1 Ett kulturarv för kurderna, Europa och för mänskligheten
Den europeiska civilisationens vagga återfinns i länder utanför Europa, i Mesopotamien, Egypten, kring Svarta havet och i Mindre Asien. Där finner vi inte bara de antika resterna av de kulturer som kom att sprida sig till Europa utan också de omfattande arkeologiska fynden. Här finns miljöer som förblivit levande sedan antiken, hela städer, där livet flutit vidare oavbrutet sedan Xerxes, Darius och Alexander den stores tid. Det är unika platser värda att bevara för eftervärlden. Lika fullt pågår i Turkiet en vandalisering av delar av detta kulturarv som inte bara är en turkisk angelägenhet, utan en fråga för mänskligheten, inte minst för Europa. För några år sedan förstördes den antika kurdiska staden Samsat genom att man byggde en damm som lade staden under vatten. Som så ofta händer vid byggprojekt av denna art blev det inte den befolkning som bodde i den förödda trakten som fick sysselsättning vid dammbygget. I stället var det andra som drog fördel av projektets genomförande. Stora delar av den ursprungliga befolkningen fördrevs. I dag är det ännu en kurdisk stad som hotas att översvämmas genom ett dammbygge - det s.k. Ilisu-projektet
2 Ilisu-projektets kulturella effekter
I dag är det den kurdiska staden Hasankeyf som genom Ilisu-projektet är i fara. Den kurdiska befolkningen i trakten har inte begärt detta dammbygge. Det är initierat av de turkiska myndigheterna och har vållat omfattande internationella protester. I all synnerhet som den turkiska regeringen 1978 beslöt att staden, av kulturella skäl, skulle bevaras. Det finns anledning att misstänka att den hårdnande politiken gentemot den kurdiska befolkningen, och den tilltagande turkiska nationalismen och chauvinismen, ligger till grund för att man övergivit sitt tidigare beslut att bevara staden Hasankeyf.
Beslutet kan inte ses som något annat än ett angrepp på den kurdiska kulturen och ett försök att beröva den kurdiska befolkningen dess historia. Som kulturpolitik och miljöpolitik är det kortsynt, antihumanistiskt och inhumant. Som politik gentemot grannländerna är Ilisu-projektet en källa till motsättningar och konflikter.
3 Ilisu-projektet som hälso- och miljöpolitik
Ilisu-dammen planeras att byggas 65 km uppströms i floden Tigris från den syriska och irakiska gränsen räknat. Längden beräknas till 1 820 m och höjden till 135 m. Dess volym kommer att bli 10,4 miljarder kvadratmeter och ytan 313 kvadratkilometer. Dammen beräknas att tas i bruk som kraftstation i mitten av 2006. Ilisu-dammen beräknas reducera vattenflödet med 10 %.
Turkiets grannländer, dvs Irak och Syrien, har byggt liknande projekt. Dessa länder har inte heller tagit någon hänsyn till det kulturella och historiska arvet i Kurdistan. Ett samarbete mellan dessa länder om kurdernas rättigheter och kulturella arv ter sig knappast möjligt inom överskådlig tid. Irritationen mellan Syrien och Turkiet har många aspekter. Särskilt påverkar dammbygget i floden Eufrat konflikten mellan Syrien och Turkiet. Ilisu- projektet utgör bara en del i en större konflikt, nämligen konflikten när det gäller floden Tigris strömfåra och vilken väg den skall ta.
Turkiet har inte tagit någon hänsyn till sina grannländer i samband med detta dammbygge. Istället har dammbygget varit en källa till irritation länderna emellan. De senaste årens irritation mellan Syrien och Turkiet har haft sin grund i det planerade dammbygget. Ilisu-projektet kommer att allvarligt sänka självreningseffekten hos floden Tigris. De båda företagen Sulzer och ABB betraktar själva detta som "en av de mest riskfyllda delarna av projektet". Ilisu-dammen kommer att medföra större risker för malaria leshmaniosis. Erfarenheter från projekt av denna art och storlek visar att utbildningsprogram och sjukvårdspolitiska åtgärder inte har varit tillräckliga för att skydda befolkningen från sjukdomar som sprids genom vatten.
4 Sociala följder av Ilisu-projektet
I samband med tidigare dammbyggen i Atatürk och Karakaja har hittills 100 000 människor tvångsförflyttats. Kompensation har endast givits till dem som ägt jord och byggnader. Eftersom jordägande och andra tillgångar i sydöstra Anatolien oftast är koncentrerat till händerna på huvudmän är det endast dessa som fått ersättning. Många jordlösa familjer har däremot blivit helt utan ersättning. I stället har de förflyttats till slumområden, till Diyarbakir och Istanbul. Det finns inget som säger att det kommer att bli annorlunda när Ilisu-dammen byggs. 52 byar och 15 mindre städer kommer att påverkas, däribland den antika staden Hasankeyf. 15 000-20 000 människor kommer att drabbas. De båda företagen Sulzer och ABB säger sig ha utrett miljöeffekterna av Ilisu- projektet. När en schweizisk sammanslutning av 16 frivilligorganisationer (Bernedeklarationen) begärde att få se denna utvärdering förvägrades man att få ta del av den. Däremot hade kreditorer och banker involverade i projektet fått ta del av den.
5 FN, Världsbanken och Ilisu-projektet
Världsbanken har tidigare frikostigt beviljat lån till omfattande dammbyggen. Erfarenheterna av de projekt som Världsbanken givit stöd har dock senare fått omfattande kritik. Banken har liksom FN antagit riktlinjer för när krediter för dammbyggen ges. Bernedeklarationen, som sökt utforska innebörden av Ilisu-projektet, förklarar att även om fullständig information om projektet inte är tillgänglig, förefaller Ilisu- projektet att stå i strid med flera viktiga punkter i Världsbankens riktlinjer. Banken har avstått från att understödja Turkiets nationella dammbyggnadsprojekt. Detta upphörde man med redan 1984. Ilisu- projektet strider även mot FN:s Convention on the Non-Navigational Uses of Transboundary Watercourses.
Det bör noteras att Turkiet är ett av de tre länder i världen som inte undertecknat nämnda FN-dokument. Anmärkningsvärt är att svenska företag deltar i ett projekt som inte ligger i linje med FN:s deklarationer och med Världsbankens riktlinjer för dammbyggen.
6 Svenska företag i Ilisu-projektet
I dammbygget i Hasankeyf är utländska intressen involverade (främst Österrike, Tyskland, Japan, Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och USA). Tillsammans har dessa länder fått exportkrediter motsvarande 859 miljoner dollar. Från svensk sida är det företagen ABB och Skanska som är inblandade. Internationella protester har gjort att de italienska företagen håller på att lämna projektet. I Storbritannien pågår en omfattande debatt i frågan. I Sverige har frågan ännu inte dragit till sig något massmedialt intresse.
Det är uppenbart att Ilisu-projektet måste betraktas som ett politiskt projekt som företrädesvis motiveras av strategiska turkiska statsintressen när det gäller att stärka landets positioner i förhållande till Syrien och Irak, och för att undertrycka kurdernas kamp för sina demokratiska och mänskliga rättigheter och tillintetgöra deras kultur.
Vänsterpartiet anser att det dammbygge som planeras i Hasankeyf är ett socialt destruktivt, miljöpolitiskt skadligt och kulturfientligt projekt. Det hotar ett kulturarv som inte bara är en angelägenhet för den turkiska staten utan även en angelägenhet för mänskligheten samt en källa till osämja mellan Turkiet och dess grannar. En noggrann konsekvensutredning måste genomföras som gör en ordentlig bedömning av vilka sociala, miljömässiga och kulturella effekter som bygget av Ilisu-projektet kommer att få för den kurdiska befolkningen. Denna konsekvensutredning måste bli offentlig och känd för världssamfundet. Möjligheterna att finna andra platser för ett alternativt dammbygge bör undersökas. Den svenska regeringen bör därför i EU och i andra sammanhang verka för att ett alternativ till Ilisu-projektet undersöks. Detta vill vi ge regeringen till känna.
7 Exportkrediter
Vi har försökt att undersöka om Sverige givit exportkrediter till Ilisu- projektet. Exportkreditnämndens uppgifter är dock svåra att få fram. Enligt ABB i Sverige så har eventuella kontakter med Exportkreditnämnden inte skötts från bolag i Sverige. Om kontakter har tagits har det skett från antingen Tyskland eller Schweiz. Skanska har som policy att inte kommentera sina pågående affärer och vill därför inte uttala sig i frågan. Vi anser att liknande projekt inte skall erhålla några exportkrediter från den svenska staten. Detta vill vi ge regeringen till känna.
8 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att den svenska regeringen i internationella forum skall kräva att en noggrann konsekvensutredning genomförs gällande vilka effekter dammbygget i Hasankeyf får,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att denna konsekvensutredning blir offentlig,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att regeringen i EU och i andra internationella sammanhang verkar för att ett alternativ till Ilisu-projektet undersöks,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om att Ilisu-projektet inte skall erhålla några exportkrediter från den svenska staten.
Stockholm den 23 september 1999
Murad Artin (v)
Berit Jóhannesson (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Lars Ohly (v)
Stig Sandström (v)
Eva Zetterberg (v)
Willy Söderdahl (v)