Burma - eller Myanmar som den styrande militärjuntan kallar landet - är
en av Asiens mest brutala diktaturer. Av landets ca 50 miljoner invånare
utgör burmanerna ungefär 2/3 medan de övriga utgörs av ett antal
regionala minoritetsgrupper. Militärjuntan i Rangoon har i olika
upprepade omgångar varit invecklad i militära aktioner mot olika
minoritetsfolk, vilket lett till omfattande flyktingströmmar inom Burma
liksom över landets gränser till grannländerna - främst Thailand, Bangla
Desh och Indien.
Burma, som blev självständigt 1948, har sedan den av general Ne Win
ledda militärkuppen 1962 styrts av militären i en självvald internationell
isolering. När Ne Win trädde tillbaka som president 1988 utlovades en
folkomröstning om införande av flerpartisystem. Väldiga massdemonstra-
tioner mot militärstyret genomfördes över hela landet, som möttes av
militärens våldsapparat. Bara i Rangoon dödades flera tusen demonstranter
den 8 augusti 1988 (8-8-88).
Oppositionen mot militärjuntan kom att samlas bakom den strax före
självständigheten 1948 mördade frihetshjälten Aung Sans dotter Aung San
Suu Kyi och hennes parti National League for Democracy (NLD). Den 27
maj 1990 hölls det första och hittills enda fria valet sedan militärkuppen
1962. Aung San Suu Kyis NLD vann 392 av 485 platser i det nya
parlamentet, som dock förhindrades av militären att samlas. Ett stort antal
ledande oppositionspolitiker arresterades och sattes - såsom Aung San Suu
Kyi - i husarrest. Andra lyckades gå i exil. Aung San Suu Kyi erhöll 1991
Nobels fredspris. Universitetet i Rangoon har varit stängt sedan 1988.
Burma har mötts av omfattande påtryckningar och ekonomiska sanktioner
av olika slag från främst USA, EU, Canada och Australien. Sedan massakern
i Rangoon en 8 augusti 1988 och massakern på Himmelska fridens torg i
Beijing den 4 juni 1989 har Folkrepubliken Kina blivit Burmas främsta
allierade med ett växande militärt samarbete som väckt stor oro såväl bland
Aseanländerna som i Indien. Förutom det inhemska förtrycket har
omvärldens förhållande till militärjuntan i Rangoon styrts av att Burma är en
storproducent av narkotika som smugglas vidare till konsumentländer runt
om i världen.
I maj 1997 blev Burma medlem av Asean tillsammans med Laos och
Kampuchea, varigenom Asean slutligen omfattar samtliga Sydostasiatiska
stater. Mot Burmas medlemskap hade såväl USA som EU kraftiga
invändningar. Aseans beslut styrdes dock i sin tur i hög grad av
Aseanländernas önskan att reducera Burmas beroende av Kina mot bakgrund
av Kinas konflikt med flera Aseanländer i Sydkinesiska sjön. Den finansiella
krisen i Sydostasien hösten 1997 kom att drabba den redan tidigare mycket
svaga burmesiska ekonomin ytterligare.
Den 15 november 1997 ersattes den tidigare militärjuntan (förkortad
SLORC) med en ny (förkortad SPDC). En rad generaler ersattes med yngre
officerare under ledning av juntans starke man, generallöjtnant Khin Nyunt.
Till en början föreföll SPDC företräda en mer sofistikerad politik än den
brutala som SLORC stått för i umgänget med opposition och minoritetsfolk.
I takt med de allt mer omfattande ekonomiska problemen har den
sofistikerade fernissan flagnat.
2 Fortsatt EU-tryck på Burmas ledning
Aseanländerna valde med Burmas medlemskap att gå en samarbetsväg i
relationen med Burma. I sviterna av den sydostasiatiska ekonomiska
krisen kom Aseans auktoritet att svikta betydligt. Som en följd härav har
bl a Thailand och Filippinerna på ett för Asean ovanligt sätt valt att
uttrycka mer tydlig kritik mot förhållandena i Burma.
Däremot förefaller flera andra stater vara på väg att välja en mindre kon-
frontatorisk linje mot militärjuntan i Rangoon. Japan har återupptagit vissa
biståndsprojekt som legat på is. Även Australien förefaller var på väg att
ändra kurs. Det är mot denna bakgrund viktigt att Sverige inom ramen för
EU verkar för att det internationella samfundet fortsätter att utöva starkast
möjliga påtryckningar på regimen i Burma för att den till slut ska erkänna
resultatet från det fria parlamentsvalet 1990, så att Burma kan börja den
svåra vägen mot demokrati.
3 Stöd till flyktingar och demokrati
Hundratusentals flyktingar vistas i Burmas grannländer. Eftersom många
av dessa inte erkänns som flyktingar av de stater de vistas i, fortlever
många av dem som illegala migranter där. Behovet av stöd till
flyktingarna - både erkända och icke erkända - i olika former är mycket
stort. Flyktingarnas säkerhet är hotad på flera sätt bl a från angrepp över
gränserna inifrån Burma. Det är viktigt att Sverige i olika sammanhang,
både bilateralt och multilateralt, verkar för att flyktingarna oavsett status
ges ett tillfredsställande skydd där de vistas t ex mot repatriering som ej
sker av fri vilja.
Flera FN-organ liksom olika internationella frivilligorganisationer verkar
legalt inne i Burma. Det sker då helt på juntans villkor, vilket gjort att t ex
Aung San Suu Kyi hävdat att de utgör en internationell legitimering av
juntan. Det är angeläget att Sverige som stor bidragsgivare till FN-systemet
följer verksamheten och noga utvärderar effekterna av de villkor under vilka
FN-organen verkar i Burma.
Sverige bör söka kanaler för att stödja den burmesiska oppositionen och
främja de krafter som verkar för en demokratisk utveckling. Inte minst kan
svenska frivilligorganisationer göra värdefulla insatser inom detta område,
vilket bör uppmuntras av regeringen.
4 Hemställan
4 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige inom ramen för EU verkar för att det
internationella samfundet fortsätter att utöva starkast möjliga
påtryckningar på regimen i Burma,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige i olika sammanhang, både bilateralt
och multilateralt, verkar för att flyktingarna oavsett status ges ett till-
fredsställande skydd där de vistas t.ex. mot repatriering som ej sker av
fri vilja,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige som stor bidragsgivare till FN-
systemet följer verksamheten och noga utvärderar effekterna av de
villkor under vilka FN-organen verkar i Burma,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att stödja den burmesiska oppositionen och
främja de krafter som verkar för en demokratisk utveckling, inte minst
genom svenska frivilligorganisationer.