli drogberoende. De sociala trygghetssystemen och institutionerna har inte kunnat möta denna ökade utslagning.
FN:s utvecklingsorgan UNDP publicerade nyligen en rapport där man kartlagt de sociala och hälsomässiga konsekvenserna av den förda reformpolitiken i Ryssland. Det som där redovisas kan utvecklas till en av Europas största katastrofer, inte minst ur demografisk synvinkel.
Sveriges bidrag är inte stort i förhållande till behoven. En större del av de svenska stöden bör gå till sociala åtgärder för utsatta barn och ungdomar. Regeringen bör även få i uppdrag att utröna andra möjligheter att öka insatserna för de utsatta barnen, t.ex. en förändring av EU:s program för Östeuropa. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
4 Öka stödet till Ryssland
Utvecklingen i flera av våra samarbetsländer är positiv. De baltiska staterna och Polen har haft en positiv ekonomisk utveckling de senaste åren. Reformarbetet, alltifrån jordreformer till utvecklingen av demokratiska regelverk och institutioner, har rullat på, om än med vissa bakslag. Den ekonomiska krisen i Ryssland under 1998 och i början på 1999 påverkade dessa länder men inte i lika hög grad som många bedömare hade förväntat sig. Situationen i Ryssland (och i Vitryssland) är helt annorlunda. Reformarbetet har avstannat, en planerad skattereform har fastnat i Duman och privatisering av företag och effektivisering av statliga institutioner har gått i stå. Jordreformer och bekämpningen av korruption och kriminalitet har gått trögt. Den politiska och ekonomiska handlingsförlamningen har stoppat utvecklingen och folk har börjat undra vad som är så positivt med den fria marknaden. Klyftorna har ökat och den sociala situationen har förvärrats. Det tydligaste exemplet är att männens medellivslängd har minskat med drygt två år efter 1989. Detta är en extrem utveckling för ett icke u-land, och flera av de gamla Sovjetrepublikerna som Vitryssland, Ukraina och Kazakstan uppvisar samma negativa utveckling.
Samtidigt finns den långsiktiga potentialen kvar i Ryssland. Ett land som har 150 miljoner invånare, som har brist på i stort sett allt, som förfogar över välutbildad arbetskraft och som har stora naturtillgångar är givetvis en intressant framtida marknad. Det finns "öar" av företagsamhet som fungerar och det verkar som om en viss återhämtning i ekonomin håller på att ske under 1999. Sveriges stöd bör i högre grad koncentreras på Ryssland. Frånsett de statliga stöden bör det också diskuteras hur ett svenskt engagemang i Ryssland skall öka. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
5 Ökade miljöinvesteringar
Många miljöproblem är gränsöverskridande. Utsläppen till luft och hav är sådana exempel, men även bevarandet av biologisk mångfald är ofta internationella angelägenheter. Detta märks tydligt i vår del av världen där utsläppen i Östersjön drabbar oss alla oavsett vilket land vi bor i. Sverige har gjort miljöinvesteringar på ca 120 miljoner kronor om året de senaste tio åren i våra östra grannländer, detta är dock mycket lite i förhållande till vad som behöver göras. Enbart att eliminera de allvarligaste utsläppsskällorna till Östersjön skulle kosta mer än 100 miljarder kronor.
Ytterligare investeringsmedel behöver följaktligen tas fram. Det borde finnas ett intresse hos svenskt näringsliv att investera och bidra till att våra miljömisstag inte upprepas i öst. Det finns också en stor potentiell marknad för modern miljöteknik och miljöanpassade produktionsmetoder. Finns svenska företag och svensk miljöteknik med från början i utvecklingen av dessa länder ökar chansen till framtida goda affärer. Regeringen skulle här kunna ta initiativ till att främja en sådan utveckling.
Det är också i många fall kostnadseffektivare att vidta miljöåtgärder i våra östra grannländer än att göra det i Sverige eftersom vi redan har genomfört de enklaste och billigaste åtgärderna. I vissa fall är det t.o.m. omöjligt att genomföra miljöåtgärder i Sverige, t.ex. att bevara en utrotad art vars livs- miljö har försvunnit i Sverige. Regeringen borde ta initiativ till näringslivskonferenser med berörda sektorer där man försöker kraftsamla för att höja nivån på de svenska miljöinvesteringarna i Östeuropa. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en svensk kraftsamling när det gäller kompetensutveckling med avseende på Östersjöregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en större del av de svenska anslagen till Östeuropa skall användas för sociala åtgärder för utsatta barn och ungdomar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att söka andra vägar för att öka stödet till de utsatta barnen och ungdomarna,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stödet till Ryssland,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen skall ta initiativ till näringslivs- konferenser i syfte att höja nivån på de svenska miljöinvesteringarna i Östeuropa.
Stockholm den 4 oktober 1999
Eva Zetterberg (v)
Murad Artin (v)
Berit Jóhannesson (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Lars Ohly (v)
Stig Sandström (v)
Willy Söderdahl (v)