Hade folkmordet i Rwanda kunnat undvikas? På den hypotetiska frågan kan inget entydigt svar ges. Det finns ändå mycket som talar för att folkmordet skulle kunna ha förhindrats. Förvarningar för vad som var i görningen var tydliga. Däremot saknades det mod och den politiska vilja som skulle ha behövts för att göra ett kraftfullt ingripande i Rwanda från det internationella samfundets sida. Den ekonomiska och den mänskliga risken var förvisso stor för världssamhället. Nu fick hutuerna i Rwanda stå för en obegripligt hög kostnad i människoliv, den ojämförligt största etniska rensning som genomförts på så kort tid och helt utan förskoning.
Det står helt klart att det internationella samfundet och inte minst väst- länderna, som hade så stor kunskap om förhållandena i Rwanda och den stora risken för ett folkmord, svek Rwanda. Enligt Convention on the Prevention and Punishment of the Crime of Genocide, den 9 december 1948, ratificerad av 123 länder 1997, har dessa länder inte bara rätt utan skyldighet att förhindra folkmord. Enligt konventionen och den internationella dom- stolen är länderna som skrivit på konventionen förpliktigade att agera gemensamt och förhindra samt att straffa folkmord. Hade det som hände i Rwanda definierats som folkmord, när det pågick, hade det internationella samfundet varit skyldigt att ingripa.
FN fick tydliga signaler om vad som höll på att hända i Rwanda, innan de mest fruktansvärda massakrerna ägde rum. FN fördömde våldshandlingarna men var noga med att undvika ordet "genocide", eftersom detta skulle ha krävt ett ingripande från FN:s sida. I stället valde man att dribbla med begreppen. Man kallade, trots klara bevis på att det rörde sig om ett folk- mord, de massakrer som pågick i Rwanda för "en humanitär kris". Denna skrivning i säkerhetsrådets resolution 929 framstår som ett svek. Ingen bestrider idag att det som skedde i Rwanda faller under begreppet folkmord. Ordet används nu flitigt, när FN:s medlemsstater erbjuder hjälp till återuppbyggnaden av Rwanda.
Även om det ytterst beror på medlemsländernas vilja, om FN ingriper i en konflikt, kan man ändå fundera över om det skulle ha gjort någon skillnad i Rwandas fall om det hade funnits ett vidare begrepp, inom vilket FN skulle vara förpliktigat att ingripa. Om ett sådant vidare begrepp hade funnits, skulle Rwanda otvetydigt ha fallit under detta begrepp. Andra massmord av till exempel politiska grupper eller urskillningslöst dödande skulle också kunna förhindras, situationer som annars faller utanför begreppet folkmord.
Det vidare begrepp som skulle kunna användas är "democide", så som det är definierat av professor Rudolph Rummel i boken "Death by Government". Democide avser en regims mördande oavsett om det rör sig om folkmord, politiskt dödande, massmord eller annan form av stats- kontrollerat dödande.
Genocide, folkmord, är det enda begrepp som idag har en särställning i internationell rätt och som förpliktigar FN att ingripa. Om inte FN, vilket skedde i fallet Rwanda, på ett orättfärdigt sätt definierar bort begreppet. Folkmord täcker inte när en regering uppsåtligt dödar protesterande människor, eller när människor skjuts som repressalier för att egna soldater dödats någon annanstans. Inte heller när man låter människor svälta till döds eller när man dödar på grund av ideologi.
Democide är ett försök att sammanfatta olika former av uppsåtligt dödande från en regims sida, ett försök att sammanfatta all denna ondska i ett begrepp. Vi tror att ett utvidgat begrepp som utökar FN:s skyldighet att ingripa, om det vinner gehör i det internationella samfundet, skulle kunna medverka till att brott mot mänskligheten i större utsträckning skulle kunna undvikas.
Mot denna bakgrund verkar en översyn av om huruvida begreppet "genocide" är otillräckligt för att förpliktiga till ett ingripande från FN:s sida vara motiverad. Likaså bör möjligheten att införa ett vidare begrepp som democide i en konventionstext eller ett tilläggsprotokoll prövas. Vi föreslår att regeringen tar upp och prövar frågan i lämpliga internationella fora.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i lämpliga internationella forum verkar för en prövning om huruvida begreppet genocid är otillräckligt för att förpliktiga FN att ingripa i de situationer där det är av nöden påkallat,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en prövning av om införandet av begreppet democide skulle föra frågan framåt.
Stockholm den 3 oktober 1999
Ingrid Näslund (kd)
Jan Erik Ågren (kd)