En fråga av stort intresse för den internationella miljörätten är
möjligheten att få internationella konventioner och traktater tillämpade
och auktoritativt tolkade av någon tredje part. Nära kopplad till denna
fråga är även frågan om genomförande av internationella miljörättsliga
avtal. Ett stort praktiskt problem inom den internationella miljörätten är
att mycket få fördragsslutande parter vill att tvister rörande inter-
nationella miljörättsliga avtal ska slitas av internationella domstolar av
typen Internationella domstolen i Haag.
1.1 Domstolspraxis
Domstolspraxis har haft viss inverkan på hur internationell miljörätt ut-
vecklats rörande gränsöverskridande föroreningar. Praxis har också
skapat vissa formella krav på vilken hänsyn som bör tas till angränsande
stater. Det potentiella hotet av att bli dragen inför ett internationellt
forum kan påverka stater i deras handlande och öka benägenheten att
agera i enlighet med ingångna internationella avtal, trots att de formellt
måste acceptera domstolens kompetens att döma i frågan. Ändå är det så
att den praxis som finns endast ger begränsade förutsättningar att
analysera och bedöma olika nationers agerande i frågor rörande
internationellt miljöskydd eftersom floran av juridiska instanser och
forum på området är så stor och spretig. En internationell miljödomstol
skulle troligen behövas för att öka rättssäkerheten inom den
internationella miljörätten.
1.2 Olika domstolar och domstolsliknande organ
Om viktiga miljökrav är alltför vagt implementerade i nationell rätt
kommer myndigheter - som har att bedöma rättsläget - i sin bedömning
att använda sig av den praxis som finns på området. Inom EU har EG-
domstolen fastslagit hur olika delar av EG-rätten ska tolkas. Inom den
internationella miljörätten skulle man kunna säga att varje stat åtnjuter
tolkningsföreträde rörande hur internationella konventioner ska tolkas
och därmed implementeras. Detta medför svårigheter för en heltäckande
och homogen implementering av den internationella miljörätten på ett
riktigt sätt.
För att undvika att stater implementerar miljökonventioner på ett minima-
listiskt sätt har ett alternativ till internationell miljödomstol utvecklats.
Uppgiften att slita tvister sköts istället av internationella institutioner
under
olika konventionsorganisationer. Institutionerna utvecklar rekommenda-
tioner, resolutioner och beslut som specificerar konventionernas innehåll.
Vid tolkningar av vad en internationell konvention egentligen innebär och
vilka krav som i själva verket ställs är det därför mycket vanligt att man i
högre utsträckning använder sig av de nyssnämnda instrumenten som tolk-
ningsunderlag tillsammans med konventionstexten än att man går till praxis,
eftersom någon sådan i själva verket sällan existerar.
Internationella organisationer sysslar ibland även med direkt implemente-
ring av internationella överenskommelser. Inom ett antal miljökonventioner
förväntas staterna mäta och rapportera resultatet av sina ansträngningar på
miljöområdet. Anklagelser om otillräcklig implementering av konventionen
kan inom detta "system" innebära krav på klargörande från den anklagade
staten. Den juridiska och tvistslitande funktionen med denna typ av institut
handlar mer om förhandling och förlikning än om dömande verksamhet.
Inom några konventioner har speciella implementeringskommittéer e d
utarbetats för "non-complience procedures". Hittills är det för tidigt att
uttala
sig om någon eventuell inverkan på staters agerande p.g.a. den här typen av
organ.
Eftersom dessa kommittéer ofta är relativt opartiska kan de ändå enligt
juridiska bedömare anses som domstolsliknande och deras ståndpunkt i
frågan huruvida en stat agerat i strid med en konvention kan ses som ett
relativt auktoritativt uttalande i frågan, även om det inte formellt leder till
något folkrättsligt ansvar.
1.3 Nationell kontroll
Vid sidan av den internationella kontrollen görs ofta viktiga
ansträngningar inom staterna för att implementering ska ske. Olika
intresseorganisationer (t.ex. miljöorganisationer) och andra påtryckande
grupper kan fungera som vakthundar mot sina egna nationella regeringar,
för att få internationella avtal implementerade på ett ur miljöhänsyn bra
sätt. I vissa stater kan en talan i nationell domstol eller ärende hos annan
myndighet grundas direkt på internationella avtal. Så är dock inte fallet i
Sverige där huvudregeln är att ett internationellt avtal måste vara
inkorporerat i svensk lagstiftning för att innehållet i avtalet ska kunna
utgöra rättslig grund för talan i en nationell domstol.
2 Hur ser framtiden ut för den internationella
miljörätten ?
2.1 Internationell miljörätt under 1990-talet
Under de senaste tio åren har två saker påverkat utvecklingen av den
internationella miljörätten i mycket hög grad.
Det första är den stora ökningen av det antal regler som gemensamt skapar
den internationella miljörätten, innehållande både formella/administrativa
regler och mera materiella sådana. Den andra är den praxis som vuxit fram
på den internationella miljörättens område innehållande domar och beslut
från olika "juridiska och kvasi-juridiska instanser" p.g.a. av det antal tvister
som slits där.
Dessa två företeelser gör att vi kan räkna med att ett stort antal internatio-
nella miljörättsliga fall kommer att uppmärksammas. Dessa domar kommer
att kunna tjäna till ledning i vissa nationella miljömål runt om i världen.
Den här utvecklingen väcker många frågor av vilka två enligt Miljöpartiet i
det här aktuella hänseendet får anses särskilt viktiga.
För det första: Är existerande eller nya internationella domstolar rätt
rustade att möta utmaningarna som den internationella miljörätten innebär ?
För det andra: Vad händer när två eller fler internationella domstolar kon-
fronteras med samma eller liknande frågor och kommer till olika slutsatser?
Frågorna rör egentligen folkrättsliga områden som inte endast är miljö-
rättsliga utan även generellt folkrättsliga till sin karaktär.
2.2 FN måste ta tag i frågan
FN måste möta de behov som en era av snabb utveckling av den
internationella miljörätten skapar. En del internationella domstolar agerar
mer bekvämt än andra på det miljörättsliga området och det finns nu
uppenbarligen en stor risk att oförenliga domslut kommer att tas av olika
domstolar. Behovet av en "övergripande" jurisdiktion, som kan integrera
olika angreppssätt och smälta samman dem till en gemensam
linje/utveckling av praxis , verkar stort. En sådan instans måste också
kunna försäkra att miljörättsliga frågor behandlas som en naturlig del av
folkrätten, där folkrätten både påverkar och påverkas av den
internationella miljörätten.
Vissa generella domstolar (dvs ej specialinriktade miljödomstolar) t.ex. av
typen EG-domstolen är uppenbarligen väl rustade för att handha miljö-
rättsliga frågor. Andra såsom Internationella domstolen i Haag har svårare att
på ett bra sätt handha dessa frågor på det sätt som frågornas speciella
karaktär och utveckling kräver.
2.3 Miljöpartiets förslag
Det står klart att FN på något sätt måste ta ett grundligare grepp om
frågan hur en enhetligt god internationell miljörättslig praxis ska kunna
åstadkommas. Miljöpartiet menar därför att Sverige bör trycka på för att
en internationell utredning bör tillsättas som undersöker i vilken instans
de internationella miljörättsliga tvistefrågorna slutligen bör slitas. Måste
det kanske till någon typ av instansordning för internationella
miljörättsliga tvister för att skapa förutsättningar för en rättssäker
utveckling av rättsområdet ?
Viktiga frågor för en sådan instans skulle kunna bli t.ex. hur den inter-
nationella miljörätten ska tolkas i en krigssituation. Såsom Miljöpartiet i
tidigare motioner påpekat är t.ex. tillgången till sötvatten en viktig fråga
både
miljö- och säkerhetspolitiskt. Bör detta föranleda några principiella ställ-
ningstaganden av en internationell domstol? Om så är fallet framstår det som
ytterst väsentligt att praxis rörande frågan är enhetlig. Att folkrätten på
detta
område utvecklas på ett rättssäkert sätt är alltså ur miljörättslig synpunkt av
största vikt. Och det är bråttom, för utvecklingen av den internationella
miljörätten går mycket fort.
Sverige vill ofta framstå som ett land som tar de ekologiska utmaningarna
på allvar. Detta har under många år varit den svenska regeringens framtoning
internationellt. Miljöpartiet menar därför att det är på sin plats att
regeringen
utarbetar ett förslag till hur en ovan beskriven internationell utredning skulle
arbeta och var inom FN-systemet den skulle finnas. Miljöpartiet anser att den
svenska regeringen på detta sätt skulle kunna börja att aktivt driva frågan om
en rättssäker och miljöbra instansordning för internationella miljörättsliga
och därtill kopplade andra folkrättsliga tvister.
3 Hemställan
3 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen initierar en utredning inom
FN som tar fram förslag till en enhetligt internationell miljörättslig
praxisutveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige aktivt bör driva frågan om en
rättssäker instansordning för internationella miljötvister.