Kuba har alltsedan revolutionen för 40 år sedan utsatts för ekonomisk
krigföring. USA:s 38-åriga blockad har varit mycket negativ för landet,
dess ekonomi och invånare. Det handlar om utpressning för att uppnå
underkastelse. Genom blockaden fördyras import av livsmedel,
läkemedel och industriprodukter. Det innebär att Aidssjuka inte kan få
den medicin de behöver och att hjärtsjuka inte kan få pacemaker,
antibiotika och andra avgörande läkemedel. Blockaden leder till att
cancersjuka inte kan få adekvat behandling, att det saknas respiratorer,
att vaccin inte kan tillverkas för att råvaror inte får köpas. Blockaden
bryter mot internationella avtal och folkrätten. USA:s försök att tvinga
Kuba till underkastelse på USA:s villkor är ett direktintrång i ett
självständigt lands politik. USA har en historia av direkta och indirekta
militära interventioner i Latinamerika och övriga världen. USA:s
agerande försvårar Kubas införlivande i den internationella ekonomin
och blockaden hindrar den demokratiska utvecklingen i landet.
2 Demokrati och mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter är alltid hela och odelbara. Men begreppet omfattar
mer än yttrande- och tryckfrihet. Det handlar också om att leva upp till
FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och konventionerna om barns
och kvinnors rättigheter samt om rätten till social utveckling. Kuba har
enpartisystem inskrivet i konstitutionen. Inom dess ram har ett
omfattande deltagande i den politiska processen skapats, där
medborgarna väljer sina företrädare. Föreningsfriheten är emellertid
starkt begränsad.
Det finns en uttalad kritik mot bristen på demokratiska rättigheter från
många enskilda och grupper av oppositionella. Yttrandefriheten är begränsad
och personer som offentligt kritiserar regimen riskerar förföljelse och
arresteringar. Amnesty International och Röda korset äger begränsat tillträde
till fängelser och får inte bedriva verksamhet där.
Det finns ingen ursäkt för faktiska övergrepp mot organisations- och
yttrandefriheten, förföljelse av oppositionella eller fängslanden utan
rättegång. Behovet av en demokratisering - innebärande en yttrande-, tryck-
och organisationsfrihet värd namnet - är därför stort. Sveriges viktigaste
bidrag till en sådan demokratisering är att uppmuntra dialog i stället för
konfrontation med det kubanska samhället, att bekämpa USA:s blockad och
att utveckla förbindelser med det kubanska samhällets alla delar.
Samtidigt måste sägas att Kuba ligger långt före andra u-länder vad gäller
sjuk- och hälsovård, utbildning och omsorg. Det går därför inte att entydigt
och svepande tala om brott mot mänskliga rättigheter; snarare handlar det om
bristande demokratiska fri- och rättigheter.
3 USA, FN, EU och Kuba
Varje år röstar FN:s generalförsamling om att fördöma USA:s blockad. I
senaste omröstningen röstade 157 länder för att blockaden skall upphöra
medan endast två länder (USA och Israel) röstade mot. I detta
avståndstagande instämmer alltfler solidaritetsorganisationer,
fackföreningar och andra folkrörelser över hela världen. Även i USA
ökar oppositionen mot blockaden. Trots att världens länder sedan 1992
har krävt att USA skall häva blockaden mot Kuba, har USA trappat upp
sitt agerande genom att förstärka blockaden och försöka utsträcka den till
andra länder. Det är folkrättsligt en skandal att ett land försöker pressa på
andra stater sin egen lagstiftning. Sådana extraterritoriella krav från
USA:s sida måste bestämt avvisas. Sverige bör både inom EU, FN och i
direkt kontakt med USA agera för att få slut på USA:s långvariga brott
mot internationella lagar och avtal. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Det finns inget handelsavtal mellan Kuba och EU. Ett sådant handelsavtal
med EU existerar för andra länder i Latinamerika och skulle vara av stort
värde för Kuba. Den kritik som finns mot Kubas brist på yttrandefrihet och
flerpartisystem måste framföras, men bör inte stoppa ett sådant avtal.
Handelsavtal och utvecklad kontakt mellan EU och Kuba kan ha en positiv
effekt vad gäller utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter.
Sverige bör arbeta för att diskussioner om ett sådant handelsavtal mellan EU
och Kuba påbörjas. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
4 Samarbete i stället för konfrontation
Vi är övertygade om att utökade kontakter kommer att medföra en
efterlängtad förstärkning av öppenhet och dialog såväl i Kuba som
mellan Kuba och omvärlden. Därför är det en viktigt uppgift för Sverige
att agera så att Kubas isolering bryts. Det kan ske dels genom politiska
och diplomatiska åtgärder för ökad handel, dels genom att kontaktytorna
mellan det svenska och kubanska samhället breddas.
Sverige har sedan gammalt relationer med Kuba på olika plan. Trots detta
behöver kontakterna utökas för att Sverige inte skall hamna på efterkälken i
förhållande till andra europeiska länder som har betydligt mer utvecklade
förbindelser med Kuba. Svenska företag är välkomna och bör uppmanas att
spela en positiv roll i Kubas utveckling.
Det skulle vara mycket bra om enskilda organisationer, med erfarenheter
från andra länder i Latinamerika, också kom till Kuba. Rädda Barnen skulle
kunna delta i arbetet med att förhindra att gatubarn åter blir en verklighet i
Havanna. Svenska kvinnoorganisationer har en uppgift att tillsammans med
kubanska kvinnoorganisationer och myndigheter stoppa prostitutionen som
återigen existerar på Havannas gator.
Upprustning av bostadshus är ett annat eftersatt område. Gamla delar av
centrala Havanna behöver restaureras i snabbare takt än vad Kuba klarar av
ekonomiskt och där kan svenska bidrag komma väl till pass. Arbetet med
Agenda 21, fungerande system för återvinning av avfall och andra initiativ
inom miljöområdet bör också komma i fråga för svenska insatser. Men det
finns även exempel på samarbete inom andra områden, såsom forskning och
arbete inom hälsosektorn, där svenska insatser bör öka. Regeringen bör
aktivt arbeta för att underlätta och utöka kontakterna mellan olika delar av
det kubanska samhällslivet och Sverige. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
5 Hemställan
5 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör agera för att få ett slut på USA:s
blockad mot Kuba,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige bör arbeta för att diskussioner om ett
handelsavtal mellan EU och Kuba påbörjas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige aktivt skall arbeta för att underlätta
och utöka kontakterna mellan olika delar av det kubanska
samhällslivet och Sverige.