1 Ett kulturarv för kurderna, Europa och för
mänskligheten
Den europeiska civilisationens vagga återfinns i länder utanför Europa, i
Mesopotamien, Egypten, kring Svarta havet och i Mindre Asien. Där
finner vi inte bara de antika resterna av de kulturer som kom att sprida
sig till Europa utan också de omfattande arkeologiska fynden. Här finns
miljöer som förblivit levande sedan antiken, hela städer, där livet flutit
vidare oavbrutet sedan Xerxes, Darius och Alexander den stores tid. Det
är unika platser värda att bevara för eftervärlden. Lika fullt pågår i
Turkiet en vandalisering av delar av detta kulturarv som inte bara är en
turkisk angelägenhet, utan en fråga för mänskligheten, inte minst för
Europa. För några år sedan förstördes den antika kurdiska staden Samsat
genom att man byggde en damm som lade staden under vatten. Som så
ofta händer vid byggprojekt av denna art blev det inte den befolkning
som bodde i den förödda trakten som fick sysselsättning vid
dammbygget. I stället var det andra som drog fördel av projektets
genomförande. Stora delar av den ursprungliga befolkningen fördrevs. I
dag är det ännu en kurdisk stad som hotas att översvämmas genom ett
dammbygge - det s.k. Ilisu-projektet
2 Ilisu-projektets kulturella effekter
I dag är det den kurdiska staden Hasankeyf som genom Ilisu-projektet är
i fara. Den kurdiska befolkningen i trakten har inte begärt detta
dammbygge. Det är initierat av de turkiska myndigheterna och har vållat
omfattande internationella protester. I all synnerhet som den turkiska
regeringen 1978 beslöt att staden, av kulturella skäl, skulle bevaras. Det
finns anledning att misstänka att den hårdnande politiken gentemot den
kurdiska befolkningen, och den tilltagande turkiska nationalismen och
chauvinismen, ligger till grund för att man övergivit sitt tidigare beslut
att bevara staden Hasankeyf.
Beslutet kan inte ses som något annat än ett angrepp på den kurdiska
kulturen och ett försök att beröva den kurdiska befolkningen dess historia.
Som kulturpolitik och miljöpolitik är det kortsynt, antihumanistiskt och
inhumant. Som politik gentemot grannländerna är Ilisu-projektet en källa till
motsättningar och konflikter.
3 Ilisu-projektet som hälso- och miljöpolitik
Ilisu-dammen planeras att byggas 65 km uppströms i floden Tigris från
den syriska och irakiska gränsen räknat. Längden beräknas till 1 820 m
och höjden till 135 m. Dess volym kommer att bli 10,4 miljarder
kvadratmeter och ytan 313 kvadratkilometer. Dammen beräknas att tas i
bruk som kraftstation i mitten av 2006. Ilisu-dammen beräknas reducera
vattenflödet med 10 %.
Turkiets grannländer, dvs Irak och Syrien, har byggt liknande projekt.
Dessa länder har inte heller tagit någon hänsyn till det kulturella och
historiska arvet i Kurdistan. Ett samarbete mellan dessa länder om kurdernas
rättigheter och kulturella arv ter sig knappast möjligt inom överskådlig tid.
Irritationen mellan Syrien och Turkiet har många aspekter. Särskilt påverkar
dammbygget i floden Eufrat konflikten mellan Syrien och Turkiet. Ilisu-
projektet utgör bara en del i en större konflikt, nämligen konflikten när det
gäller floden Tigris strömfåra och vilken väg den skall ta.
Turkiet har inte tagit någon hänsyn till sina grannländer i samband med
detta dammbygge. Istället har dammbygget varit en källa till irritation
länderna emellan. De senaste årens irritation mellan Syrien och Turkiet har
haft sin grund i det planerade dammbygget. Ilisu-projektet kommer att
allvarligt sänka självreningseffekten hos floden Tigris. De båda företagen
Sulzer och ABB betraktar själva detta som "en av de mest riskfyllda delarna
av projektet". Ilisu-dammen kommer att medföra större risker för malaria
leshmaniosis. Erfarenheter från projekt av denna art och storlek visar att
utbildningsprogram och sjukvårdspolitiska åtgärder inte har varit tillräckliga
för att skydda befolkningen från sjukdomar som sprids genom vatten.
4 Sociala följder av Ilisu-projektet
I samband med tidigare dammbyggen i Atatürk och Karakaja har hittills
100 000 människor tvångsförflyttats. Kompensation har endast givits till
dem som ägt jord och byggnader. Eftersom jordägande och andra
tillgångar i sydöstra Anatolien oftast är koncentrerat till händerna på
huvudmän är det endast dessa som fått ersättning. Många jordlösa
familjer har däremot blivit helt utan ersättning. I stället har de förflyttats
till slumområden, till Diyarbakir och Istanbul. Det finns inget som säger
att det kommer att bli annorlunda när Ilisu-dammen byggs. 52 byar och
15 mindre städer kommer att påverkas, däribland den antika staden
Hasankeyf. 15 000-20 000 människor kommer att drabbas. De båda
företagen Sulzer och ABB säger sig ha utrett miljöeffekterna av Ilisu-
projektet. När en schweizisk sammanslutning av 16
frivilligorganisationer (Bernedeklarationen) begärde att få se denna
utvärdering förvägrades man att få ta del av den. Däremot hade
kreditorer och banker involverade i projektet fått ta del av den.
5 FN, Världsbanken och Ilisu-projektet
Världsbanken har tidigare frikostigt beviljat lån till omfattande
dammbyggen. Erfarenheterna av de projekt som Världsbanken givit stöd
har dock senare fått omfattande kritik. Banken har liksom FN antagit
riktlinjer för när krediter för dammbyggen ges. Bernedeklarationen, som
sökt utforska innebörden av Ilisu-projektet, förklarar att även om
fullständig information om projektet inte är tillgänglig, förefaller Ilisu-
projektet att stå i strid med flera viktiga punkter i Världsbankens
riktlinjer. Banken har avstått från att understödja Turkiets nationella
dammbyggnadsprojekt. Detta upphörde man med redan 1984. Ilisu-
projektet strider även mot FN:s Convention on the Non-Navigational
Uses of Transboundary Watercourses.
Det bör noteras att Turkiet är ett av de tre länder i världen som inte
undertecknat nämnda FN-dokument. Anmärkningsvärt är att svenska företag
deltar i ett projekt som inte ligger i linje med FN:s deklarationer och med
Världsbankens riktlinjer för dammbyggen.
6 Svenska företag i Ilisu-projektet
I dammbygget i Hasankeyf är utländska intressen involverade (främst
Österrike, Tyskland, Japan, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige
och USA). Tillsammans har dessa länder fått exportkrediter motsvarande
859 miljoner dollar. Från svensk sida är det företagen ABB och Skanska
som är inblandade. Internationella protester har gjort att de italienska
företagen håller på att lämna projektet. I Storbritannien pågår en
omfattande debatt i frågan. I Sverige har frågan ännu inte dragit till sig
något massmedialt intresse.
Det är uppenbart att Ilisu-projektet måste betraktas som ett politiskt projekt
som företrädesvis motiveras av strategiska turkiska statsintressen när det
gäller att stärka landets positioner i förhållande till Syrien och Irak, och för
att undertrycka kurdernas kamp för sina demokratiska och mänskliga
rättigheter och tillintetgöra deras kultur.
Vänsterpartiet anser att det dammbygge som planeras i Hasankeyf är ett
socialt destruktivt, miljöpolitiskt skadligt och kulturfientligt projekt. Det
hotar ett kulturarv som inte bara är en angelägenhet för den turkiska staten
utan även en angelägenhet för mänskligheten samt en källa till osämja mellan
Turkiet och dess grannar. En noggrann konsekvensutredning måste
genomföras som gör en ordentlig bedömning av vilka sociala, miljömässiga
och kulturella effekter som bygget av Ilisu-projektet kommer att få för den
kurdiska befolkningen. Denna konsekvensutredning måste bli offentlig och
känd för världssamfundet. Möjligheterna att finna andra platser för ett
alternativt dammbygge bör undersökas. Den svenska regeringen bör därför i
EU och i andra sammanhang verka för att ett alternativ till Ilisu-projektet
undersöks. Detta vill vi ge regeringen till känna.
7 Exportkrediter
Vi har försökt att undersöka om Sverige givit exportkrediter till Ilisu-
projektet. Exportkreditnämndens uppgifter är dock svåra att få fram.
Enligt ABB i Sverige så har eventuella kontakter med
Exportkreditnämnden inte skötts från bolag i Sverige. Om kontakter har
tagits har det skett från antingen Tyskland eller Schweiz. Skanska har
som policy att inte kommentera sina pågående affärer och vill därför inte
uttala sig i frågan. Vi anser att liknande projekt inte skall erhålla några
exportkrediter från den svenska staten. Detta vill vi ge regeringen till
känna.
8 Hemställan
8 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att den svenska regeringen i internationella forum
skall kräva att en noggrann konsekvensutredning genomförs gällande
vilka effekter dammbygget i Hasankeyf får,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att denna konsekvensutredning blir offentlig,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att regeringen i EU och i andra internationella
sammanhang verkar för att ett alternativ till Ilisu-projektet undersöks,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförs om att Ilisu-projektet inte skall erhålla några
exportkrediter från den svenska staten.