Motion till riksdagen
1999/2000:U636
av Viklund, Margareta (kd)

Uppbyggnaden av ett demokratiskt Kosovo


1 Inledning
Det råder ingen tvekan om att situationen i Kosovo idag är mycket
kritisk. Trots en fredsöverenskommelse mellan Nato, den jugoslaviska
regeringen och företrädare för den kosovoalbanska befolkningen är
framtiden mycket oviss. Regimens historiska förtryck mot majoriteten av
befolkningen har satt djupa spår i folkets medvetande. Den våldsamma
etniska rensningen ledde till att hundratusentals människor drevs på
flykt. Den materiella förstörelsen är förödande och de flyktingar som
lyckas återvända finner ofta sina hem förstörda. Vintern närmar sig och
därmed ännu en mänsklig katastrof om inte hjälpen kommer fram snart.
2 Etnisk rensning
Den etniska rensningen av den Kosovoalbanska befolkningen i provinsen
Kosovo har pågått under en längre tid. Men det var före och framför allt i
samband med Natos flygräder över Republiken Jugoslavien som
Milosevic systematiskt genomförde en av de grövsta etniska
rensningarna efter det andra världskrigets slut, på liknande sätt som
etniska rensningar genomfördes i Bosnien Hercegovina. Upp till 600 000
människor drevs på flykt inom Kosovos gränser och mer än 700 000
fördrevs till grannländerna Albanien och Makedonien. Lägg därtill
tusentals som flydde till Bosnien, Montenegro och länder i väst.
Människor bussades till gränserna och långa flyktingtåg övervakades av
den jugoslaviska militären. Denna aktion hade aldrig kunnat genomföras
så snabbt om den inte hade varit planerad i förväg. Natos bombningar
blev därmed en förevändning för något som Milosevic och hans mannar
länge planerat för, dvs skapandet av ett etniskt rent Kosovo för den
serbiska befolkningen.
Återvändandet för flyktingarna har delvis varit framgångsrikt, men fort-
farande befinner sig mer än 40 000 kosovoalbaner på flykt. Däremot har det
uppstått stora problem vid hemkomsten och rapporter om våldsamheter har
förekommit. Över 200 000 serber har flytt från Kosovo till den serbiska
delrepubliken i Jugoslavien. Frustrationen är stor bland dem som har
fördrivits från sina hem i Kosovo. Det råder ingen tvekan om att både serber
och albaner i Kosovo har lidit oerhört av kriget. Det är viktigt att det byggs
upp ett multietniskt Kosovo, där alla nationaliteter kan bo, och där människor
som har flytt kan få återvända till sina hem. Albaner, serber och andra
nationaliteter måste kunna få leva sida vid sida.
Den svenska regeringen och det internationella samfundet bör vara tydliga
i sina försök att upprätta och skapa förutsättningar för ett multietniskt
Kosovo, där flyktingar oavsett nationalitet ska kunna få återvända till sina
förlorade hem.
3 Materiell förstörelse
Ungefär 80 %  av bebyggelsen i Kosovo är helt förstörd och obeboelig.
Tusentals vintertält har transporterats till Kosovo av FN:s flykting-
kommissariat UNHCR så att människor skall kunna bo så nära sina
förstörda hem som möjligt, trots att man inte hinner bygga upp några nya
hem innan vintern. Men tälten räcker knappast till alla de människor som
bor under oacceptabla förhållanden.
Det har sedan krigets slut flitigt diskuterats i det internationella samfundet
hur Kosovo skall återuppbyggas igen. Bland annat har EU hittills avsatt 50
miljoner euro för återuppbyggnaden i Kosovo, men summan väntas stiga till
500 miljoner euro för perioden 2000-2002. Detta ligger i linje med vad som
beslutades i den stabilitetspakt som antogs för sydöstra Europa vid EU:s
utrikesministermöte i Köln den 10 juni 1999 och vid den givarkonferens som
hölls i Sarajevo för återuppbyggnaden av Kosovo.
Men pengarna dröjer och befolkningen i Kosovo ser med allt mer större
oro på återuppbyggnadsprocessen. Det finns många som är villiga att bygga
upp Kosovo igen. Men det fattas material att bygga med. Brist råder på såväl
byggmaterial som på kläder och sängutrustningar. Omedelbara åtgärder
krävs.
Ledande politiker i landet är oroliga över att om inte givna löften om
medel till humanitär hjälp och återuppbyggnad av Kosovo realiseras, kan det
leda till en ny stor flykt av kosovoalbaner. Många är också rädda för att det
skall bli kaos och anarki igen i provinsen.
Den svenska regeringen måste påskynda att de av Europas utrikesministrar
givna löftena infrias, att byggnadsmateriel levereras till Kosovo och att den
humanitära hjälpen kommer igång på allvar.
4 Allmänna demokratiska val
Det är inte bara det materiella som brådskar. Det behövs också hjälp med
att bygga upp det demokratiska systemet. Det är svårt att se att provinsen
ska kunna få någon annan ställning än autonomi inom den jugoslaviska
provinsen, såsom den hade innan 1989, eller total självständighet. Det
finns för tillfället ingen vilja hos den Kosovoalbanska befolkningen att
integreras med Albanien men det finns en stark vilja att skapa ett
demokratiskt samhälle där man besitter en stor grad av självständighet.
Samtliga politiska ledare, inklusive den kosovoalbanske ledaren Ibrahim
Rugova och representanter för UCK, har framfört att de vill ha hjälp med att
bygga upp ett demokratiskt politiskt system. Men kosovoalbanerna har
bråttom. Det visar även det snabba återvändandet av flyktingarna. Kaos och
anarki lurar bakom hörnet om inte folket snart kan erbjudas ett demokratiskt
styrelseskick i landet.
Vad folket längtar efter är att fria val genomförs så fort som möjligt och
senast under våren år 2000. För tillfället leds Kosovo av en FN-
administration, UNMIK, vilken har fått i uppdrag av FN:s säkerhetsråd att
arbeta för bildandet av substantiell autonomi och självstyre i Kosovo, samt
att underlätta en politisk process för att avgöra Kosovos framtida status. Som
ett led i UNMIK:s strategi kommer val att hållas för en interimsregering i
Kosovo som ämnar verka fram till dess den framtida statusen är avgjord.
Det finns idag en farlig frustration bland det kosovoalbanska folket. Man
ser med skepsis på den FN-ledda administrationen eftersom den inte
representerar folket. Man längtar efter ett demokratiskt system och vill
genomföra demokratiska val så fort som möjligt.
Den svenska regeringen bör genom FN och i EU påskynda processen så att
det hålls allmänna demokratiska val i Kosovo så snart som möjligt.
5 Rättvisa måste skipas
Efter krig och elände är det av avgörande betydelse att rättvisa skipas.
För att undvika framtida konflikter eller en eskalering av våldet måste
ansvariga ledare och krigsförbrytare snarast ställas inför rätta. Politiska
fångar måste friges. Bland andra borde Milosevic ställas inför
krigsförbrytartribunalen i Haag, som en av de högsta ansvariga för
folkmorden i Bosnien och i Kosovo.
Sverige bör verka för att rättvisa skipas i regionen och driva på i EU och
FN för att de ansvariga ledarna och övriga krigsförbrytare ställs inför rätta
och att politiska fångar släpps fria.
6 Internationella samfundet i Kosovo
Som ovan nämnts leds Kosovo idag av en FN-ledd administration,
UNMIK. Den av FN:s generalsekreterare utsedde specielle
representanten Dr Bernard Kouchner samordnar de internationella
insatserna i provinsen, fungerar som kontaktperson med KFOR (de
Natoledda militära styrkorna i Kosovo) och övervakar arbetet med att
införa demokrati och rättvisa i landet.
Den strategi som UNMIK har satt upp kommer att genomföras i fem
integrerade faser. Först sätter man upp den administrativa strukturen för
UNMIK, placerar civilpoliser i området, underlättar för återvändandet av
flyktingar och ser till att kommunala transportmedel upprättas. I ett andra
steg fokuserar man på att bygga upp de sociala tjänsterna, såsom hälsovård
och utbildning, och konsolidera rättsstaten. Sedan önskar man genomföra
allmänna val för en interimsregering i Kosovo. I den fjärde fasen kommer
UNMIK att hjälpa interimsregeringen att organisera de provinsiella institu-
tionerna och det autonoma självstyret, och föra över sina administrativa
funktioner till de valda representanterna. Slutfasen beror på den slutliga
statusen för Kosovo, men UNMIK kommer i varje fall att övervaka
maktöverförandet från Kosovos provinsiella institutioner till institutioner
upprättade i enlighet med den slutliga politiska överenskommelsen.
7 Den lokala legitimiteten för FN:s uppdrag måste
stärkas
För tillfället leds arbetet alltså av FN:s utsedde representant Bernhard
Kouchner, som skall förbereda och övervaka arbetet för att inrätta
demokrati och rättvisa i landet. Kouchner har ett inhemskt råd som
omger honom. I det rådet representeras exempelvis UCK, som inte ens
av sina egna ledare anser sig vara något politiskt parti. Där finns också
den nya företeelsen "Nya demokratiska förbundet", samt två serber och
två "oberoende intellektuella". LDK, det största politiska partiet, är
representerat, men inte de övriga stora politiska partierna som fick en
stor del av folkets röst i valen 1998.
Om FN:s uppdrag skall kunna bli framgångsrikt, måste FN bättre lyssna på
de olika politiska viljorna i provinsen. Rådet måste få en mer representativ
sammansättning som bättre speglar den folkliga opinionen. Det är mycket
viktigt att de stora politiska partierna finns representerade. Människorna i
Kosovo har också stora förväntningar på världssamfundet, att det skall se och
förstå deras situation, att det skall infria de löften det givit och föregå med
gott exempel när det gäller den demokratiska hanteringen av olika frågor.
Den svenska regeringen bör i FN och i EU verka för att de stora politiska
partierna får sina röster hörda i återuppbyggnadsprocessen och i skapandet
av ett demokratiskt Kosovo, och finnas representerade i rådet.
8 Stöd till lokala frivilliga organisationer
Det finns en lång rad internationella och frivilliga organisationer som
idag engagerar sig för situationen i Kosovo. FN-organen Unicef,
UNHCR, UNDP, WFP med flera har startat stora program för att bygga
upp Kosovo igen och underlätta situationen för de drabbade
människorna. EU har beslutat om stora insatser för Kosovo och man
planerar idag att upprätta en byrå i Pristina för
återuppbyggnadsprogrammen. Men som redan har nämnts dröjer
pengarna och stöden har inte kommit folket till gagn ännu i den
utsträckning som krävs.
Det finns även en lång rad inhemska organisationer som arbetar för den
sociala och humanitära situationen i Kosovo. Det är oerhört viktigt att det
internationella samfundet stödjer dessa organisationer inom provinsen och
inte bara kommer med stora internationella byråkratier under akuta kristider.
Upprättandet av ett fungerande civilt samhälle lägger grunden för en
fungerande demokrati, där de folkvalda inte bara ställer sig under folkets röst
i allmänna val, utan även måste stå till svars inför olika intresse- och
frivilligorganisationer.
Mycket av hjälpen som kanaliseras från väst går till de stora internationella
organisationerna, som inte bara har stora byråkratier utan även har svårt att
nå fram hela vägen till folket. Det internationella samfundet borde i större
utsträckning utnyttja de befintliga lokala organisationerna, både för att
främja upprättandet av ett fungerande civilt samhälle i Kosovo och för att så
många av hjälpinsatserna som möjligt verkligen skall nå fram till folket.
Sverige bör verka, både inom ramen för EU:s hjälpinsatser och de egna
bilaterala biståndsinsatserna, för att kanalisera en större del av bistånds-
medlen till lokala civila organisationer som har en god fungerande
verksamhet och kan redovisa sina medel på ett tillbörligt vis.

9 Hemställan

9 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den etniska rensningen och att skapa förut-
sättningar för ett multietniskt Kosovo i framtiden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om den materiella återuppbyggnaden av Kosovo,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det snarast bör hållas allmänna demokratiska
val i Kosovo,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ställa krigsförbrytare inför rätta,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att de stora politiska partierna får göra sin röst
hörd i återuppbyggnadsarbetet och finns representerade i FN:s råd i
Kosovo,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att kanalisera en större andel av bistånd via
lokala civila organisationer.

Stockholm den 21 september 1999
Margareta Viklund (kd)
Jan Erik Ågren (kd)
Ingrid Näslund (kd)
Åke Carnerö (kd)
Amanda Agestav (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Fanny Rizell (kd)
Holger Gustafsson (kd)
Mats Odell (kd)
Dan Ericsson (kd)