Motion till riksdagen
1999/2000:U605
av Lager, Per (mp)

Alexander Nikitin och de mänskliga rättigheterna


Den 7 februari 1996 arresterades f.d. marinofficeren Alexander Nikitin i
S:t Petersburg och anklagades för spionage och förräderi och hotades av
dödsstraff eller minst 10-15 års fängelse. Enligt federala
säkerhetstjänsten, FSB, skall Nikitin, 45, ha röjt en rad hemliga militära
uppgifter, då han för den norska miljörörelsen Bellonas räkning
sammanställde en miljörapport om norra flottans baser i och kring
Murmanskområdet. Nikitin och hans försvarsadvokat hävdar dock att alla
uppgifter kom från öppna källor, alltså från sådant som redan publicerats
av rysk press eller varit tillgängligt på bibliotek eller annorstädes.
Advokaten menar också att åklagarna sökt undanhålla material som visar
att FSB försökt fabricera bevis mot den spionerimisstänkte officeren. Efter
tio månader, den 15 december 1996, släpptes Nikitin ur häktet mot att han
undertecknade en skriftlig förbindelse om reseförbud och att inte lämna
landet.
Frisläppandet hängde samman med att Rysslands biträdande riksåklagare
underkände det underlag som den utredande myndigheten, Federala
säkerhetstjänsten (FSB), överlämnat som grund för åtal och återförvisade
ärendet till FSB för kompletterande utredning.
I april samma år tilldelades Nikitin det prestigefyllda amerikanska
Goldmanpriset för miljöinsatser. Eftersom han då satt i husarrest, fick hans
hustru hämta priset.
Ryssland medlem av Europarådet
I februari 1996 blev Ryssland medlem av Europarådet, vilket på sikt kan
komma att bidra till att stärka de rättsliga institutionerna i landet och
därmed även främja säkerställandet av de mänskliga fri- och
rättigheterna.
Ryssland är part till FN:s grundläggande konventioner om mänskliga
rättigheter, däribland konventionen om medborgerliga och politiska
rättigheter, och är genom dessa konventioners övervakningsorgan föremål
för en regelbunden granskning. Ryssland är nu också anslutet till den
europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och kan därmed under-
ställas de övervakningsorgan som finns enligt denna konvention - den
Europeiska kommissionen och domstolen.
President Jeltsin har offentligt utlovat att fallet Nikitin skall behandlas i
enlighet med europeiska rättsprinciper.
Allt ovan är lovvärt, men verkligheten är en annan. Nikitins kamp för
friheten fortsätter trots att han enligt rysk lag har handlat helt korrekt.
Yttrandefrihet och mänskliga rättigheter i Ryssland
Sverige är enl f.d. utrikesministern Lena Hjelm-Wallén, direkt engagerat
i utvecklingssamarbete som tar sikte på yttrandefrihet och andra
mänskliga rättigheter i Ryssland,. Det gäller i synnerhet seminarier som
riktar sig till ryska journalister om bl.a. massmediernas roll i ett
demokratiskt samhälle, undersökande journalistik, miljöjournalistik m.m.
Läget i Ryssland vad gäller utvecklingen av demokrati och mänskliga
rättigheter måste vara av centralt intresse för den svenska regeringen.
Rysk lag
 Rysk lag stadgar att advokaten och hans klient har rätt att ta del av hela
utredningsmaterialet innan en formell stämning överlämnas till domstol.
Detta skedde inte. Viktiga handlingar undanhölls Nikitin och hans
advokat.
Enligt rysk grundlag får man inte heller hemlighålla material som är
vådligt för befolkningen, som kan skada hälsa och miljö. Om man gör det,
kan man straffas. Nikitin hemlighöll inte - han handlade korrekt.
Hur länge?
Affären kan komma att dra ut på tiden. Samtidigt kränks Nikitins
mänskliga rättigheter hela tiden.
 Den 9 september 1997 ställdes Nikitin inför nya anklagelser av den ryska
hemliga polisen, FSB. Anklagelserna är enbart baserade på den hemliga
rättsparagrafen nr 055, utställd av det ryska försvarsministeriet den 1
september 1996. Rättsparagrafen var med andra ord, utställd sju månader
efter det att Nikitin arresterades i S:t Petersburg och tre och en halv månad
före hans frigivning.
Både användningen av hemliga lagar och det faktum att de ges en retro-
aktiv tillämpning är ett allvarligt brott mot fundamentala principer för
individens lagskydd. Dessa principer är garanterade av ryska konstitutionen
och av Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter, men ignoreras.
FSB har visat en flagrant oförmåga att få fram en värdig laglig grund för
att driva fallet mot Alexander Nikitin och ödslat oerhört mycket tid på gamla
anklagelser om högförräderi och avslöjande av statshemligheter.
Om man tar hänsyn till de högröstade anklagelserna och det sätt på vilket
utredningarna har genomförts, finns det ingen större anledning att någonsin
förvänta sig en rättvis rättegång.
Anklagelserna, så som de utvecklas, gör det än tydligare att Nikitins fall
inte är ett fall mot individen Alexander Nikitin utan ett fall där hela
Rysslands legala system prövas.
Rättegången den 20 oktober 1998 - ytterligare ett
rättsfiasko
Rättegången startade den 20 oktober, men avbröts redan efter
inledningen. Allmänhet och press fick inte delta. Medieuppbådet var
enormt och visar på utbrett internationellt intresse för rättegången. Vid
frågestunderna den 15 oktober och den 22 oktober fick jag en försäkran
av statsrådet Pierre Schori om den svenska regeringens intresse av fallet
och att såväl generalkonsulatet som ambassaden noga skulle följa
rättegången på plats. Rättegången ajournerades efter det att Nikitin och
hans advokat till slut fått del av materialet från de förundersökningar som
pågått i över 2 år. Rättegången blev ett fiasko. Den 4 februari 1999
underkände Högsta domstolen åtalet mot Nikitin, men istället för att
släppa honom fri återfördes ärendet till säkerhetspolisen för
kompletterande utredning och Nikitin fick fortsatt husarrest.
Fortsättning följer med samma metoder
FSB tillsatte en ny expertgrupp (den fjärde sedan 1995) som, att döma av
vad som framkommit, bara kopierade tidigare slutsatser. Om den
omstridda Bellona-artikeln innehöll uppgifter som byggde på
statshemligheter eller redan offentliga uppgifter, var dolt i hemliga och
retroaktiva dekret. Det enda nya kan sägas vara att den påstådda skadan
som Nikitin skall ha orsakat landet har reducerats från 900 000 till 20
000 US dollar.
För åttonde gången anklagades därför Nikitin för spioneri och lands-
förräderi  och anmäldes till S:t Petersburgs stadsrätt i början på hösten i år.
Rättegången planeras att hållas bakom stängda dörrar och ske före årets
utgång.
Fortsatt husarrest och miljöpristagare
I april 1999 överklagade Nikitin riksåklagarens beslut om fortsatt
husarrest, men överklagan avslogs med anledning av att han är anklagad
för ett "socialt farligt brott".
På Miljöpartiets EU-kongress i februari tilldelades Nikitin partiets
miljöpris, vilket hans dotter fick mottaga på ordinarie kongress i slutet av
maj. Familjen är utsatt och splittrad över världen. Husarresten blir alltmer
pressande för Nikitin.
Nikitin har den 26/7 1999 vädjat till Europadomstolen för mänskliga
rättigheter. Ännu har ärendet inte tagits upp av domstolen. Och tiden går.

Hemställan

Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att agera på internationell nivå för att fallet
Nikitin skall komma till en snar lösning i överensstämmelse med
åtaganden om de mänskliga rättigheterna och grundläggande
friheterna, inklusive en rättvis och oberoende rättegång, som Ryssland
förbundit sig att respektera enligt sin författning, som part i FN:s
konventioner i ämnet samt som medlem i Europarådet och OSSE.

Stockholm den 29 september 1999
Per Lager (mp)
Birger Schlaug (mp)
Lars Ångström (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Ewa Larsson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Kerstin-Maria Stalin (mp)
Helena Hillar Rosenqvist (mp)
Gunnar Goude (mp)