Ut ur EU !
Idag finns det ingen utträdesparagraf i EU:s fördrag. Detta är ett problem
som vi i Miljöpartiet de gröna påpekat ett flertal gånger. 1996
arrangerade vi en namninsamling för att få till stånd en utträdesparagraf
och vi har även föreslagit regeringen att begära en sådan under de senaste
fördragsförhandlingarna i Amsterdam. Miljöpartiet de gröna anser också
att eftersom den senaste fördragsändringen, Amsterdamfördraget, inte
förankrades hos befolkningen i en folkomröstning bör man ha en ny
folkomröstning om medlemskapet.
Det folkrättsliga läget
Den rättsliga grund som finns för att idag avträda ifrån internationella
avtal som ingåtts på obestämd tid är osäker. Det avtal om medlemskap
som Sverige undertecknat då man trädde in i EU har ingåtts på obestämd
tid. Begäran om att frånträda måste föregås av att det frånträdande landet
säger upp sitt internationella avtal gentemot den andra parten, i det här
fallet EU. De flesta internationella överenskommelser innehåller
särskilda bestämmelser om uppsägning. För avtal som inte innehåller
sådana bestämmelser är huvudregeln att uppsägning endast är tillåten om
det står klart att parterna avsett att avtalet skall kunna sägas upp eller om
överenskommelsens natur gör rätten till uppsägning underförstådd. Det
senare anses t.ex. vara fallet beträffande handelsavtal.
Kravet om en utträdesparagraf får stöd i Wienkonventionen, art 56 b om
traktaträtt som anses ligga till grund för mycket av dagens traktaträtt. Varje
stats rätt till suveränitet och därmed även rätt att begärda utträde ur inter-
nationella organisationer har även fått stöd då den tyska författnings-
domstolen 1993 fastslog detta.
Ett problem med att inte ha en utträdesparagraf i fördraget är att denna
möjlighet inte prövats av EG-domstolen. Ytterligare en komplikation är att
alla medlemsstater inte tillträtt Wienkonventionen samt att den direkta
korrelationen mellan folkrättsliga regler och Wienkonventionen är oklar.
Andra anledningar till varför EU bör ha en utträdesparagraf rör mer
grundläggande demokratiska värden. Om en medlemsstat bestämt sig för att
begära utträde ur EU ska man inte behöva straffa ut sig och riskera
försämrade relationer med de övriga medlemsstaterna. Detta kan annars
komma att användas som skräckpropaganda i en folkomröstning om
medlemskap. En paragraf om varje medlemsstats rätt att fritt besluta om
fortsatt medlemskap i EU är en förutsättning för en saklig och rättvis debatt.
En ny folkomröstning
Då svenska folket 1994 röstade om medlemskap i EU handlade detta om
huruvida Sverige bör bli medlem "i enlighet med Maastrichtfördraget".
Efter detta har det i EU skett en kraftig förändring. EU har ett nytt
fördrag, Amsterdamfördraget, där man tagit ytterligare steg mot en
federal stat, något som Miljöpartiet de gröna motsätter sig. Sverige har
skrivit på Schengenavtalet som skapar en inhuman flyktingpolitik. Man
har inom EU tagit steg mot gemensam militär genom beslut på senaste
toppmötet för EU:s regeringschefer i Köln, en utveckling som riskerar att
förstärkas av den nya kommissionärsordföranden Romano Prodis
uttalade ambition att skapa en gemensam EU-militär. Allt detta ger en
helt ny situation och inriktning på EU än det vi tog ställning till 1994.
Miljöpartiet anser att detta sammantaget motiverar att en ny
folkomröstning om EU-medlemskapet genomförs. Om resultatet av
folkomröstningen blir att en majoritet av svenska folket vill lämna EU
bör regeringen naturligtvis omgående anmäla detta till EU och samtidigt
begära förhandlingar, dels om praktiska formaliteter för utträdet, bl a
upphörande av medlemsavgiftsbetalning, dels om nya samarbetsformer
med EU. Samtidigt bör EFTA-länderna meddelas att Sverige söker
återinträde. Överläggningar bör begäras om omförhandling av EES-
avtalet. Riksdagen bör omgående också besluta om en allmän översyn av
alla lag- och regeländringar sedan EU-medlemskapet och se till att alla
regler som ändrats enbart p g a av EU-anpassningen och utan saklig
grund omprövas.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen inom EU skall verka för att få till
stånd en utträdesparagraf som reglerar skeendet när en medlemsstat
vill lämna EU,
2. att riksdagen beslutar att varje genomgripande förändring av
EU:s grundlagar skall underställas en folkomröstning innan Sverige
ratificerar förändringarna,
3. att riksdagen beslutar att en folkomröstning om fortsatt
medlemskap i EU skall hållas i enlighet med vad som anförts i
motionen.