Första halvåret 2001 tar Sverige över ordförandeskapet i Europeiska
unionen för ett halvår. Redan andra halvåret år 2000 ingår Sverige i den
s k trojkan (vilken består av ordförandeskapet, nästkommande
ordförandeland samt förutvarande ordförandeland). Det innebär att en
svensk strategi för huvudlinjerna i de frågor som Sverige skall prioritera
under det egna ordförandeskapet bör ligga klar senast sommaren år 2000.
Miljöpartiet de gröna anser att man bland de utvalda huvudlinjerna ska
välja att speciellt lyfta fram miljöfrågorna. Detta utvecklar vi vidare i en
annan motion (U515). Men som trojkaland i synnerhet och som aktivt
medlemsland i allmänhet bör Sverige ha en tydlig linje för strategi och
prioriterade sakområden.
Demokrati
Miljöpartiet de gröna har en grundläggande kritik mot EU:s stora
demokratiska underskott. Motorn i unionen, som ska leda utvecklingen
för hundratals miljoner EU-medborgare, är EU-kommissionen. Med
ensamrätt att lägga lagförslag har kommissionen en oerhörd makt.
Kommissionen befinner sig mycket långt ifrån människors vardag, och
då inte bara i form av det geografiska avståndet till Bryssel. Mängder av
andra hinder dyker upp längs vägen; språkförbistring, bristande
offentlighet, som bl a gör att många avgörande dokument är
hemligstämplade och omöjliga att få ut, och en byråkratisk hantering som
är mycket krånglig - med svenska mått mätt. Allt detta gör EU-systemet
till en guldgruva för olika lobbyister, dvs personer som är anställda för
att påverka de politiska besluten. De som har ekonomiska resurser att
anställa lobbyister har därför möjlighet att i hög utsträckning prägla EU-
besluten, vilket ger multinationella företag och andra kapitalstarka
företag och organisationer stor påverkansmöjlighet, medan miljö- och
fredsrörelsen m fl har svårt att göra sig hörda. Bristen på insyn i EU-
systemet öppnar också möjligheterna för en mycket omfattande
korruption. För att bekämpa korruptionen ökar EU den interna
kontrollen. Om man samtidigt införde offentlighetsprincip och
meddelarfrihet skulle korruptionen bekämpas avsevärt mycket mer
effektivt, samtidigt som det skulle leda till bättre politiska beslut och
öppna EU för medborgarnas insyn. Miljöpartiet anser att sådana reformer
måste vara högt prioriterade att driva under ordförandeskapet.
Men det är inte bara fråga om ett organisatoriskt problem. Miljöpartiet
anser att EU:s omfattande centralisering är ett strukturfel i sig. När beslut
flyttas allt längre från dem som berörs tappar människor lusten att engagera
sig, vilket i sin tur urholkar demokratin. Besluten tenderar också att bli sämre
ju längre från verkligheten de tas. Ett beslut som är bra för människor i t ex
södra Italien fungerar inte alltid bra för människor i norra Sverige. Och
tvärtom. Miljöpartiet anser att EU bör överföra kompetens till medlems-
länderna och helt skala bort sådana politiska områden som löses bäst på
nationell nivå. Detta bör vara en prioriterad fråga för Sverige att driva under
regeringskonferensen.
Även om kommissionen har makten över vilka nya förslag som EU skall
lägga fram, är det ministerrådet som fattar de slutgiltiga besluten. Inom vissa
politiska områden sker detta efter yttrande från EU-parlamentet. Ett nytt
inslag efter Amsterdamfördraget är att parlamentet fått ytterligare utökad
makt då man nu har medbestämmanderätt tillsammans med ministerrådet på
en rad olika frågor. Denna uppdelning gör det mycket svårt att utkräva
politiskt ansvar från ansvariga politiker, dvs även om medborgarna är
kritiska mot beslut går det inte att veta vilka politiker som är ansvariga och
borde röstas bort i nästa val. Att inte kunna utkräva politiskt ansvar är en
oerhörd tillbakagång för demokratin, vilket till viss del kommit till uttryck i
det låga valdeltagandet till EU-parlamentet.
Miljöpartiet anser att det är nödvändigt att strukturera om beslutsgången
inom EU så att politiskt ansvar kan utkrävas. Det är också viktigt att återföra
förslagsrätt till medlemsstaterna, det är orimligt att den överstatliga EU-
kommissionen har den oerhörda makt den har idag. En exakt formulering för
hur EU skall organiseras är en för stor uppgift för att rymmas i denna motion,
men det bör vara en prioriterad uppgift för Sverige i samband med nästa
regeringskonferens. Då bör Sverige driva frågan hur EU kan omvandlas till
att i högre grad vara ett mellanstatligt samarbete. Helt klart är dock att EU-
kommissionens roll i en sådan struktur måste minska, dess ensamrätt att
lägga förslag måste försvinna. Naturligt vore att i stället ge de nationella
parlamenten och EU-parlamentet förslagsrätt.
Vi vill att Sverige som medlem i EU driver:
??att öka EU:s öppenhet genom att i alla EU:s organ införa
meddelarfrihet och offentlighetsprincip liknande den svenska,
??att EU överför kompetens till medlemsländerna och skalar bort sådana
politiska områden som löses bäst på nationell nivå,
?? frågan hur EU kan omvandlas till att i högre grad vara ett
mellanstatligt samarbete,
??att EU:s politiska organisation måste förändras på ett sätt som
möjliggör för väljarna att utkräva politiskt ansvar,
??att kommissionens ensamrätt att lägga förslag avskaffas, för att i stället
ge de nationella parlamenten och Europaparlamentet förslagsrätt.
Den inre marknaden
En av de viktigaste grunderna i unionen är den s k inre marknaden.
Samtidigt är den inre marknaden full av paradoxer och motsägelser. Den
kanske mest uppenbara paradoxen är hur EU parallellt med arbetet att
harmonisera den inre marknaden fortfarande upprätthåller tullmurar och
handelshinder gentemot omvärlden. Världen är större än EU! Varför
jobbar man inte för en fri konkurrens gentemot hela världen? Varför
väljer man att bygga upp spänningar dels mot de stora konkurrenterna
USA och Japan, dels gentemot tredje världen? Handelspolitiken
gentemot tredje världen bygger på en post-kolonial politik som går ut på
att de fattiga länderna i söder sugs ut genom att de förser oss i norr med
billiga råvaror medan förädlingsindustrin sker inom EU. En prioriterad
fråga under Sveriges ordförandeskap måste vara att driva att EU:s
protektionism mot omvärlden minskar; dock med starka sociala och
miljömässiga skyddsklausuler mot frihandelns skadeverkningar.
Men även inom EU finner vi att den inre marknaden är allt annat än fri.
För att underlätta konkurrensen harmoniseras och standardiseras varuut-
budet. Det innebär att det blir lättare att sälja en och samma produkt inom
hela unionen, men till priset av en reducerad mångfald - något som är ytterst
allvarligt vad gäller exempelvis handeln med fröer. EU rör sig alltså med
någon sorts omvänt språkbruk, man säger sig vilja uppnå en fri marknad,
men resultatet blir det omvända - en detaljreglerad marknad. En strategisk
fråga måste vara att motverka EU:s detaljreglering av varor samtidigt som
den inre marknadens mål om fri rörlighet för varor och ohämmad ekonomisk
tillväxt måste ersättas med sociala och miljömässiga mål.
Vi vill att Sverige aktivt och offensivt i EU driver:
??att EU:s protektionism mot omvärlden minskar; dock med starka
sociala och miljömässiga skyddsklausuler mot frihandelns
skadeverkningar,
??att motverka EU:s detaljreglering av varor,
??att den inre marknadens mål om fri rörlighet för varor och ohämmad
ekonomisk tillväxt ersätts med sociala och miljömässiga mål.
Europol och Schengen
Det kanske mest häpnadsväckande exemplet på det motsägelsefulla språk
som florerar i EU är Schengenregelverket. Syftet sägs vara "gränser utan
kontroll." Men den ökade frihet människor får inskränker sig till att vi
slipper visa passet vid gränsen till ett annat EU-land. Men för att denna
"frihet" inte samtidigt skall leda till ökad gränsöverskridande kriminalitet
innehåller regelverket så mycket s k kompensatoriska åtgärder att
resultaten blivit "kontroll utan gränser". Skärpt kontroll vid in- och utresa
till tredje land, krav på att du kan visa din nationstillhörighet när du tar in
på hotell eller camping och möjlighet för länderna att när som helst
utföra passkontroll. Även om du inte behöver visa passet vid gränsen
måste det vara med hela tiden du vistas i Schengenländerna. Den
gemensamma polisen, Europol, får också ökade befogenheter och till sin
hjälp har man bl a dataregister där det mesta får registreras, bl a politiska
åsikter, sexuell läggning etc. Detta är inte acceptabelt i ett demokratiskt
fritt samhälle.
Men vi som är medborgare i något EU-land kommer lindrigt undan om
man jämför med hur personer från tredje land behandlas, icke EU-med-
borgare måste alltid anmäla sig till ett lands myndighet när de korsat en inre
gräns. Över huvud taget är EU:s asylpolitik inhuman och går ut på att skicka
flyktingar tillbaka till hemlandet eller till en närregion. Exempelvis skickas
flyktingar från Turkiet tillbaka trots att EU samtidigt fördömer Turkiet för att
landet inte respekterar mänskliga rättigheter.
Med Amsterdamfördraget är Sverige förhindrat att driva en egen asyl-
politik och det går inte heller längre att ge asyl till flyktingar från andra
EU-
länder. FN har klagat på detta eftersom det strider mot Genèvekonventionen.
En viktig fråga för Sverige att driva inom EU måste vara att återföra asyl-
politiken till nationell nivå. Till dess att så sker måste Sverige naturligtvis
driva att alla förslag som innebär en mer restriktiv asyl- och invandrings-
politik stoppas.
Vi vill att Sverige aktivt och offensivt i EU driver:
??att Schengenavtalet ska ersättas med överenskommelser som garanterar
fri rörlighet för alla människor inom EU och också underlättar för
människor utanför EU att få resa in i EU,
??att Europol avskaffas, i andra hand reformeras så att dataregister och
informationsutbyte begränsas samt att hela organisationen ställs under
demokratisk kontroll med den övergripande principen att alla
registrerade personer äger rätt att ta del av sina registeruppgifter,
??att återföra asylpolitiken till nationell nivå,
??att alla förslag som innebär en mer restriktiv asyl- och
invandringspolitik stoppas.
Miljö och jordbruk
EU:s jordbrukspolitik är kanske det mest skrämmande exemplet på hur
fel centralisering kan slå. Jordbrukspolitiken tar halva EU:s budget i
anspråk, samtidigt som den gynnar storskalig produktion baserad på
bekämpningsmedel och konstgödsel, vilket skapar stora miljöproblem.
Jordbruksmarkerna i EU hotas samtidigt av utarmning på grund av det
jordbruk som bedrivs inom ramen för EU:s jordbrukspolitik, vilket
naturligtvis är en katastrof för kommande generationer. Miljöpartiet
anser att en viktig fråga de närmaste åren måste vara att driva att den
gemensamma jordbrukspolitiken förändras så att EU endast ger stöd åt
ett ekologiskt hållbart, småskaligt och djurvänligt jordbruk samt att den
gemensamma jordbrukspolitiken förändras så att den i hög grad flyttas
till nationell nivå. Sverige bör även verka för att djurskyddet stärks och
de vidriga djurtransporterna upphör.
EU och sund miljöpolitik står i motsatsförhållande. Dels är den inre
marknaden i sig ett miljöhot p g a alla de transporter som skapas. Eftersom
den inre marknaden alltid kommer först kan inget land heller gå före med
hårdare miljökrav på varor. Efter Sveriges EU-anslutning har vi också
tvingats acceptera kemikalier och tillsatsämnen i mat som tidigare varit
förbjudna av hälso- och miljöskäl. Med Amsterdamfördraget har dessutom
den s k miljögarantin försvagats.
Den progressiva nationella kemikaliepolitik som fördes före medlemskapet
i EU är som bortglömd och många tidigare framgångsrika myndighetsprojekt
har fått frysa inne eller helt enkelt avvecklas. Denna feghet måste offensivt
brytas när Sverige tar över ordförandeskapet och arbetet med att få bort
farliga kemikalier från marknaden måste återupptas och intensifieras.
EU:s arbete med uppföljningen av Kyotokonferensen har gått mycket trögt
och några steg i riktning mot att bekämpa växthuseffekten har egentligen inte
tagits. Sverige bör verka för att införa en koldioxidskatt på EU-nivå. Miljö-
partiet anser dock att miljöavgifter och miljöskatter i EU alltid skall vara
minimiregler och att avgifterna ska hanteras av medlemsländerna. Vidare bör
Sverige driva att EU:s forskningsprogram vad gäller energifrågor helt ska
inriktas på forskning och utveckling kring förnyelsebara energikällor, i stället
för forskning kring kärnkraft.
När det gäller närproducerade livsmedel ställer EU:s upphandlingsregler
till förtret. En prioriterad fråga för Sverige att driva måste vara att ändra
EU:s upphandlingsregler, vilka bl a inskränker det kommunala självstyret, så
att lokal upphandling kan ske utan inskränkningar.
Vi vill att Sverige aktivt och offensivt i EU driver:
??att den gemensamma jordbrukspolitiken förändras så att EU endast ger
stöd åt ett ekologiskt hållbart, småskaligt och djurvänligt jordbruk,
??att den gemensamma jordbrukspolitiken förändras så att den i hög grad
flyttas till nationell nivå,
??att miljöfrågor alltid måste vara minimiregler - inte
harmoniseringsregler - för att möjliggöra att de länder som så önskar kan
införa strängare miljöregler än de EU lagstiftar om; den s k miljögarantin
måste därför skrivas om så att den inte inskränks av reglerna för den inre
marknaden,
??att få bort farliga kemikalier från marknaden,
??att införa en koldioxidskatt på EU-nivå,
??att miljöavgifter och miljöskatter i EU skall vara minimiregler och
avgifterna skall hanteras av medlemsländerna,
??att EU:s forskningsprogram vad gäller energifrågor helt inriktas på
forskning och utveckling kring förnybara energikällor,
??att EU:s upphandlingsregler ändras så att lokal upphandling kan ske
utan inskränkningar.
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
Ett stort bakslag i och med Amsterdamfördraget var utvecklingen inom
andra pelaren, dvs EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik
(GUSP). Ländernas vetorätt försvagades samtidigt som EU nu skapar ett
gemensamt utrikesdepartement och en gemensam EU-utrikesminister,
dvs en befattning som unionens högsta företrädare gentemot tredje land.
Denna post är nu tillsatt av den tidigare generalsekreteraren i Nato, Javier
Solana. Dessutom kopplas VEU tydligare till EU så att EU:s ministerråd
kan besluta om militära aktioner. Denna koppling har nu blivit ännu
starkare efter regeringschefernas möte i Köln i juni där man lade grunden
för en gemensam säkerhetspolitik.
Kommissionen, med den nya kommissionärsordföranden Romano Prodi i
spetsen, är mycket tydlig med hur man vill ha den fortsatta utvecklingen av
EU:s GUSP. Prodi ser ett gemensamt militärt försvar.
Under nästkommande regeringskonferens anser vi att Sverige skall driva
att utrikes- och säkerhetspolitiken helt skall avföras från EU:s kompetens-
områden. Till dess sker måste Sveriges linje naturligtvis vara att aktivt arbeta
för att göra EU:s internationella politik så solidarisk som möjligt. Likaså
måste Sverige arbeta för att säkerhetssamarbetet inte definieras i enbart
militära termer utan också i sociala, ekonomiska och ekologiska termer med
en breddad och modernare definition av säkerhetspolitik.
Vi vill att Sverige aktivt och offensivt i EU:
???verkar för att utrikes- och säkerhetspolitiken helt avförs från EU:s
kompetensområden,
??arbetar för att göra EU:s internationella politik så solidarisk som
möjligt,
??arbetar för att säkerhetssamarbetet inte definieras i enbart militära
termer utan också i sociala, ekonomiska och ekologiska termer.
Östutvidgningen
Av Europas länder är färre än hälften medlemmar i EU. Dock är en
utvidgningsprocess österut i full gång med förhandlingar med ett antal
länder. Att ländernas regeringar sökt medlemskap i EU innebär inte
nödvändigtvis att detta är demokratiskt förankrat hos folken. Att ensidigt
verka för att länderna snabbt kommer med i EU är därför mycket
olyckligt; det måste vara människorna i de berörda länderna som i en väl
förankrad demokratisk process fäller avgörandet om ett eventuellt
medlemskap i EU. Att pressa in ett folk mot dess vilja vore lika olyckligt
som att arbeta mot deras möjlighet att bli medlemmar av unionen.
Kännedomen om vad ett EU-medlemskap kommer att innebära är i flera av
ansökarländerna mycket dålig. Det är därför angeläget att opartiskt visa vad
ett EU-medlemskap får för konsekvenser och detta måste vara Sveriges linje
under det egna ordförandeskapet.
I vissa avseenden är EU ännu inte redo att genomföra utvidgningen. Dels
är inte de institutionella frågorna lösta och dels försvårar östutvidgningen
möjligheten för EU att snabbt bli mer effektivt, dvs en upplevd konflikt
mellan fördjupning och utvidgning. Jordbrukspolitiken är till exempel en
stötesten. I stället för en lösning där östländerna deltar på lika villkor
gynnar
förslagen i Agenda 2000 jordbrukarna i nuvarande EU-medlemsländer. Detta
beror på att kandidatländernas jordbruk under övergångstiden efter det att de
blivit medlemmar inte skall vara berättigade till direktstöd, samtidigt som
ländernas produktionsutveckling hämmas av kvoter. Miljöpartiet är mycket
kritiskt till detta och menar att EU:s jordbrukspolitik måste reformeras på ett
sätt som garanterar att östländernas jordbrukspolitik inte diskrimineras i
något avseende. Omstrukturering av det östeuropeiska jordbruket riskerar
också att orsaka stor arbetslöshet. Samtidigt finns det en risk för en ökad
användning av bekämpningsmedel och konstgödsel inom det östeuropeiska
jordbruket beroende på en övergång till ett mer storskaligt jordbruk anpassat
efter EU:s stödsystem.
Vi vill att Sverige aktivt och offensivt i EU driver:
??att det är människorna i ansökarländerna som i en väl förankrad
demokratisk process fäller avgörandet om ett eventuellt medlemskap i
EU,
??att inga former av hjälpinsatser kopplas till krav vid ländernas EU-med-
lemskapsförhandlingar,
??att EU:s jordbrukspolitik måste reformeras på ett sätt som garanterar att
östländernas jordbruk inte diskrimineras i något avseende.
Framtiden
Hur kommer den framtida utvecklingen inom EU att se ut? Naturligtvis
finns många tänkbara scenarier. Att både fördjupa och utvidga
samarbetet, både geografiskt och politiskt, torde dock bli en svår uppgift.
EU kan dels välja att hörsamma den växande kritiken mot centraliseringen,
dels välja att inrikta sig på de politikområden som inte kan hanteras på
regional eller nationell nivå, samtidigt som övriga områden decentraliseras.
EU-kommissionen bör fråntas all politisk makt och ersättas med ett rent
administrativt organ. På så sätt demokratiseras EU, samtidigt som unionen
blir effektivare inom ett mer begränsat område. Andra viktiga demokrati-
reformer i EU-systemet är att Europaparlamentet ges förslagsrätt och får
ökad politisk makt på bekostnad av kommissionen.
Redan innan Sverige tar över ordförandeklubban i EU är det viktigt att
Sverige har gjort fullständigt klart i vilken riktning unionens utveckling skall
föras. Det är av oerhörd vikt att lyckas lyfta blicken från enskilda kom-
missionsförslag etc och i stället se till helheten, för att sedan i varje
enskilt
beslut kunna ta ett steg mot ett demokratiskt, socialt och ekologiskt hållbart
samhälle.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inom alla EU:s organ införa meddelarfrihet
och offentlighetsprincip liknande den svenska,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att EU bör överföra kompetens till medlemsländerna
och helt skala bort sådana politiska områden som löses bäst på
nationell nivå, 1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
driva frågan hur EU kan omvandlas till att i högre grad vara ett
mellanstatligt samarbete,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att EU:s politiska organisation måste förändras på ett
sätt som möjliggör för väljarna att utkräva politiskt ansvar, 1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att kommissionens ensamrätt att lägga förslag av-
skaffas, för att i stället ge de nationella parlamenten och EU-parlamen-
tet förslagsrätt,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att EU:s protektionism mot omvärlden minskar; dock
med starka sociala och miljömässiga skyddsklausuler mot frihandelns
skadeverkningar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
motverka EU:s detaljreglering av varor,6
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att den inre marknadens mål om fri rörlighet för varor
och ohämmad ekonomisk tillväxt ersätts med sociala och
miljömässiga mål,6
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Schengenavtalet,3
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Europol,3
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva ett öppnande av parlamentarisk insyn i Europol,3
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
återföra asylpolitiken till nationell nivå,4
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att alla förslag som innebär en mer restriktiv asyl- och
invandringspolitik stoppas,4
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att den gemensamma jordbrukspolitiken förändras så
att EU endast ger stöd åt ett ekologiskt hållbart, småskaligt och djur-
vänligt jordbruk,5
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att den gemensamma jordbrukspolitiken förändras så
att den i hög grad flyttas till nationell nivå,5
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att djurskyddet stärks och de vidriga djurtransporterna
upphör,5
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
miljöfrågor alltid görs till minimiregler så att de länder som så önskar
kan införa strängare miljöregler än de EU lagstiftar om,5
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att den så kallade miljögarantin skrivs om så att den
inte inskränks av reglerna för den inre marknaden,5
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva frågan om att få bort farliga kemikalier från
marknaden,5
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
verka för införandet av en koldioxidskatt på EU-nivå och att
miljöavgifter och miljöskatter i EU skall vara minimiregler och att
avgifterna skall hanteras av medlemsländerna,2
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
verka för att EU:s forskningsprogram vad gäller energifrågor helt
inriktas på forskning och utveckling kring förnybara energikällor i
stället för forskning kring kärnkraft,6
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
verka för att EU:s upphandlingsregler ändras så att lokal upphandling
kan ske utan inskränkningar,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att säkerhetssamarbetet inte definieras i enbart militära
termer utan också i sociala, ekonomiska och ekologiska termer,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att EU:s internationella politik är solidarisk,
25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
utrikes- och säkerhetspolitiken helt avförs från EU:s kompetens-
områden,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
säkerställa att det är människorna i kandidatländerna som i en väl
förankrad demokratisk process fäller avgörandet om ett eventuellt
medlemskap i EU,
27. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att inga former av hjälpinsatser kopplas till krav vid
ländernas EU-medlemskapsförhandlingar,
28. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
inom EU driva att EU:s jordbrukspolitik måste reformeras på ett sätt
som garanterar att östländernas jordbruk inte diskrimineras i något
avseende,5
29. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att en prioriterad fråga för Sverige skall vara att
avskaffa EU-kommissionen och i stället ersätta denna med ett rent
administrativt organ.
Stockholm den 3 oktober 1999
Yvonne Ruwaida (mp)
Kia Andreasson (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Per Lager (mp)
Ingegerd Saarinen (mp)
Birger Schlaug (mp)
Lars Ångström (mp)
1 Yrkandena 1-5 hänvisade till KU.
2 Yrkande 20 hänvisat till SkU.