Sverige har varit en betydelsefull part i framtagandet och antagandet av
FN:s konvention om barnets rättigheter. Från det att Sverige i juni 1990
ratificerade konventionen har ett framgångsrikt arbete bedrivits för att
göra konventionen känd i Sverige. I detta arbete har ett flertal frivillig-
organisationer haft stor betydelse. Under våren 1999 antog riksdagen
regeringens proposition Strategi för att förverkliga Barnkonventionen i
Sverige. Därutöver har Sverige varit pådrivande för att barnets rättigheter
och konventionen ska vara ett aktivt dokument på den internationella
agendan. Det har gällt Norden, Östersjösamarbetet, Europarådet, inom
FN och andra internationella forum.
Dessa framsteg är uppskattade, men barn och ungdomsfrågorna måste
göras ännu synligare i EU. Det finns naturligtvis olika skäl för detta. Mot
bakgrund av att samtliga EU-medlemmar ratificerat barnkonventionen borde
det finnas skäl att låta barnperspektivet genomsyra flera av besluten. Det
finns fortfarande en hel del övrigt att önska vad gäller EU-staternas
efterlevnad.
Samtidigt ser vi problemen i det gamla östblocket där barnfrågorna också
kräver en särskild uppmärksamhet. I östblocket ökar andelen gatubarn, barn
på institution och barn som inte går igenom sin grundläggande utbildning. I
S:t Petersburgområdet i Ryssland beräknas andelen gatubarn uppgå till cirka
50 000. I östblocket räknar man med att ända upp till 15 % av barn och
ungdomar inte får någon utbildning. Inte sällan hamnar dessa barn och
ungdomar i kriminalitet. Detta många gånger på grund av att det är det enda
sätt som står till buds för att överleva.
Det här är en mycket oroande utveckling och har sin grund i bl.a. djup
fattigdom men också brist på respekt för barns rättigheter. Detta är också ett
hot mot den sköra demokrati som successivt växt fram under 1990-talet.
Barn och ungdomar i de nya demokratierna är de som i framtiden skall
medverka till att allt stabilare demokratier etableras, med en välfärd som
skall komma alla till del och där respekten för mänskliga rättigheter
upprätthålls. Varje ny generation måste vinnas. Varje gammal måste vinnas
på nytt. Det är det som är själva grunden för demokrati, ett folkstyre, där
varje människa ges möjlighet att växa upp i trygghet, där var och en själv får
bestämma över sitt eget öde och där alla har lika rättigheter.
Inför EU:s regeringskonferens 1996 antogs i riksdagen regeringens
skrivelse om EU:s regeringskonferens 1995/96:30 den 29 mars 1996.
Beslutet innebar att regeringen enligt utskottets mening borde verka för att
frågor om barnets rättigheter uppmärksammas vid regeringskonferensen och
att barnperspektivet beaktas i förberedelsearbetet inför besluten som rör barn
utan att EU får kompetens att lagstifta om barn- och ungdomspolitiken.
Europaparlamentet har antagit en resolution om barnets rättigheter den 20
november 1997 som bl.a. refererar till avsaknaden av att det inte finns någon
referens till barnets rättigheter i Amsterdamfördraget.
Sverige bör därför i sina bilaterala kontakter och inom EU tydligare än vad
som hittills förevarit driva och lyfta fram frågan om barnets rättigheter. Ett
sådant lämpligt tillfälle anser vi vara bl.a. i samband med det svenska
ordförandeskapet i EU första halvåret 2001.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att den svenska regeringen bör verka för att barn-
frågorna beaktas under det svenska EU-ordförandeskapet första
halvåret 2001.