Europatanken grundar sig på nödvändigheten av att för all framtid knyta
de europeiska länderna närmare varandra i ekonomiskt samarbete och
ömsesidigt beroende, för att på så vis förhindra kontinenten från att åter
förödas av krig. Europasamarbetet var och är alltså främst ett projekt för
att skapa fred och stabilitet i vår del av världen. Kristdemokraterna ser
det europeiska samarbetet som en nödvändig förutsättning för Europas
fortsatta ekonomiska välstånd, för vår gemensamma säkerhet och för en
god miljö. EU symboliserar dessutom gränsöverskridande broderskap
och solidaritet, vilka har en stark grund i den kristdemokratiska
ideologin. Dessa mål kräver fortsatt reformering av samarbetet på flera
områden. Samtidigt är det av stor betydelse att medlemsländernas
medborgare känner sig delaktiga i denna process, genom att EU-politiken
i större utsträckning utformas i nära relation till medborgarnas
förväntningar och önskemål. Dessutom bör allmänheten få en större
insyn i och förståelse för EU-politikens former och institutioner.
Amsterdamfördraget är ett steg i denna riktning genom att det förtydligar
många organisatoriska frågor och även tydliggör de områden där ett
gemensamt europeiskt arbete är nödvändigt. Den fundamentala principen
härvidlag är att EU bara ska fatta beslut i frågor som det inte kan beslutas
om på nationell eller lägre nivå, dvs subsidiaritetsprincipen. Denna
princip, liksom det sociala ansvarstagandet är bärande i
Kristdemokraternas arbete i Europaparlamentet och i vårt partisamarbete
på Europanivån.
De europeiska kristdemokraterna strävar efter att påverka Europas utveck-
ling i riktning mot social harmoni, gemensamt ansvarstagande och en positiv
ekonomisk utveckling, liksom en global solidaritet och helhetssyn som står i
balans med de marknadsekonomiska principerna. I framtiden kan vi förvänta
oss att de europeiska partierna får en allt större betydelse inom EU-sam-
arbetet.
Inför 2000-talet ser Kristdemokraterna östutvidgningen som EU:s
viktigaste uppgift, en nödvändig del i den nya europeiska säkerhetsbygg-
naden. Ett starkt Europa måste också känna ansvar för utvecklingen i sin
omvärld. En positiv utveckling i våra östra grannländer är också i allra
högsta grad viktig för svenska ekonomiska intressen. Vi vill understryka
vikten av att alla kandidatländer får ett fullgott stöd för den politiska och
ekonomiska utveckling som leder till medlemskap. Speciellt viktig för oss i
Sverige är utvecklingen i Östersjöområdet. Kristdemokraterna vill därför
verka för att den nordiska dimensionen uppmärksammas på ett bättre sätt
inom Europasamarbetet, och att de baltiska staterna även framgent kan känna
ett starkt svenskt stöd i sina Europapolitiska strävanden. Inom EU-
samarbetet måste vi med tanke på östutvidgningen vara beredda på en
översyn av institutionernas utformning; det är för oss uppenbart att
nuvarande organisation på ett antal punkter skulle vara praktiskt omöjlig i en
utvidgad union.
Medan Kristdemokraterna stöder ett fortsatt svenskt deltagande i EU-
politikens reformering, måste vi konstatera att Sveriges regering idag inte
agerar tillräckligt kraftfullt vare sig för att värna svenska intressen eller
för
att reformera samarbetet på de sätt vi tror är bäst för framtiden. Det förra
fallet gäller inte minst EU:s strukturfonder. Det senare gäller t.ex. kampen
mot överbyråkratisering, arbetet med en gemensam miljöpolitik, och an-
svaret för utveckling och fred utanför unionens gränser. Kristdemokraterna
arbetar för ett mer engagerat och aktivt svenskt deltagande i utformningen av
Europas framtid. Samtidigt vore det oförsvarligt att inte se EU-samarbetet
som en del i det framväxande globala samarbetet i bl a miljö- och
handelsfrågor. Kristdemokraterna strävar efter att se det globala perspektivet
i alltfler aspekter av Europapolitiken.
Denna motion påvisar några centrala punkter i Europapolitiken där
Kristdemokraterna vill se ett aktivt svenskt agerande.
2 Den första pelaren
2.1 Grundläggande mänskliga fri- och rättigheter
Kristdemokraterna har under en följd av år arbetat för att Europakonven-
tionen om mänskliga rättigheter ska införlivas i EU-fördragen. Detta är
en viktig principfråga eftersom konventionen är mer långtgående än de
formuleringar om mänskliga rättigheter som hittills använts.
Amsterdamfördraget är även på detta område ett framsteg, bl a när det
gäller principen om ickediskriminering. Dock vill vi återigen framhålla
att oberoende organisationer såsom Amnesty International kritiserar de
nu pågående reformernas otillräcklighet. Framför allt behövs en
utomstående och från EU oberoende rättslig kontroll. Som det nu är
beror reformernas effektivitet på medlemsländernas villighet att lagstifta
inom området. Därför bör Sverige fortsätta att driva frågan aktivt.
2.2 Den sociala dimensionen
Kristdemokraterna vill se ett familjernas och medborgarnas Europa, där
människan och familjen ges frihet att välja så att socialt ansvar och
personlig utveckling förenas. Därvid måste EU arbeta för att lösa
problemen med social infrastruktur och sysselsättning. Detta måste också
kombineras med en ekonomisk politik som främjar företagsamhet och
framväxten av nya jobb. Den svenska regeringen har tyvärr inte
uppmärksammat europeiska förslag i denna riktning, t ex om ett mer
näringslivsvänligt skattesystem.
Ett konkret område där Kristdemokraterna vill se ett större socialt
ansvarstagande gäller stödet till handikappade inom unionen. Amsterdam-
fördragets icke-diskrimineringsparagraf omfattar funktionshindrade och är en
viktig utgångspunkt för gemensamma åtgärder, men konkreta initiativ måste
nu tas för att utnyttja detta. Den fria rörligheten är i dagsläget begränsad
för
de funktionshindrade, på grund av skillnader i regler mellan medlems-
länderna. Enhetlig lagstiftning med obligatoriska minimidirektiv krävs
därför. Kristdemokraterna ser positivt på de ansträngningar som görs inom
ett antal handlingsprogram (HELIOS, HORIZON och TIDE) för att förbättra
funktionhindrades möjligheter till sysselsättning.
2.3 Europeisk miljöpolitik
Kristdemokraterna ser positivt på att Sverige genom EU har möjlighet att
driva på hela unionens miljöpolitik genom ett aktivt agerande. Det är nu
viktigt att Sverige även fortsättningsvis verkar för att ett ekologiskt
helhetstänkande genomsyrar unionens arbete. Detta gäller inte bara den
direkta miljöpolitiken utan även industri, jordbruk, energi, trafik, handel
och biståndspolitik. Det är mycket positivt att den s k
försiktighetsprincipen är fastlagd i och med Maastrichtfördraget, liksom
att miljöbeslut i många fall kan fattas med kvalificerad majoritet. Vi
behöver stärka samarbetet om en gemensam politik i energifrågorna med
fokusering på en hållbar utveckling. Det är angeläget att utveckla ett
gemensamt tekniskt ansvar för de risker som finns med åldrande
kärnkraftsteknik i Europa.
2.3.1 Stärk EU:s miljöambitioner
Sverige bör vara pådrivande i arbetet med att lägga fast en plan för en
stegvis genomförd skatteväxling från skatt på arbete till skatter och
avgifter på miljöförstörande produktion och utsläpp. Genom en
skatteväxling underlättas en effektivisering av energi- och
materielhanteringen i våra samhällen - en förutsättning för att på sikt
dämpa risken för en klimatförändring och andra ekologiska chocker.
Vidare måste Sveriges mål vara att högsta tillämpbara ambitionsnivå skall
gälla i medlemsländernas miljöregler, och att Sverige inte skall behöva sänka
sina miljönormer. Sverige bör också verka för möjligheten att enskilda EU-
länder av miljöskäl, och inte av protektionistiska skäl, ska kunna införa
hårdare miljöregler. När det gäller utvecklingsländerna måste EU samarbeta
med dessa för att överföra miljöanpassad teknik och verka för en gentemot
utvecklingsländerna mer generös miljömärkningspolitik.
Kristdemokraterna anser vidare att en stärkt miljögaranti med omvänd
bevisföring bör införas. Idag ligger bevisbördan på det land som vill förbjuda
en viss vara med åberopande av miljögarantin, vilket innebär en begränsning
av miljögarantins effektivitet. Kristdemokraterna vill att Sverige fortsätter
att
driva denna fråga; de förbättringar som Amsterdamfördraget i artikel 100a.4
medförde, är enligt vår mening inte tillräckliga. Om vi ska ta försiktig-
hetsprincipen på allvar borde det vara självklart att låta producenten bevisa
att en vara inte är miljö- och hälsofarlig. I dag är bevisföringen så svår att
miljögarantin åberopas alltför sällan.
2.3.2 Majoritetsbeslut
Kristdemokraterna anser att beslut om miljöavgifter ska kunna fattas med
kvalificerad majoritet. Sveriges regering har inte stött detta, eftersom
man hävdar att det är en skatt och att den därför bör omfattas av samma
beslutsregler som övriga skatter, det vill säga enhällighet. Vi
kristdemokrater anser att det i första hand rör sig om en miljöfråga och
inte en skattefråga, vilket skulle motivera beslut med kvalificerad
majoritet. Så länge beslut fattas med enhällighet omöjliggörs i praktiken
vårt mål om en gemensam miniminivå för miljöavgifter på koldioxid och
andra miljöskadliga utsläpp samt om skatteväxling.
2.4 Ekonomisk utveckling
Kristdemokraterna ser stabila och positiva villkor för företagande,
sparande och investeringar som grunden för en europeisk
sysselsättningspolitik. Vi vill medverka till åtgärder som gör att särskilt
mindre och medelstora företag ges bättre förutsättningar att ta del av de
fördelar som denna växande hemmamarknad innebär. Det handlar om
allt från att bättre och mer företagsanpassade regler för offentlig
upphandling genomförs även i Sverige, till att onödigt krångel och
byråkrati avvecklas. Samtidigt menar vi att den inre marknadens
långsiktiga framgång bygger på att den utvecklas inom sociala och
ekologiska ramar. Vi vill också att Sverige slår vakt om konsumenternas
rättigheter genom att verka för en hög konsumentskyddsnivå, inte minst
genom Sveriges Konsumentråd.
Kristdemokraterna vill låta svenska folket avgöra frågan om deltagande i
EMU genom en folkomröstning hösten år 2000. Vi ser potentiella fördelar
med en gemensam valuta, såsom pristransparens, ökad konkurrens och en
större stabilitet i eurons valutakurs. Men vi är samtidigt medvetna om de
problem som kan följa på ett svenskt deltagande. Förutom att en stark folk-
opinion mot medlemskap funnits i Sverige, är de strukturella förutsätt-
ningarna, såsom skattesystemet och arbetsmarknadsregleringarna, ogynn-
samma och föråldrade. Den nuvarande nedgången i arbetslösheten är till viss
del konjunkturberoende, medan en långsiktigt hög sysselsättning kräver
strukturella åtgärder. Detta är till stor del den socialdemokratiska regeringens
ansvar. Sveriges dåligt fungerande arbetsmarknad och bistra företagarklimat
är följden av en långvarig oförmåga hos regeringen till strukturella reformer
och tillväxtfrämjande åtgärder.
2.4.1 Harmoniserad beskattning
Med en fri gränshandel och fri rörlighet av varor, tjänster, personer och
kapital är det inte längre långsiktigt hållbart att hålla en väsentligt högre
eller annorlunda skattestruktur i Sverige än i våra grannländer; framför
allt gäller det kapitalskatterna. Samtidigt bör Sverige arbeta för att
gemensamma miniminivåer fastställs inom flera skatteområden.
Energiskatterna ska utformas så att miljöbelastande energislag beskattas
hårdast medan introduktionen av miljövänliga och förnybara energislag
uppmuntras. Det är viktigt att av rättviseskäl driva miljöskattefrågorna främst
på Europanivå. På det viset undviker vi att negativt särbehandla svenska
företag. Dessutom är miljöproblemen så gränsöverskridande att endast
gemensamma europeiska satsningar kan bli verkligt effektiva. En skatte-
växling bör eftersträvas där skatten på arbete sänks samtidigt som skatten på
energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser höjs. Inom EU:s
medlemsstater som helhet har den direkta skattesatsen för lönearbetande
arbetskraft ökat med ungefär en femtedel mellan åren 1980 och 1993. Det
finns skäl att sänka beskattningen på arbetskraft i syfte att främja sysselsätt-
ningen inom medlemsstaterna till dynamiken i det framväxande tjänste-
samhället. När en allt större del av företagens produktion handlar om rena
tjänster, slår skatten på arbete hårt mot tillväxtpotentialen. Att reducera
skattebördan för arbetskraften skulle därför i viss mån kunna vara
självfinansierande. Under en längre tid har inom EU pågått ett arbete som
syftar till gemensamma bestämmelser om en minimiskattesats för koldioxid-
utsläpp. Kristdemokraterna driver sedan länge kravet på att den svenska
regeringen ska verka för en europeisk miniminivå för koldioxidskatt. Detta
skulle inte minst förbättra svenska företags konkurrenssituation.
2.4.2 En europeisk transportpolitik för hållbar tillväxt
En gemensam europeisk transportpolitik måste uppfylla flera syften:
stimulera tillväxt, gynna den fria rörligheten, ge stöd åt svagare regioner
och, genom tydliga miljökrav, bidra till en hållbar utveckling. Härvid
måste konkurrensneutralitet och harmonisering vara det övergripande
målet. Svensk transportnäring lider i vissa fall av hårdare regler och
avgifter än i grannländerna, vilket naturligtvis missgynnar näringen. Det
är därför angeläget att aktivt driva harmoniseringsfrågan. Bland annat
skulle svenska åkare ha mycket att vinna på en miljöklassning av
transportfordon, eftersom våra transportföretag ofta har jämförelsevis
miljövänliga fordon. Svensk diesel är också miljövänligare än i flertalet
medlemsländer, vilket stärker skälen för att harmonisera skatterna i
miljöhänseende.
2.5 Jordbruk
De jordbruksreformer som under 1999 beslutats om inom ramen för
Agenda 2000 är fortsatta steg mot ökad marknadsanpassning.
Kristdemokraterna stöder denna utveckling. Däremot är det positivt för
svenskt jordbruk att EU i övrigt inte delar den svenska regeringens tankar
om en snabb avveckling av den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi
kristdemokrater vill slå vakt om grundförutsättningarna för
livsmedelsproduktion i hela vårt land, och ändra på den svenska
jordbrukspolitik som idag missgynnar svenska bönder. Det är hög tid att
göra något åt de konkurrenssnedvridande skatter som drabbar den
svenska lantbruksnäringen. Kristdemokraterna ser också med besvikelse
på hur den svenska regeringen misslyckats med att utverka fortsatt
ersättning från de europeiska strukturfonderna till de svenska
glesbygdsbönderna. Det visar tydligt regeringens ointresse för landets
jordbruksnäring och målet att hela Sverige ska leva. Sveriges jordbruk,
som på många områden är ett av de mest ekologiskt välfungerande i
världen, förtjänar ett starkare stöd.
2.5.1 Ett ekologiskt hållbart jordbruk
Sverige bör sträva mot att öka andelen jordbruk med ekologisk inriktning
och mot fortsatt höga hälsokrav på livsmedelsproduktionen. Jordbruket
ska inte bara ge oss bra mat till rimliga priser, det ska också bevara
odlingslandskapets mångfald av växter och djur. Det är samtidigt viktigt
ur ett globalt perspektiv att åkermarken i Sverige och Europa finns
tillgänglig för livsmedelsproduktion, och att därför den fortsatta
jordbruksproduktionen i Sverige och andra länder säkras. Utformningen
av stödet kan dock behöva ses över.
Kristdemokraterna vill också arbeta för principen att miljöavgifter för
jordbruket i sin helhet ska återgå till näringen själv. Det är rimligt att den
börda som avgifterna ändå innebär i slutändan används till att förstärka
näringens långsiktiga förmåga till ekologiskt helhetstänkande.
Sverige ska också vara starkt pådrivande för ökade djurskyddskrav. Sunda
stallmiljöer och en värdig behandling av djur i samband med transport och
slakt borde enligt Kristdemokraterna vara en självklarhet. Amsterdam-
fördraget går här i rätt riktning. Ett fortsatt engagemang för djurskydds-
frågorna gynnar dessutom Sverige, eftersom de höga svenska kraven idag är
förenade med stora kostnader. Kristdemokraterna anser utöver detta även att
de exportbidrag som utbetalas för transport av levande djur stegvis bör
avvecklas.
2.5.2 Avreglering av produktstandarder
Kristdemokraterna vill att Sverige aktivt verkar för att de allra flesta
regleringar av produktstandarder inom jordbruket avvecklas, eftersom
konsumenterna själva kan göra sitt eget val av pris och kvalitet, nu när en
allt större del av priset betalas direkt på marknaden. Detta gäller t.ex.
kriterier för mått och form. Naturligtvis måste det även fortsättningsvis
finnas tydliga normer och märkningsregler för hälso- och miljösäkerhet.
2.6 Bioetik
Kristdemokraterna menar att vår generation har ett mycket stort ansvar
gentemot kommande generationer för bevarandet av biologisk mångfald
och den naturliga genetiska arvsmassan. Vi är alla förvaltare av ett
oskattbart biologiskt arv, och det medför stora förpliktelser. Samtidigt
måste konstateras att genteknologin inneburit viktiga framsteg för
mänskligheten. Vi menar dock att den långsiktiga förvaltarskapstanken
alltid måste vara närvarande i den framtida genteknologiska
utvecklingen.
2.6.1 Ansvarstagande för den genetiska arvsmassan
Ett moratorium för så kallad "utsättning" av genetiskt modifierade
organismer är, till dess att eventuella konsekvenser av sådan "utsättning"
kan bedömas, av stor betydelse. Ett sådant har i praktiken införts
provisoriskt av EU fram till 2002. Sverige bör (bl a genom
miljökommissionären) verka för att det kommande EU-direktivet
utformas på ett kraftfullt sätt med försiktighetsprincipen som grund.
Samma principer bör också gälla i EU:s agerande inom WTO.
Det nya patentdirektiv för skydd av biotekniska uppfinningar som antogs
1998 gör det möjligt att ta patent på gener, växter och djur samt vävnad och
kroppsdelar från människor så länge dessa är "isolerade från den mänskliga
kroppen". Kristdemokraterna menar att centrala direktiv för reglering av
dessa frågor är nödvändiga; avsaknad av lagstiftning skulle innebära en stor
risk för mycket liberala bedömningar av möjligheten att erhålla patent på
arvsmassa. Dock anser Kristdemokraterna att även det nuvarande direktivet
har en alldeles för liberal grundinställning till möjligheten att ta patent på
liv.
Det är oetiskt att betrakta levande varelser som uppfinningar. Vi anser därför
att Sveriges regering bör arbeta aktivt för att göra det mer restriktivt, så att
försiktighetsprincipen verkligen gäller. Det gäller för det första den genetiska
modifieringen av växter och djur i kommersiellt syfte. Framför allt måste det
noggrant utredas vilka konsekvenser manipulerade organismer kan få för de
ekologiska system de befinner sig i och vilka hälsorisker de kan utgöra för
konsumenten. För det andra finns oerhört svåra frågor vad gäller människans
egen kropp. Kristdemokraterna anser att vi måste vara synnerligen restriktiva
när det gäller tillstånd att med genteknik förutsäga och eventuellt förhindra
ärftliga svagheter hos människokroppen. Försiktighetsprincipen och
respekten för den enskilda människan måste vara överordnade i sådana över-
väganden.
Dessa frågor berör emellertid inte bara Europa, utan även resten av
världshandeln. Vi anser därför att Sverige och EU måste kämpa för att en
dylik reglering även införs av WTO i den kommande millennierundan.
Överhuvudtaget gäller att Europapolitiken i större utsträckning måste
utformas med ett globalt perspektiv.
3 Den andra pelaren
Den globala världsekonomin är ett faktum, och innebär många nya
möjligheter för ekonomisk utveckling och handel. Dock ställer globali-
seringsprocessen Europa och andra världsdelar inför svåra problem.
Sådana problem kräver gemensamma lösningar i form av väl utvecklade
spelregler, där också sociala och miljömässiga målsättningar vägs in.
Även solidariteten med utvecklingsländerna måste vara en del i sådana
lösningar.
Den europeiska familjen måste ta sitt ansvar för att bilägga konflikter i vårt
närområde. Härvid måste samarbetet i FN, OSSE, Nato och VEU ses över
för ett snabbare agerande vid kriser liknande den i Kosovo. Än viktigare är
att arbeta förebyggande genom ekonomiskt bistånd och preventiv diplomati.
Det rena försvarssamarbetet inom VEU måste även fortsättningsvis vara
mellanstatligt, och bör inte integreras i EU.
De s k Petersbergs-uppgifterna utgör en god grund för ett fortsatt sam-
arbete i fredsbevarande och humanitära åtgärder, även för neutrala länder.
Samarbetet underlättas även av möjligheten till konstruktivt avståndstagande,
så att en icke deltagande part inte behöver hindra ett gemensamt agerande,
trots enhällighetsprincipen. Dessutom är det positivt att en enhet för plane-
ring och tidig varning nu skapas vilket underlättar ett snabbt och kraftfullt
europeiskt agerande vid framtida kriser.
Vår solidaritet med omvärlden kräver också att vi arbetar för en mer
restriktiv vapenexport bland de europeiska länderna, så att den inriktas mot
stabila demokratiska stater. Redan har, i enlighet med kristdemokratiska
krav, en uppförandekod för vapenexporten antagits. Vi vill verka för att
denna kod efterlevs noggrant av samtliga medlemsländer, och ser helst att
den blir lagligt bindande.
3.1 Europeiskt ansvarstagande för världens fattiga
För Kristdemokraterna är den rika världens solidaritet med de allra
fattigaste en huvudprincip i europeisk utrikespolitik. Därför ser vi med
besvikelse att Sveriges regering ligger kvar vid "skammens gräns" i
biståndet, trots en uppåtvändande ekonomi. Vi verkar för att Sverige
återigen skall framstå som ett gott exempel bland Europas länder i
biståndspolitiken. Därför vill vi också se att Sverige verkar för en
reformerad europeisk biståndspolitik. Detta bör göras i dialog med
biståndsländerna själva, och med en ekologiskt hållbar utveckling som
mål. En bättre koordinering av EU:s och medlemsländernas bistånd
måste ske för att öka effektiviteten. Vi välkomnar varmt den utredning
om komplementaritet som genomförts av kommissionen i detta syfte.
Utöver detta bör biståndet decentraliseras för att komma närmare
fältarbetet. Budgetarbetet bör resultatstyras i större utsträckning.
Vi bör eftersträva en större betoning på fattigdomsbekämpning, så att vårt
bistånd kommer de allra fattigaste människorna till del. Det är oroväckande
att OECD-rapporter visar hur andelen europeiskt bistånd till dessa länder
minskat betydligt under en tioårsperiod. Sverige bör påverka EU-länderna att
fortsätta skuldsaneringsarbetet i tredje världen genom att föregå med gott
exempel. Ytterligare ett prioriterat område bör vara teknikutveckling. Det
gemensamma biståndet bör underlätta för utvecklingsländerna att genomföra
tekniksprång ifråga om framför allt den nya informationstekniken, samt
miljöanpassad teknik inom områden som energi, transporter och vattenhus-
hållning.
För ett effektivt europeiskt bistånd krävs noggranna kontrollmöjligheter.
Medborgarna bör också få större insyn, för att öka dess engagemang i det
gemensamma biståndet. Kristdemokraterna vill därför se att Sverige arbetar
för ett oberoende utvärderingsinstitut för det gemensamma biståndet. Det
behövs i kampen mot den utbredda misskötsel av EU:s medel som uppdagats
under senare tid.
Vår solidaritet med omvärlden får inte begränsas till ren hjälpverksamhet
på biståndssidan, för att sedan motverkas av politiken på andra områden. Om
vi menar allvar med den globala solidariteten, måste ett motsägelsefritt
helhetstänkande genomsyra våra relationer till världens fattiga länder. Här är
det speciellt viktigt att gifta ihop handels- och biståndspolitiken. Idag
innebär
EU:s tullar på jordbruksprodukter och textilier svåra hinder för utvecklings-
ländernas export. EU:s handelspolitik i WTO måste därför drivas med
förståelse för utvecklingsländernas handelsvillkor, samtidigt som det
europeiska jordbrukets speciella situation inte får glömmas bort.
4 Tredje pelaren
Kristdemokraterna menar att ett fördjupat samarbete krävs även inom
inrikesfrågor och rättsliga frågor. I vissa fall, såsom i flyktingpolitiken, är
det därför nödvändigt att beslut kan tas med kvalificerad majoritet i
större omfattning. Vi ser positivt på den fördjupning av samarbetet som
gjorts inom Europol, för en aktivare kamp mot drogtrafik och
människohandel. Gränsöverskridande kriminella grupper är idag ett
allvarligt hot mot Europas välstånd och dess medborgares säkerhet, ett
hot som vi måste möta gemensamt. Det är olyckligt att de ökade
problemen tidigare mötts av kraftiga svenska neddragningar inom
tullväsendet, och även i årets budget är resurserna för små.
Kristdemokraterna menar att Schengensamarbetet kommer att kräva
betydligt större resurser för svensk tull, polis och kustbevakning. Skyddet
för medborgarnas säkerhet kräver ett sådant ansvarstagande av
medlemsländerna. Vidare måste en fullständig avveckling av de inre
gränserna få vänta på ett effektivt svar på de ökande problemen ifråga
om illegal handel med droger, alkohol och tobak. Kristdemokraterna
kommer att kompromisslöst bekämpa alla liberaliseringssträvanden inom
narkotikapolitiken. Vi slår också vakt om den restriktiva svenska
alkoholpolitiken.
4.1 Rättslig samverkan över gränserna
Det rättsliga samarbetet spelar en stor roll inom den europeiska brotts-
bekämpningen. Tyvärr har åklagare och domstolar idag stora svårigheter
att driva internationella brottsutredningar. Dessutom varierar de rättsliga
definitionerna på samma brott inom EU. Organiserad brottslighet tjänar
idag mycket på sådana brister. För en effektivare rättshjälp länderna
emellan måste de berörda rättsliga instanserna kunna kommunicera
direkt med varandra och inte, som idag, tvingas gå via respektive lands
beskickningar och utrikesdepartement. Kristdemokraterna anser således
att en europeisk samordning av åklagarväsendet bör genomföras, dock i
noga avvägda steg. Strävan skall framför allt vara att finna pragmatiska
lösningar på problemen ovan. Målet ska vara att överbrygga existerande
skillnader mellan ländernas olika rättssystem, så att myndigheterna kan
samarbeta effektivare över gränserna.
4.2 Handlingsplaner för särskilt svåra brott
Kristdemokraterna anser att vissa former av grov brottslighet utgör så
stora problem att gemensamma europeiska handlingsplaner är
nödvändiga. Sverige bör därför undersöka möjligheterna att fördjupa
samarbetet speciellt på följande områden:
Sexhandeln med kvinnor och barn är ett växande problem. Den snabbt
accelererande handeln med fattiga kvinnor och barn, idag allt oftare från
Östeuropa, kan omsätta runt 55 miljarder kronor årligen, och är synnerligen
välorganiserad. Däremot är påföljderna ofta alldeles för milda jämfört med
narkotikabrott. Ett juridiskt ramverk bör därför skapas för denna typ av brott.
Högteknologisk brottslighet, inte minst den internationella pedofilin (som
sprids via Internet), är idag mycket svåråtkomlig, trots att den är vitt
utbredd.
Kristdemokraterna hoppas att gemensamt arbete inom EU kan underlätta
bekämpningen av sådana brott.
Storstadsbrottsligheten blir alltmer påtaglig. Organiserade grupper, som är
svåra att komma till rätta med gör idag storstäderna mindre säkra för våra
medborgare, bl a genom narkotikaverksamhet. Även på detta område bör en
gemensam europeisk översyn av olika nationella erfarenheter vara värdefull.
4.3 En generösare europeisk asylpolitik
Den fria rörligheten inom EU är en värdefull vinst av det europeiska
samarbetet. Men detta får under inga omständigheter tas till intäkt för att
stänga de asylsökande ute från Europa. Sverige måste aktivt arbeta för en
generösare flyktingpolitik bland de övriga medlemsländerna. Detta är för
oss kristdemokrater en självklar del i vår vision om det framtida Europa.
Ett Europa som slår vakt om människovärdet, oberoende av
nationsgränser, och som tar sitt ansvar i byggandet av en säkrare och
stabilare världsordning. Vi bör gå i spetsen, men samtidigt inse att
medlemsländerna solidariskt måste ta hand om flyktingströmmarna.
Reglerna för asylprövning ska harmonieras inom unionen, med den
reservationen att minimiregler aldrig får användas som begränsning för
länder som önskar föra en generösare flyktingpolitik.
5 Generella frågor
Kristdemokraterna anser att EU-fördragen i framtiden bör reformeras för
att ytterligare tydliggöra unionens olika kompetensområden. EU bör
också få en egen juridisk internationell identitet på dessa områden.
Subsidiaritetsprincipen måste vidmakthållas som grundläggande princip.
Det är positivt att så skett i Amsterdamfördraget, men vi anser att
principen måste preciseras ytterligare. Att finna rätt nivå för olika beslut
är viktigt, och en mekanism för utredning av beslutsnivåer bör därför
skapas. För ett effektivt och smidigt samarbete krävs i vissa fall flexibel
integration, dvs att ett antal länder kan gå vidare även då några sagt nej
till att vara med. En större union med samarbete även inom
utrikespolitiska frågor måste ha en sådan möjlighet. Däremot får inte
flexibiliteten användas så att unionens huvudsakliga mål och intressen
hotas.
5.1 Institutionella reformer
Vi anser att en ökad öppenhet och insyn också är nödvändig för att säkra
medborgarnas kontroll över unionen, och därmed öka dess legitimitet.
Mycket har gjorts på detta område, men det är angeläget att fortsätta
arbetet. De många och alltför generellt formulerade undantagen till
offentlighetsreglerna måste ses över och begränsas. För ökad
rättssäkerhet måste Sverige också arbeta för att den tredje pelaren
omfattas av sådana regler.
Europaparlamentets roll i den lagstiftande processen är viktig för den
demokratiska legitimiteten i samarbetet. Det är därför positivt att
Amsterdamfördraget gett parlamentet ökade befogenheter genom förändrade
beslutsprocedurer. Ytterligare en reform bör enligt vår åsikt vara att
Europaparlamentet kan avsätta enskilda kommissionärer, vilket skulle stärka
den demokratiska kontrollen av kommissionens arbete. Det är glädjande att
en sådan möjlighet diskuterats inför tillsättandet av den nya kommissionen.
Det är ur demokratisk synpunkt viktigt att de små ländernas starka position
i bl a rådet garanteras för framtiden, så att alla unionens medlemsländer
känner sig delaktiga i samarbetet och bibehåller sin möjlighet att påverka den
gemensamma politiken. Nuvarande proportioner vid viktningen av röster bör
alltså bevaras. Även de nationella språkens ställning bör värnas.
Beslutsformerna inom unionen måste reformeras inför utvidgningen
österut. Beslut med enkel eller kvalificerad majoritet bör på några områden
användas i större omfattning, om alltfler medlemmar i framtiden ska kunna
agera effektivt tillsammans. Risken finns annars att samarbetet kollapsar, i
och med att en minsta gemensam nämnare för samtliga länder alltid måste
hittas; detta är inte acceptabelt. Emellertid måste beslut såsom fördrags-
ändringar, utvidgningsfrågor, ökning av egna ekonomiska åtaganden samt
vitala säkerhetspolitiska intressen alltid vara föremål för enhällighetsbeslut.
Det är nödvändigt för att garantera medlemsstaternas grundläggande själv-
bestämmanderätt även i framtiden.
Europas kulturella, ekonomiska och lokala mångfald bör enligt vår åsikt
bejakas genom ett stärkande av Regionkommittén. Det är glädjande att så
skett genom Amsterdamfördraget. Regionala och lokala organ kan ofta föra
en politik mer anpassad till specifika förhållanden för medborgare i olika
delar av medlemsländerna, inte minst genom samarbete sinsemellan. Därför
betyder de och Regionkommittén mycket för att praktiskt realisera EU:s
subsidiaritetsprincip. Även det europeiska utbildnings- och ungdomsutbytet
bör uppmuntras.
5.2 En rättvisare finansiering
Sverige betalar idag en oproportionerligt stor medlemsavgift till unionen.
Sverige ger nästa år 1,1 miljarder kronor i bidrag till Storbritanniens
avgiftsrabatt. Denna situation är i längden ohållbar. Kristdemokraterna
anser därför att Sverige bör driva på hårdare för en rättvisare finansiering
av EU:s budget. Vidare bör ett generellt tak införas för begränsning av
skillnaden mellan inbetalningar och återflöde. Därutöver vill vi se en
större sparsamhet med gemensamma medel, och utgiftstaket på 1,27 %
av medlemsländernas BNP bör ligga fast. EU skall inte heller i framtiden
ha någon egen beskattningsrätt, medlemsavgifter är bättre ägnade att
främja ländernas deltagande och känsla av samhörighet.
6 Hemställan
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett införlivande av Europarådets konvention om
mänskliga rättigheter i EU-fördragen,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gemensamma europeiska åtgärder för
funktionshindrade,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten att införa hårdare miljöregler,6
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om majoritetsbeslut i miljöfrågor,3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om mer harmoniserad beskattning i EU,3
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en europeisk miniminivå för koldioxidskatt,3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om harmonisering av transportpolitiken och dess
regleringar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en ekologiskt hållbar jordbrukspolitik,6
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om avreglering av produktstandarder,6
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om reformering av lagstiftningen gällande genetiskt
modifierade produkter,6
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en generösare och mer effektiv europeisk
biståndspolitik,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om rättslig samverkan över Europas gränser,4
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om gemensamma europeiska handlingsplaner för
särskilt svåra brott,4
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en generösare och mer samordnad europeisk
asylpolitik,5
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om institutionella reformer,1
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en rättvisare finansiering av Europasamarbetet.2
17.
Stockholm den 2 oktober 1999
Holger Gustafsson (kd)
Jan Erik Ågren (kd)
Ingrid Näslund (kd)
Åke Carnerö (kd)
Margareta Viklund (kd)
Amanda Agestav (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Fanny Rizell (kd)
Mats Odell (kd)
Dan Ericsson (kd)
1Yrkandena 1 och 15 hänvisade till KU.
2Yrkande 16 hänvisat till FiU.