med anledning av skr. 1999/2000:7 Ekonomisk utveckling och samarbete i Östersjöregionen
Bakgrund
Över Östersjön har i alla tider människor färdats - köpmän,
sjörövare, byggmästare, vikingar, nunnor och munkar och
många fler. På Gotland - mitt i Östersjön - möttes många
olika kulturer och folkgrupper. Till exempel samlades under
Hansan varje vår det s.k. gotlandssällskapet, d.v.s. alla tyska
köpmän som skulle segla vidare österut, i Visby.
Alltid var avsikterna kanske inte så fredliga men gotlänningarna blev inte
främmande för varken långa strapatsrika resor eller nya kontakter.
Vi som idag lever mitt i Östersjön har våra rötter i detta gemensamma
kulturarv. I allt väsentligt delar vi grundläggande värderingar. Detta är några
viktiga faktorer som kan bidra till en harmonisk utveckling i Öster-
sjöregionen.
Nu har det genom förändringarna i östra Europa för oss på Gotland blivit
möjligt att återknyta de starka gemensamma banden mellan våra
grannregioner i Östersjöområdet, till ömsesidig glädje och nytta för alla
parter. Det gränsöverskridande samarbetet är därför en viktig del i det
gotländska utvecklingsarbetet.
Gotlands läge mitt i Östersjön gör ju Gotland i högsta grad beroende av
utvecklingen i detta område. För sin framtid är Gotland t.ex. beroende av en
förbättring av miljösituationen i och kring Östersjön. En annan viktig
förutsättning för det framtida Gotland är en demokratisk utveckling i
närområdet - Östersjöregionen.
Historien, kulturen och vårt isolerade läge bidrar säkert till att got-
länningarna känner väldigt starkt för sin ö. Det ger en gemenskap och ett
engagemang som är viktigt för utvecklingen.
Kulturmöten i
Östersjöregionen
Gotlands unika historia och geografiska läge ger många
möjligheter. De ännu levande spåren efter Gotlands gamla
handels- och kulturförbindelser är idag en viktig länk, som
underlättar när kontakterna med länderna kring Östersjön ska
återupprättas och vidmakthållas. Tillsammans med
omvärldens uppfattning om ön Gotland, som en neutral och
okontroversiell plats, stimulerar detta till att på Gotland
skapa möten i vidaste bemärkelse. Ön har förutsättningar att
bli ett centrum för "kulturmöten" i Östersjön, det vill säga
möten mellan företagande, politiker, internationella nätverk
och/eller organisationer, konstnärlig verksamhet och
utbildning.
En stark anledning till dessa ambitioner är den allt större betydelse som
kultur och kulturyttringar anses få för skilda samhällssektorer - inte minst
näringslivet - och därmed en regions utveckling, attraktionskraft och
skapande av nya arbetstillfällen.
Arbetet runt begreppet Gotland - kulturmötesplatsen i Östersjön - sker på
bred front. Ett kraftfullt och gemensamt ekonomiskt, praktiskt och moraliskt
stöd från samhällets sida har resulterat i etablering och utveckling av t. ex.
Östersjöns Författar- och Översättarcentrum, Gotlands konstskola, Gotlands-
musiken, en unik tonsättarutbildning och ett regionalt resurscentrum för film
och video.
I utvecklingen av Högskolan på Gotland har även utbildningar inom
kulturvetenskaperna haft en avgörande betydelse, där såväl arkeologin som
den lokalt utvecklade kursen "Kulturarv och samhälle" till sitt innehåll har en
stark lokal förankring i historia och kultur.
Rikedomen på fornlämningar, medeltida kyrkor och bebyggelse saknar
motstycke i Sverige. I fråga om fornlämningars mängd och variations-
rikedom intar Gotland en särställning. Här finns också ett kulturarv och
odlingslandskap med unika bevarandevärden ur internationell synvinkel,
bl.a. ett nittiotal medeltida kyrkor, som hålls levande och vårdas. Till detta
kommer Visby innerstad med en välbevarad, 3,5 km lång, ringmur från
1200-talet och medeltida stadskärna med ett dussintal kyrkoruiner, där
stadens historia dagligen kan upplevas. Här återfinns t. ex. ca 200 medeltida
profanhus. Dessa är idag skyddade byggnadsminnen. Dessa historiska värden
utgör grunden för Gotlands ambitioner att stärka sin ställning som
kulturmötesplatsen i Östersjön.
Visby innerstad med sitt starka medeltida inslag och välbevarade ringmur
utgör en världsunik stadsmiljö. Hansestaden Visby finns på grund av sina
unika kulturvärden med på UNESCO:s World Heritage List. Hansestaden
Visby nominerades enligt följande kriterier: ". . . ett synnerligen framstående
exempel på en nordeuropeisk muromgärdad hansestad som på ett unikt sätt
bevarat sin stadsbild och sin synnerligen värdefulla bebyggelse, som till sin
form och funktion klart uttrycker denna betydande mänskliga bosättning".
Den uppmärksamhet som genom utnämningen av Visby som världsarv
kommit Gotland till del innefattar en ny och spännande möjlighet att
utveckla såväl kulturturismen som internationell samverkan.
Större evenemang på
Gotland
I anslutning till målet att etablera Gotland som mötesplats
stödjer Gotlands kommun större evenemang, många med
internationellt deltagande. Återkommande sedan många år är
Medeltidsveckan och Gotland Chamber Music Festival.
Sommaren 1997 arrangerades Nordisk-Baltiska körfestivalen i Visby, med
cirka 5 000 sångare från stora delar av Östersjöområdet.
I juni 1998 var Visby värd för de nutida Hansedagarna, med deltagare från
drygt 100 gamla Hansestäder.
Samma år genomfördes inom ramen för Partnerskap för Fred (Partnership
for Peace) också övningen Nordic Peace på Gotland. Här deltog förutom de
nordiska länderna också de baltiska staterna i en övning för att utveckla
samarbetet mellan deltagande länder och organisationer gällande
fredsbevarande insatser.
1998 ägde även en betydande internationell konferens om telemedicin
rum. Deltagare var forskare, politiker och företagsledare från de Baltiska och
Nordiska länderna, Ryssland, Ukraina och USA som samlades för att
diskutera ett framtida medicinskt nätverk. Bakgrunden är Östersjöregionens
omfattande sjötrafik, de stora kemiska industrierna och kärnkrafts-
anläggningarna som gör att risken för stora olyckor inte kan negligeras.
Under konferensen fanns också USA:s största sjukhusfartyg USNS
COMFORT på plats.
1999 var Gotland värd för Island Games, den egna olympiaden för öar,
med fler deltagare än ett vanligt vinter-OS.
I detta sammanhang kan också nämnas regeringschefsmötet, Visby
Summit, som UD arrangerade i Visby 1996. Detta möte har haft stor
betydelse för fortsatt samarbete inom Östersjöregionen.
År 2000 ser det största evenemanget ut att bli Cartoon Forum,
motsvarigheten till Cannesfestivalen fast för animerad film. Denna
marknadsplats omsätter under ca. tre dagar 700 miljoner kronor.
"Gotland och Visby kan erbjuda utmärkta förutsättningar för olika slags
möten, med ett varierat utbud av såväl möteslokaler, restauranger och
förstklassiga hotellrum. Detta finns i den levande medeltida miljön i
världarvsstaden Visby.
Det syns lämpligt att år 2001, då Sverige är ordförandeland i EU-, möten
inom ramen för Sveriges ordförandeskap förläggs till Gotland."
Gotlands internationella
samarbete - B 7 (öarna i
Östersjön)
I Gotlands internationella arbete är det samarbete över
gränserna som syftar till en gynnsam utveckling i
Östersjöområdet givetvis mycket viktigt. Till exempel sker
en del av arbetet mellan B7 - Öarna i Östersjön (The Baltic
Sea Seven Islands) med Östersjöns sju största öar: Bornholm
(Danmark), Gotland (Sverige), Hiiumaa (Estland), Rügen
(Tyskland), Saaremaa (Estland), Åland (Åland/Finland) och
Öland (Sverige). Samarbetet påbörjades i slutet av 1980-talet
och har under åren kommit att bli allt mer omfattande.
Grunden för öarnas samarbete finns i en gemensamt framtagen strategi
"Östersjöns Öar - en gemensam strategi för framtiden". Öarnas avsikt med
ett gemensamt handlingsprogram är att öka Östersjööarnas förutsättningar att
tillvarata sina utvecklingsmöjligheter. En av utgångspunkterna i det
gemensamma handlingsprogrammet är att det är både nödvändigt och möjligt
för öarna att påverka sin framtid och att det måste göras på många olika sätt
och inom många olika områden. Programmet omfattar därför områden där
öarna har en ömsesidig nytta av ett samarbete. Just nu pågår bl.a. två
INTERREG IIC-finansierade projekt, ett för att utveckla ekoturismen på
öarna och ett för en långsiktigt tryggad vattenförsörjning.
Till följd av att B7-samarbetet allt mer intensifierats har också B7-
organisationen getts en fastare struktur. Det övergripande ansvaret för B7-
arbetet har den årliga B7-konferensen. Arbetet under året leds av en
styrgrupp (en politiker från varje ö) där ordförandeskapet roterar mellan
öarna, till sin hjälp har de B7-gruppen (tjänstemän). B7-arbetet finansieras
genom medlemsavgifter från öarna.
Styrkan i B7-samarbetet ligger i att de små öregionerna med i stort sett
liknande problem och möjligheter kan samverka för att effektivare utnyttja
resurser, lära av varandras erfarenheter och för att få genomslag för idéer och
synpunkter. Ytterligare en styrka i B7-samarbetet är att man genom
öststrategin har ett, på varje ö politiskt förankrat, "heltäckande" dokument
som grund för det fortsatta arbetet. En styrka är också att B7- samarbetet sker
på lokal/regional nivå, som en viktig del tillsammans med det arbete som
sker nationellt och internationellt, för en gynnsam utveckling på öarna och i
Östersjöregionen.
Gotlands övriga
samarbetspartner i
Östersjöregionen
Inom Östersjöregionen har Gotland flera samarbetspartner,
bl.a. de sedan lång tid tillbaka nordiska vänorterna men
också de mer nya, som Tukums i Lettland och Saaremaa i
Estland. Ett intensivt samarbete finns också med Novgorod.
Gotland är också aktivt i några av de organisationer som
samlar "Östersjöintresserade" regioner. Bland annat i The
Baltic Sea Commisssion (BSC), intresseorganisationen för
samarbete på landstingsnivå och dess motsvarigheter i
länderna runt Östersjön. Viktiga frågor för BSC är bl.a. ett
bättre utvecklat infrastruktursystem, förutsättningarna för en
ökad turism och miljösituationen.
Östersjöperspektivet får också genomslag i Gotlands samarbete med
vänorten Rhodos. Kombinationen av den nordliga och sydliga dimensionen
ger extra krydda åt samarbetet som i första hand rör turism, informations-
teknik och världsarv. Både Rhodos stad och Visby är upptagna på
UNESCO:s världsarvslista.
Kommunikationer
För ö-regionen Gotland är kommunikationerna kanske den
faktor som har den största betydelsen för den framtida
utvecklingen. Behovet av säkra och miljöanpassade flyg- och
färjetransporter med rimlig turtäthet och till rimliga priser
kan inte överskattas. Förbindelserna med omvärlden,
tillgängligheten, är en nyckelfråga.
Både flyg-, färje- och kryssningstrafiken i Östersjöområdet har ökat
mycket kraftigt de senaste åren. Gotland, med sitt strategiska läge i
Östersjön, arbetar aktivt med att utveckla samarbete med de "nygamla"
grannländerna i regionen. Under senare år har ett antal förbindelser etablerats
mellan svenska fastlandet och olika destinationer i länderna runt Östersjön.
Ett antal har också redan lagts ned. På Gotland finns starka önskemål om
regelbunden internationell trafik.
Även med en tillfredsställande eller t.o.m. god tillgänglighet avseende
färje- och flygförbindelser innebär det faktum att Gotland är en ö begränsade
fysiska transportmöjligheter. Öläget gör möjligheten och förmågan att kunna
nyttja andra kommunikationssätt särskilt angelägen. Genom sin egenskap av
att överbrygga avstånd är informationstekniken av extra stor betydelse för
oss.
Regionala tillväxtavtal
För Gotlands del är det viktigt att det internationella
samarbetet också kan bidra till att Gotlands övergripande
mål om fler arbetstillfällen och fler invånare lättare uppnås.
För ett starkare näringsliv spelar naturligtvis möjligheten att
dra nytta av en positiv utveckling i Östersjöregionen en stor
roll. Dessa mål ligger också bakom arbetet med att ta fram
förslag till regionala tillväxtavtal, som Gotland i sin
egenskap av regionalt självstyrelseorgan, ansvarar för. Ett
exempel på avtalsförslag är IT-utvecklingen i
Östersjöområdet. Syftet är att, tillsammans med bl.a.
Stockholm, etablera multinationella nätverk för
kompetensutveckling och teknikspridning. De
samverkansområden som just nu diskuteras är att:
- Teletekniskt koppla samman perifera områden med tillväxtdrivande
storstäder.
- Säkerställa en multinationell organisation med uppgift att sprida
kompetens och teknik från storstäder till perifera områden i
Östersjöområdet.
- Infrastrukturen bör kunna användas för att underlätta den framtida
säkerhetspolitiska utvecklingen i nordöstra Europa.
- Skapa förutsättningar för att fortsätta den redan pågående telemedicinska
utvecklingen och utbyggnaden.
- I form av IT-samverkan arbeta för att förbättra bevakningen av
miljöpåverkan i Östersjön.
- På Gotland inrätta en samordningscentral för katastrofberedskap särskilt
inriktad på räddningsarbete och akutsjukvård.
Internationellt
räddningssamarbete
Denna sista punkt ligger i linje med den erfarenhet som finns
inom det s.k. RITZ, en samverkan mellan sjöfartsverket,
kustbevakningen och fem svenska kommuner, däribland
Gotlands, för räddningsinsatser till sjöss. För närvarande
förbereds också en internationell snabbinsatsstyrka
(Räddningsverket tillsammans med Räddningstjänsten i
några svenska kommuner, däribland Gotlands) riktad mot
Baltikums behov vid eventuella större bränder. Här, som i
flera andra sammanhang uppmärksammas de svenska
kommunernas/regionernas många gånger unika kompetens.
Ofta kan också sägas att Gotland jämfört med många andra
regioner p.g.a. av sitt geografiska läge har en särskilt hög
kompetens.
Östersjösamarbete inom
vård och omsorg
Denna kompetens finns också inom vård- och
omsorgsområdena. Detta tillvaratas t.ex. inom ett antal
projekt inom SWEBALTCOOP (Sweden Baltic
Cooperation), ett EU Artikel-10-samarbete mellan fyra
svenska regioner och ett antal regioner på den östra sidan av
Östersjön. Med Gotland som ansvarigt har just en förstudie
initierats där Sankt Petersburg, Leningrad oblast, Estland,
Lettland, Litauen, Kaliningrad samt de åtta nordliga polska
"länen" ingår. Arbetet syftar på sikt till att utveckla ett
nätverk för kunskapsöverföring och utveckling av vård,
omsorg, hälso- och sjukvård främst inom psykiatrin.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kulturellt samarbete i Östersjöregionen där
Gotlands roll och möjlighet beaktas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att internationella evenemang av kulturkaraktär
och annan karaktär bör ges uppmärksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om de regionala tillväxtavtalen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om internationell räddningstjänst och möjlighet att
utveckla densamma,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionalt EU-samarbete.