1 Inledning
Europatanken grundar sig på nödvändigheten av att för all framtid knyta de europeiska länderna närmare varandra i ekonomiskt samarbete och ömsesidigt beroende, för att på så vis förhindra kontinenten från att åter förödas av krig. Europasamarbetet var och är alltså främst ett projekt för att skapa fred och stabilitet i vår del av världen. Kristdemokraterna ser det europeiska samarbetet som en nödvändig förutsättning för Europas fortsatta ekonomiska välstånd, för vår gemensamma säkerhet och för en god miljö. EU symboliserar dessutom gränsöverskridande broderskap och solidaritet, vilka har en stark grund i den kristdemokratiska ideologin. Dessa mål kräver fortsatt reformering av samarbetet på flera områden. Samtidigt är det av stor betydelse att medlemsländernas medborgare känner sig delaktiga i denna process, genom att EU-politiken i större utsträckning utformas i nära relation till medborgarnas förväntningar och önskemål. Dessutom bör allmänheten få en större insyn i och förståelse för EU-politikens former och institutioner. Amsterdamfördraget är ett steg i denna riktning genom att det förtydligar många organisatoriska frågor och även tydliggör de områden där ett gemensamt europeiskt arbete är nödvändigt. Den fundamentala principen härvidlag är att EU bara ska fatta beslut i frågor som det inte kan beslutas om på nationell eller lägre nivå, dvs subsidiaritetsprincipen. Denna princip, liksom det sociala ansvarstagandet är bärande i Kristdemokraternas arbete i Europaparlamentet och i vårt partisamarbete på Europanivån.
De europeiska kristdemokraterna strävar efter att påverka Europas utveck- ling i riktning mot social harmoni, gemensamt ansvarstagande och en positiv ekonomisk utveckling, liksom en global solidaritet och helhetssyn som står i balans med de marknadsekonomiska principerna. I framtiden kan vi förvänta oss att de europeiska partierna får en allt större betydelse inom EU-sam- arbetet.
Inför 2000-talet ser Kristdemokraterna östutvidgningen som EU:s viktigaste uppgift, en nödvändig del i den nya europeiska säkerhetsbygg- naden. Ett starkt Europa måste också känna ansvar för utvecklingen i sin omvärld. En positiv utveckling i våra östra grannländer är också i allra högsta grad viktig för svenska ekonomiska intressen. Vi vill understryka vikten av att alla kandidatländer får ett fullgott stöd för den politiska och ekonomiska utveckling som leder till medlemskap. Speciellt viktig för oss i Sverige är utvecklingen i Östersjöområdet. Kristdemokraterna vill därför verka för att den nordiska dimensionen uppmärksammas på ett bättre sätt inom Europasamarbetet, och att de baltiska staterna även framgent kan känna ett starkt svenskt stöd i sina Europapolitiska strävanden. Inom EU- samarbetet måste vi med tanke på östutvidgningen vara beredda på en översyn av institutionernas utformning; det är för oss uppenbart att nuvarande organisation på ett antal punkter skulle vara praktiskt omöjlig i en utvidgad union.
Medan Kristdemokraterna stöder ett fortsatt svenskt deltagande i EU- politikens reformering, måste vi konstatera att Sveriges regering idag inte agerar tillräckligt kraftfullt vare sig för att värna svenska intressen eller för att reformera samarbetet på de sätt vi tror är bäst för framtiden. Det förra fallet gäller inte minst EU:s strukturfonder. Det senare gäller t.ex. kampen mot överbyråkratisering, arbetet med en gemensam miljöpolitik, och an- svaret för utveckling och fred utanför unionens gränser. Kristdemokraterna arbetar för ett mer engagerat och aktivt svenskt deltagande i utformningen av Europas framtid. Samtidigt vore det oförsvarligt att inte se EU-samarbetet som en del i det framväxande globala samarbetet i bl a miljö- och handelsfrågor. Kristdemokraterna strävar efter att se det globala perspektivet i alltfler aspekter av Europapolitiken.
Denna motion påvisar några centrala punkter i Europapolitiken där Kristdemokraterna vill se ett aktivt svenskt agerande.
2 Den första pelaren
2.1 Grundläggande mänskliga fri- och rättigheter
Kristdemokraterna har under en följd av år arbetat för att Europakonven- tionen om mänskliga rättigheter ska införlivas i EU-fördragen. Detta är en viktig principfråga eftersom konventionen är mer långtgående än de formuleringar om mänskliga rättigheter som hittills använts. Amsterdamfördraget är även på detta område ett framsteg, bl a när det gäller principen om ickediskriminering. Dock vill vi återigen framhålla att oberoende organisationer såsom Amnesty International kritiserar de nu pågående reformernas otillräcklighet. Framför allt behövs en utomstående och från EU oberoende rättslig kontroll. Som det nu är beror reformernas effektivitet på medlemsländernas villighet att lagstifta inom området. Därför bör Sverige fortsätta att driva frågan aktivt.
2.2 Den sociala dimensionen
Kristdemokraterna vill se ett familjernas och medborgarnas Europa, där människan och familjen ges frihet att välja så att socialt ansvar och personlig utveckling förenas. Därvid måste EU arbeta för att lösa problemen med social infrastruktur och sysselsättning. Detta måste också kombineras med en ekonomisk politik som främjar företagsamhet och framväxten av nya jobb. Den svenska regeringen har tyvärr inte uppmärksammat europeiska förslag i denna riktning, t ex om ett mer näringslivsvänligt skattesystem.
Ett konkret område där Kristdemokraterna vill se ett större socialt ansvarstagande gäller stödet till handikappade inom unionen. Amsterdam- fördragets icke-diskrimineringsparagraf omfattar funktionshindrade och är en viktig utgångspunkt för gemensamma åtgärder, men konkreta initiativ måste nu tas för att utnyttja detta. Den fria rörligheten är i dagsläget begränsad för de funktionshindrade, på grund av skillnader i regler mellan medlems- länderna. Enhetlig lagstiftning med obligatoriska minimidirektiv krävs därför. Kristdemokraterna ser positivt på de ansträngningar som görs inom ett antal handlingsprogram (HELIOS, HORIZON och TIDE) för att förbättra funktionhindrades möjligheter till sysselsättning.
2.3 Europeisk miljöpolitik
Kristdemokraterna ser positivt på att Sverige genom EU har möjlighet att driva på hela unionens miljöpolitik genom ett aktivt agerande. Det är nu viktigt att Sverige även fortsättningsvis verkar för att ett ekologiskt helhetstänkande genomsyrar unionens arbete. Detta gäller inte bara den direkta miljöpolitiken utan även industri, jordbruk, energi, trafik, handel och biståndspolitik. Det är mycket positivt att den s k försiktighetsprincipen är fastlagd i och med Maastrichtfördraget, liksom att miljöbeslut i många fall kan fattas med kvalificerad majoritet. Vi behöver stärka samarbetet om en gemensam politik i energifrågorna med fokusering på en hållbar utveckling. Det är angeläget att utveckla ett gemensamt tekniskt ansvar för de risker som finns med åldrande kärnkraftsteknik i Europa.
2.3.1 Stärk EU:s miljöambitioner
Sverige bör vara pådrivande i arbetet med att lägga fast en plan för en stegvis genomförd skatteväxling från skatt på arbete till skatter och avgifter på miljöförstörande produktion och utsläpp. Genom en skatteväxling underlättas en effektivisering av energi- och materielhanteringen i våra samhällen - en förutsättning för att på sikt dämpa risken för en klimatförändring och andra ekologiska chocker.
Vidare måste Sveriges mål vara att högsta tillämpbara ambitionsnivå skall gälla i medlemsländernas miljöregler, och att Sverige inte skall behöva sänka sina miljönormer. Sverige bör också verka för möjligheten att enskilda EU- länder av miljöskäl, och inte av protektionistiska skäl, ska kunna införa hårdare miljöregler. När det gäller utvecklingsländerna måste EU samarbeta med dessa för att överföra miljöanpassad teknik och verka för en gentemot utvecklingsländerna mer generös miljömärkningspolitik.
Kristdemokraterna anser vidare att en stärkt miljögaranti med omvänd bevisföring bör införas. Idag ligger bevisbördan på det land som vill förbjuda en viss vara med åberopande av miljögarantin, vilket innebär en begränsning av miljögarantins effektivitet. Kristdemokraterna vill att Sverige fortsätter att driva denna fråga; de förbättringar som Amsterdamfördraget i artikel 100a.4 medförde, är enligt vår mening inte tillräckliga. Om vi ska ta försiktig- hetsprincipen på allvar borde det vara självklart att låta producenten bevisa att en vara inte är miljö- och hälsofarlig. I dag är bevisföringen så svår att miljögarantin åberopas alltför sällan.
2.3.2 Majoritetsbeslut
Kristdemokraterna anser att beslut om miljöavgifter ska kunna fattas med kvalificerad majoritet. Sveriges regering har inte stött detta, eftersom man hävdar att det är en skatt och att den därför bör omfattas av samma beslutsregler som övriga skatter, det vill säga enhällighet. Vi kristdemokrater anser att det i första hand rör sig om en miljöfråga och inte en skattefråga, vilket skulle motivera beslut med kvalificerad majoritet. Så länge beslut fattas med enhällighet omöjliggörs i praktiken vårt mål om en gemensam miniminivå för miljöavgifter på koldioxid och andra miljöskadliga utsläpp samt om skatteväxling.
2.4 Ekonomisk utveckling
Kristdemokraterna ser stabila och positiva villkor för företagande, sparande och investeringar som grunden för en europeisk sysselsättningspolitik. Vi vill medverka till åtgärder som gör att särskilt mindre och medelstora företag ges bättre förutsättningar att ta del av de fördelar som denna växande hemmamarknad innebär. Det handlar om allt från att bättre och mer företagsanpassade regler för offentlig upphandling genomförs även i Sverige, till att onödigt krångel och byråkrati avvecklas. Samtidigt menar vi att den inre marknadens långsiktiga framgång bygger på att den utvecklas inom sociala och ekologiska ramar. Vi vill också att Sverige slår vakt om konsumenternas rättigheter genom att verka för en hög konsumentskyddsnivå, inte minst genom Sveriges Konsumentråd.
Kristdemokraterna vill låta svenska folket avgöra frågan om deltagande i EMU genom en folkomröstning hösten år 2000. Vi ser potentiella fördelar med en gemensam valuta, såsom pristransparens, ökad konkurrens och en större stabilitet i eurons valutakurs. Men vi är samtidigt medvetna om de problem som kan följa på ett svenskt deltagande. Förutom att en stark folk- opinion mot medlemskap funnits i Sverige, är de strukturella förutsätt- ningarna, såsom skattesystemet och arbetsmarknadsregleringarna, ogynn- samma och föråldrade. Den nuvarande nedgången i arbetslösheten är till viss del konjunkturberoende, medan en långsiktigt hög sysselsättning kräver strukturella åtgärder. Detta är till stor del den socialdemokratiska regeringens ansvar. Sveriges dåligt fungerande arbetsmarknad och bistra företagarklimat är följden av en långvarig oförmåga hos regeringen till strukturella reformer och tillväxtfrämjande åtgärder.
2.4.1 Harmoniserad beskattning
Med en fri gränshandel och fri rörlighet av varor, tjänster, personer och kapital är det inte längre långsiktigt hållbart att hålla en väsentligt högre eller annorlunda skattestruktur i Sverige än i våra grannländer; framför allt gäller det kapitalskatterna. Samtidigt bör Sverige arbeta för att gemensamma miniminivåer fastställs inom flera skatteområden.
Energiskatterna ska utformas så att miljöbelastande energislag beskattas hårdast medan introduktionen av miljövänliga och förnybara energislag uppmuntras. Det är viktigt att av rättviseskäl driva miljöskattefrågorna främst på Europanivå. På det viset undviker vi att negativt särbehandla svenska företag. Dessutom är miljöproblemen så gränsöverskridande att endast gemensamma europeiska satsningar kan bli verkligt effektiva. En skatte- växling bör eftersträvas där skatten på arbete sänks samtidigt som skatten på energi, miljöfarliga utsläpp och ändliga naturresurser höjs. Inom EU:s medlemsstater som helhet har den direkta skattesatsen för lönearbetande arbetskraft ökat med ungefär en femtedel mellan åren 1980 och 1993. Det finns skäl att sänka beskattningen på arbetskraft i syfte att främja sysselsätt- ningen inom medlemsstaterna till dynamiken i det framväxande tjänste- samhället. När en allt större del av företagens produktion handlar om rena tjänster, slår skatten på arbete hårt mot tillväxtpotentialen. Att reducera skattebördan för arbetskraften skulle därför i viss mån kunna vara självfinansierande. Under en längre tid har inom EU pågått ett arbete som syftar till gemensamma bestämmelser om en minimiskattesats för koldioxid- utsläpp. Kristdemokraterna driver sedan länge kravet på att den svenska regeringen ska verka för en europeisk miniminivå för koldioxidskatt. Detta skulle inte minst förbättra svenska företags konkurrenssituation.
2.4.2 En europeisk transportpolitik för hållbar tillväxt
En gemensam europeisk transportpolitik måste uppfylla flera syften: stimulera tillväxt, gynna den fria rörligheten, ge stöd åt svagare regioner och, genom tydliga miljökrav, bidra till en hållbar utveckling. Härvid måste konkurrensneutralitet och harmonisering vara det övergripande målet. Svensk transportnäring lider i vissa fall av hårdare regler och avgifter än i grannländerna, vilket naturligtvis missgynnar näringen. Det är därför angeläget att aktivt driva harmoniseringsfrågan. Bland annat skulle svenska åkare ha mycket att vinna på en miljöklassning av transportfordon, eftersom våra transportföretag ofta har jämförelsevis miljövänliga fordon. Svensk diesel är också miljövänligare än i flertalet medlemsländer, vilket stärker skälen för att harmonisera skatterna i miljöhänseende.
2.5 Jordbruk
De jordbruksreformer som under 1999 beslutats om inom ramen för Agenda 2000 är fortsatta steg mot ökad marknadsanpassning. Kristdemokraterna stöder denna utveckling. Däremot är det positivt för svenskt jordbruk att EU i övrigt inte delar den svenska regeringens tankar om en snabb avveckling av den gemensamma jordbrukspolitiken. Vi kristdemokrater vill slå vakt om grundförutsättningarna för livsmedelsproduktion i hela vårt land, och ändra på den svenska jordbrukspolitik som idag missgynnar svenska bönder. Det är hög tid att göra något åt de konkurrenssnedvridande skatter som drabbar den svenska lantbruksnäringen. Kristdemokraterna ser också med besvikelse på hur den svenska regeringen misslyckats med att utverka fortsatt ersättning från de europeiska strukturfonderna till de svenska glesbygdsbönderna. Det visar tydligt regeringens ointresse för landets jordbruksnäring och målet att hela Sverige ska leva. Sveriges jordbruk, som på många områden är ett av de mest ekologiskt välfungerande i världen, förtjänar ett starkare stöd.
2.5.1 Ett ekologiskt hållbart jordbruk
Sverige bör sträva mot att öka andelen jordbruk med ekologisk inriktning och mot fortsatt höga hälsokrav på livsmedelsproduktionen. Jordbruket ska inte bara ge oss bra mat till rimliga priser, det ska också bevara odlingslandskapets mångfald av växter och djur. Det är samtidigt viktigt ur ett globalt perspektiv att åkermarken i Sverige och Europa finns tillgänglig för livsmedelsproduktion, och att därför den fortsatta jordbruksproduktionen i Sverige och andra länder säkras. Utformningen av stödet kan dock behöva ses över.
Kristdemokraterna vill också arbeta för principen att miljöavgifter för jordbruket i sin helhet ska återgå till näringen själv. Det är rimligt att den börda som avgifterna ändå innebär i slutändan används till att förstärka näringens långsiktiga förmåga till ekologiskt helhetstänkande.
Sverige ska också vara starkt pådrivande för ökade djurskyddskrav. Sunda stallmiljöer och en värdig behandling av djur i samband med transport och slakt borde enligt Kristdemokraterna vara en självklarhet. Amsterdam- fördraget går här i rätt riktning. Ett fortsatt engagemang för djurskydds- frågorna gynnar dessutom Sverige, eftersom de höga svenska kraven idag är förenade med stora kostnader. Kristdemokraterna anser utöver detta även att de exportbidrag som utbetalas för transport av levande djur stegvis bör avvecklas.
2.5.2 Avreglering av produktstandarder
Kristdemokraterna vill att Sverige aktivt verkar för att de allra flesta regleringar av produktstandarder inom jordbruket avvecklas, eftersom konsumenterna själva kan göra sitt eget val av pris och kvalitet, nu när en allt större del av priset betalas direkt på marknaden. Detta gäller t.ex. kriterier för mått och form. Naturligtvis måste det även fortsättningsvis finnas tydliga normer och märkningsregler för hälso- och miljösäkerhet.
2.6 Bioetik
Kristdemokraterna menar att vår generation har ett mycket stort ansvar gentemot kommande generationer för bevarandet av biologisk mångfald och den naturliga genetiska arvsmassan. Vi är alla förvaltare av ett oskattbart biologiskt arv, och det medför stora förpliktelser. Samtidigt måste konstateras att genteknologin inneburit viktiga framsteg för mänskligheten. Vi menar dock att den långsiktiga förvaltarskapstanken alltid måste vara närvarande i den framtida genteknologiska utvecklingen.
2.6.1 Ansvarstagande för den genetiska arvsmassan
Ett moratorium för så kallad "utsättning" av genetiskt modifierade organismer är, till dess att eventuella konsekvenser av sådan "utsättning" kan bedömas, av stor betydelse. Ett sådant har i praktiken införts provisoriskt av EU fram till 2002. Sverige bör (bl a genom miljökommissionären) verka för att det kommande EU-direktivet utformas på ett kraftfullt sätt med försiktighetsprincipen som grund. Samma principer bör också gälla i EU:s agerande inom WTO.
Det nya patentdirektiv för skydd av biotekniska uppfinningar som antogs 1998 gör det möjligt att ta patent på gener, växter och djur samt vävnad och kroppsdelar från människor så länge dessa är "isolerade från den mänskliga kroppen". Kristdemokraterna menar att centrala direktiv för reglering av dessa frågor är nödvändiga; avsaknad av lagstiftning skulle innebära en stor risk för mycket liberala bedömningar av möjligheten att erhålla patent på arvsmassa. Dock anser Kristdemokraterna att även det nuvarande direktivet har en alldeles för liberal grundinställning till möjligheten att ta patent på liv. Det är oetiskt att betrakta levande varelser som uppfinningar. Vi anser därför att Sveriges regering bör arbeta aktivt för att göra det mer restriktivt, så att försiktighetsprincipen verkligen gäller. Det gäller för det första den genetiska modifieringen av växter och djur i kommersiellt syfte. Framför allt måste det noggrant utredas vilka konsekvenser manipulerade organismer kan få för de ekologiska system de befinner sig i och vilka hälsorisker de kan utgöra för konsumenten. För det andra finns oerhört svåra frågor vad gäller människans egen kropp. Kristdemokraterna anser att vi måste vara synnerligen restriktiva när det gäller tillstånd att med genteknik förutsäga och eventuellt förhindra ärftliga svagheter hos människokroppen. Försiktighetsprincipen och respekten för den enskilda människan måste vara överordnade i sådana över- väganden.
Dessa frågor berör emellertid inte bara Europa, utan även resten av världshandeln. Vi anser därför att Sverige och EU måste kämpa för att en dylik reglering även införs av WTO i den kommande millennierundan. Överhuvudtaget gäller att Europapolitiken i större utsträckning måste utformas med ett globalt perspektiv.
3 Den andra pelaren
Den globala världsekonomin är ett faktum, och innebär många nya möjligheter för ekonomisk utveckling och handel. Dock ställer globali- seringsprocessen Europa och andra världsdelar inför svåra problem. Sådana problem kräver gemensamma lösningar i form av väl utvecklade spelregler, där också sociala och miljömässiga målsättningar vägs in. Även solidariteten med utvecklingsländerna måste vara en del i sådana lösningar.
Den europeiska familjen måste ta sitt ansvar för att bilägga konflikter i vårt närområde. Härvid måste samarbetet i FN, OSSE, Nato och VEU ses över för ett snabbare agerande vid kriser liknande den i Kosovo. Än viktigare är att arbeta förebyggande genom ekonomiskt bistånd och preventiv diplomati. Det rena försvarssamarbetet inom VEU måste även fortsättningsvis vara mellanstatligt, och bör inte integreras i EU.
De s k Petersbergs-uppgifterna utgör en god grund för ett fortsatt sam- arbete i fredsbevarande och humanitära åtgärder, även för neutrala länder. Samarbetet underlättas även av möjligheten till konstruktivt avståndstagande, så att en icke deltagande part inte behöver hindra ett gemensamt agerande, trots enhällighetsprincipen. Dessutom är det positivt att en enhet för plane- ring och tidig varning nu skapas vilket underlättar ett snabbt och kraftfullt europeiskt agerande vid framtida kriser.
Vår solidaritet med omvärlden kräver också att vi arbetar för en mer restriktiv vapenexport bland de europeiska länderna, så att den inriktas mot stabila demokratiska stater. Redan har, i enlighet med kristdemokratiska krav, en uppförandekod för vapenexporten antagits. Vi vill verka för att denna kod efterlevs noggrant av samtliga medlemsländer, och ser helst att den blir lagligt bindande.
3.1 Europeiskt ansvarstagande för världens fattiga
För Kristdemokraterna är den rika världens solidaritet med de allra fattigaste en huvudprincip i europeisk utrikespolitik. Därför ser vi med besvikelse att Sveriges regering ligger kvar vid "skammens gräns" i biståndet, trots en uppåtvändande ekonomi. Vi verkar för att Sverige återigen skall framstå som ett gott exempel bland Europas länder i biståndspolitiken. Därför vill vi också se att Sverige verkar för en reformerad europeisk biståndspolitik. Detta bör göras i dialog med biståndsländerna själva, och med en ekologiskt hållbar utveckling som mål. En bättre koordinering av EU:s och medlemsländernas bistånd måste ske för att öka effektiviteten. Vi välkomnar varmt den utredning om komplementaritet som genomförts av kommissionen i detta syfte. Utöver detta bör biståndet decentraliseras för att komma närmare fältarbetet. Budgetarbetet bör resultatstyras i större utsträckning.
Vi bör eftersträva en större betoning på fattigdomsbekämpning, så att vårt bistånd kommer de allra fattigaste människorna till del. Det är oroväckande att OECD-rapporter visar hur andelen europeiskt bistånd till dessa länder minskat betydligt under en tioårsperiod. Sverige bör påverka EU-länderna att fortsätta skuldsaneringsarbetet i tredje världen genom att föregå med gott exempel. Ytterligare ett prioriterat område bör vara teknikutveckling. Det gemensamma biståndet bör underlätta för utvecklingsländerna att genomföra tekniksprång ifråga om framför allt den nya informationstekniken, samt miljöanpassad teknik inom områden som energi, transporter och vattenhus- hållning.
För ett effektivt europeiskt bistånd krävs noggranna kontrollmöjligheter. Medborgarna bör också få större insyn, för att öka dess engagemang i det gemensamma biståndet. Kristdemokraterna vill därför se att Sverige arbetar för ett oberoende utvärderingsinstitut för det gemensamma biståndet. Det behövs i kampen mot den utbredda misskötsel av EU:s medel som uppdagats under senare tid.
Vår solidaritet med omvärlden får inte begränsas till ren hjälpverksamhet på biståndssidan, för att sedan motverkas av politiken på andra områden. Om vi menar allvar med den globala solidariteten, måste ett motsägelsefritt helhetstänkande genomsyra våra relationer till världens fattiga länder. Här är det speciellt viktigt att gifta ihop handels- och biståndspolitiken. Idag innebär EU:s tullar på jordbruksprodukter och textilier svåra hinder för utvecklings- ländernas export. EU:s handelspolitik i WTO måste därför drivas med förståelse för utvecklingsländernas handelsvillkor, samtidigt som det europeiska jordbrukets speciella situation inte får glömmas bort.
4 Tredje pelaren
Kristdemokraterna menar att ett fördjupat samarbete krävs även inom inrikesfrågor och rättsliga frågor. I vissa fall, såsom i flyktingpolitiken, är det därför nödvändigt att beslut kan tas med kvalificerad majoritet i större omfattning. Vi ser positivt på den fördjupning av samarbetet som gjorts inom Europol, för en aktivare kamp mot drogtrafik och människohandel. Gränsöverskridande kriminella grupper är idag ett allvarligt hot mot Europas välstånd och dess medborgares säkerhet, ett hot som vi måste möta gemensamt. Det är olyckligt att de ökade problemen tidigare mötts av kraftiga svenska neddragningar inom tullväsendet, och även i årets budget är resurserna för små. Kristdemokraterna menar att Schengensamarbetet kommer att kräva betydligt större resurser för svensk tull, polis och kustbevakning. Skyddet för medborgarnas säkerhet kräver ett sådant ansvarstagande av medlemsländerna. Vidare måste en fullständig avveckling av de inre gränserna få vänta på ett effektivt svar på de ökande problemen ifråga om illegal handel med droger, alkohol och tobak. Kristdemokraterna kommer att kompromisslöst bekämpa alla liberaliseringssträvanden inom narkotikapolitiken. Vi slår också vakt om den restriktiva svenska alkoholpolitiken.
4.1 Rättslig samverkan över gränserna
Det rättsliga samarbetet spelar en stor roll inom den europeiska brotts- bekämpningen. Tyvärr har åklagare och domstolar idag stora svårigheter att driva internationella brottsutredningar. Dessutom varierar de rättsliga definitionerna på samma brott inom EU. Organiserad brottslighet tjänar idag mycket på sådana brister. För en effektivare rättshjälp länderna emellan måste de berörda rättsliga instanserna kunna kommunicera direkt med varandra och inte, som idag, tvingas gå via respektive lands beskickningar och utrikesdepartement. Kristdemokraterna anser således att en europeisk samordning av åklagarväsendet bör genomföras, dock i noga avvägda steg. Strävan skall framför allt vara att finna pragmatiska lösningar på problemen ovan. Målet ska vara att överbrygga existerande skillnader mellan ländernas olika rättssystem, så att myndigheterna kan samarbeta effektivare över gränserna.
4.2 Handlingsplaner för särskilt svåra brott
Kristdemokraterna anser att vissa former av grov brottslighet utgör så stora problem att gemensamma europeiska handlingsplaner är nödvändiga. Sverige bör därför undersöka möjligheterna att fördjupa samarbetet speciellt på följande områden:
Sexhandeln med kvinnor och barn är ett växande problem. Den snabbt accelererande handeln med fattiga kvinnor och barn, idag allt oftare från Östeuropa, kan omsätta runt 55 miljarder kronor årligen, och är synnerligen välorganiserad. Däremot är påföljderna ofta alldeles för milda jämfört med narkotikabrott. Ett juridiskt ramverk bör därför skapas för denna typ av brott.
Högteknologisk brottslighet, inte minst den internationella pedofilin (som sprids via Internet), är idag mycket svåråtkomlig, trots att den är vitt utbredd. Kristdemokraterna hoppas att gemensamt arbete inom EU kan underlätta bekämpningen av sådana brott.
Storstadsbrottsligheten blir alltmer påtaglig. Organiserade grupper, som är svåra att komma till rätta med gör idag storstäderna mindre säkra för våra medborgare, bl a genom narkotikaverksamhet. Även på detta område bör en gemensam europeisk översyn av olika nationella erfarenheter vara värdefull.
4.3 En generösare europeisk asylpolitik
Den fria rörligheten inom EU är en värdefull vinst av det europeiska samarbetet. Men detta får under inga omständigheter tas till intäkt för att stänga de asylsökande ute från Europa. Sverige måste aktivt arbeta för en generösare flyktingpolitik bland de övriga medlemsländerna. Detta är för oss kristdemokrater en självklar del i vår vision om det framtida Europa. Ett Europa som slår vakt om människovärdet, oberoende av nationsgränser, och som tar sitt ansvar i byggandet av en säkrare och stabilare världsordning. Vi bör gå i spetsen, men samtidigt inse att medlemsländerna solidariskt måste ta hand om flyktingströmmarna. Reglerna för asylprövning ska harmonieras inom unionen, med den reservationen att minimiregler aldrig får användas som begränsning för länder som önskar föra en generösare flyktingpolitik.
5 Generella frågor
Kristdemokraterna anser att EU-fördragen i framtiden bör reformeras för att ytterligare tydliggöra unionens olika kompetensområden. EU bör också få en egen juridisk internationell identitet på dessa områden. Subsidiaritetsprincipen måste vidmakthållas som grundläggande princip. Det är positivt att så skett i Amsterdamfördraget, men vi anser att principen måste preciseras ytterligare. Att finna rätt nivå för olika beslut är viktigt, och en mekanism för utredning av beslutsnivåer bör därför skapas. För ett effektivt och smidigt samarbete krävs i vissa fall flexibel integration, dvs att ett antal länder kan gå vidare även då några sagt nej till att vara med. En större union med samarbete även inom utrikespolitiska frågor måste ha en sådan möjlighet. Däremot får inte flexibiliteten användas så att unionens huvudsakliga mål och intressen hotas.
5.1 Institutionella reformer
Vi anser att en ökad öppenhet och insyn också är nödvändig för att säkra medborgarnas kontroll över unionen, och därmed öka dess legitimitet. Mycket har gjorts på detta område, men det är angeläget att fortsätta arbetet. De många och alltför generellt formulerade undantagen till offentlighetsreglerna måste ses över och begränsas. För ökad rättssäkerhet måste Sverige också arbeta för att den tredje pelaren omfattas av sådana regler.
Europaparlamentets roll i den lagstiftande processen är viktig för den demokratiska legitimiteten i samarbetet. Det är därför positivt att Amsterdamfördraget gett parlamentet ökade befogenheter genom förändrade beslutsprocedurer. Ytterligare en reform bör enligt vår åsikt vara att Europaparlamentet kan avsätta enskilda kommissionärer, vilket skulle stärka den demokratiska kontrollen av kommissionens arbete. Det är glädjande att en sådan möjlighet diskuterats inför tillsättandet av den nya kommissionen.
Det är ur demokratisk synpunkt viktigt att de små ländernas starka position i bl a rådet garanteras för framtiden, så att alla unionens medlemsländer känner sig delaktiga i samarbetet och bibehåller sin möjlighet att påverka den gemensamma politiken. Nuvarande proportioner vid viktningen av röster bör alltså bevaras. Även de nationella språkens ställning bör värnas.
Beslutsformerna inom unionen måste reformeras inför utvidgningen österut. Beslut med enkel eller kvalificerad majoritet bör på några områden användas i större omfattning, om alltfler medlemmar i framtiden ska kunna agera effektivt tillsammans. Risken finns annars att samarbetet kollapsar, i och med att en minsta gemensam nämnare för samtliga länder alltid måste hittas; detta är inte acceptabelt. Emellertid måste beslut såsom fördrags- ändringar, utvidgningsfrågor, ökning av egna ekonomiska åtaganden samt vitala säkerhetspolitiska intressen alltid vara föremål för enhällighetsbeslut. Det är nödvändigt för att garantera medlemsstaternas grundläggande själv- bestämmanderätt även i framtiden.
Europas kulturella, ekonomiska och lokala mångfald bör enligt vår åsikt bejakas genom ett stärkande av Regionkommittén. Det är glädjande att så skett genom Amsterdamfördraget. Regionala och lokala organ kan ofta föra en politik mer anpassad till specifika förhållanden för medborgare i olika delar av medlemsländerna, inte minst genom samarbete sinsemellan. Därför betyder de och Regionkommittén mycket för att praktiskt realisera EU:s subsidiaritetsprincip. Även det europeiska utbildnings- och ungdomsutbytet bör uppmuntras.
5.2 En rättvisare finansiering
Sverige betalar idag en oproportionerligt stor medlemsavgift till unionen. Sverige ger nästa år 1,1 miljarder kronor i bidrag till Storbritanniens avgiftsrabatt. Denna situation är i längden ohållbar. Kristdemokraterna anser därför att Sverige bör driva på hårdare för en rättvisare finansiering av EU:s budget. Vidare bör ett generellt tak införas för begränsning av skillnaden mellan inbetalningar och återflöde. Därutöver vill vi se en större sparsamhet med gemensamma medel, och utgiftstaket på 1,27 % av medlemsländernas BNP bör ligga fast. EU skall inte heller i framtiden ha någon egen beskattningsrätt, medlemsavgifter är bättre ägnade att främja ländernas deltagande och känsla av samhörighet.
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett införlivande av Europarådets konvention om mänskliga rättigheter i EU-fördragen,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gemensamma europeiska åtgärder för funktionshindrade,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om möjligheten att införa hårdare miljöregler,6
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om majoritetsbeslut i miljöfrågor,3
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om mer harmoniserad beskattning i EU,3
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en europeisk miniminivå för koldioxidskatt,3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om harmonisering av transportpolitiken och dess regleringar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en ekologiskt hållbar jordbrukspolitik,6
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avreglering av produktstandarder,6
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om reformering av lagstiftningen gällande genetiskt modifierade produkter,6
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en generösare och mer effektiv europeisk biståndspolitik,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om rättslig samverkan över Europas gränser,4
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om gemensamma europeiska handlingsplaner för särskilt svåra brott,4
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en generösare och mer samordnad europeisk asylpolitik,5
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om institutionella reformer,1
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en rättvisare finansiering av Europasamarbetet.2 17.
Stockholm den 2 oktober 1999
Holger Gustafsson (kd)
Jan Erik Ågren (kd)
Ingrid Näslund (kd)
Åke Carnerö (kd)
Margareta Viklund (kd)
Amanda Agestav (kd)
Erling Wälivaara (kd)
Fanny Rizell (kd)
Mats Odell (kd)
Dan Ericsson (kd)
1Yrkandena 1 och 15 hänvisade till KU. 2Yrkande 16 hänvisat till FiU.
3Yrkandena 4-6 hänvisade till SkU.
4Yrkandena 12 och 13 hänvisade till JuU.
5Yrkande 14 hänvisat till SfU.
6Yrkandena 3 och 8-10 hänvisade till MJU.