Ett läger som kom att väcka stor uppmärksamhet anordnades i Sverige.
Några barn och ungdomar kom att saknas efter lägret och några föräldrar
valde att anmäla försvinnandet till polis. Tänkbara brottsrubriceringar
angavs som olovlig värvning samt bortförande av minderårig. Vi kände
en djup medkänsla med de familjer vars barn saknades, men har också
kunnat glädjas åt några positiva upplösningar. Händelsen synliggjorde
det vi vetat sedan tidigare men haft svårt att påvisa och vidtaga åtgärder
emot, nämligen att det inom EU händer att barn förs bort som ett led i
värvning för militära aktiviteter. Frågan om barnsoldater berör även
svenska barn om än i ringa omfattning antalsmässigt. Men även ett
förhållandevis ringa antal är oacceptabelt, varje barn är ett barn för
mycket.
Den svenska regeringen har engagerats, liksom riksdagen, i frågan om
barnsoldater. Man har även under lång tid aktivt deltagit i det arbete som
pågår inom FN och på andra håll för att stärka barnets rättigheter i samband
med väpnade konflikter. FN:s konvention om barnens rättigheter riktar sig
till stater och är sålunda inte direkt tillämplig på olika väpnade grupper som
inte lyder under en stat. Sverige anser dock att barnens rättigheter har en
allmän giltighet och därför ska respekteras även av organisationer. Organisa-
tioner med säte även inom EU bör vid varje tillgängligt tillfälle få denna
inställning tydliggjord för sig.
Det är en uppgift för svensk polis och åklagare att utreda om det har be-
gåtts något brott i samband med bortförande. Det är likaså en uppgift för
dessa myndigheter att verka för att eventuella förövare ställs inför rätta. Vi
har som politiker, utöver ett ansvar för frågan nationellt, också ett
internatio-
nellt ansvar för problematiken kring barnsoldater. Idag saknas dock kunskap
om omfattning och om hur vi förebygger och förhindrar bortförande av barn
från Sverige. En översyn för att skaffa bättre kunskaper i frågan är
angelägen.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn för att ge bättre kunskap om bort-
förande av barn och ungdomar i samband med väpnade aktiviteter.