Sverige är ett utvecklat och på många områden ledande IT-land. Till-
sammans med Finland har Sverige en ledande position vad gäller andel
av befolkningen som har tillgång till en dator, Internet eller mobiltelefon.
Denna position kan, rätt använd, göra Sverige till ett ledande IT-land i
allmänhet och till ett ledande land inom trådlös Internet i synnerhet. För att
nå dit behöver vi dock ändra vår politik på en rad områden. De hittills stora
framgångarna har inte berott på en insiktsfull IT- och småföretagarpolitik
från de socialdemokratiska regeringarna. Snarare kan man förvånas och
imponeras över de stora framgångar som landets företagare, forskare och IT-
entreprenörer har lyckats nå trots en politik som missgynnar entreprenörskap
och småföretagaranda.
Ett i raden av eftersatta politiska områden är kryptopolitiken. Under flera
års tid har den nuvarande regeringen försvårat för svenska IT-företag att
exportera produkter som innehåller starkt krypto. De strama tolkningarna av
Wassenaar-arrangemanget och den ovilja regeringen visat att ta fram tydliga
riktlinjer för vilka typer av produkter som får exporteras har orsakat stora
problem och uteblivna exportintäkter för svenska IT-företag.
Även denna skrivelse är vag och innehåller få tydliga riktlinjer. Trots det
måste den framstå som ett litet ljus i en bransch som motarbetats och vars
företagare sällan ens fått veta vad som är lagligt och olagligt och vilka regler
som gäller för export av kryptobaserade varor.
Några steg åt rätt håll har tagits när regeringen nu anser att följande
åtgärder bör vidtas:
- Exportkontrollen av kryptoprodukter fortsätter i enlighet med EU:s regler
och Sveriges förpliktelser i Wassenaar-arrangemanget (WA). Sverige
verkar bl.a. för att skapa en enhetlig och icke-diskriminerande
tillämpning av reglerna i de länder som samarbetar inom WA och inom
EU, så att svenska företag inte får en konkurrensnackdel.
- Med nuvarande regler för exportkontroll gynnas företag i länder med en
stor hemmamarknad. Sverige välkomnar därför att kommissionen
föreslagit att kryptoprodukter skall omfattas av den inre marknadens fria
rörlighet.
- Det är viktigt att exportkontrollen successivt liberaliseras och
koncentreras på sådana känsliga kryptoprodukter där kontrollintresset
väger över frihandelsintresset.
- Regelverken bör uttryckligen likställa fysisk utförsel av kryptoprogram
med att göra dem tillgängliga via datanät. Spridningen på nät har redan i
dag nått betydande omfattning och därmed har förutsättningarna för den
nuvarande exportkontrollpolitiken förändrats.
Genomförs dessa åtgärder skyndsamt kan de leda till att de stora
konkurrensnackdelar den svenska byråkratin åsamkat svenska företag
omedelbart upphör och att de liberala tolkningarna i andra EU-länder får
snabb genomslagskraft. Det finns därför anledning att särskilt välkomna
skrivelsen i den delen.
Vi vill också välkomna regeringens insikt om att nuvarande regler för
exportkontroll gynnar företag i länder med en stor hemmamarknad. Att
regeringen ställer sig positiv till ett förslag från kommissionen om att
kryptoprodukter skall omfattas av den inre marknadens fria rörlighet är i sig
både rimligt och riktigt, men långt ifrån tillräckligt. Nästa omedelbara steg
måste vara att övertyga USA och andra demokratiska länder om vikten av en
fri handel med kryptobaserade produkter. Dessvärre är det inte bara i detta
avseende som ambitionerna i regeringens skrivelse inte är tillräckligt
långtgående. På flera håll är skrivelsen därtill luddig och ger uttryck för en
oroande passivitet från regeringens sida.
I stället för att utnyttja tillfället att en gång för alla tydliggöra sin
uppfattning i frågan och klargöra förutsättningarna för alla de människor och
företag som dagligen berörs av de rådande oklarheterna, väljer regeringen än
en gång att uttrycka sig vagt och otydligt eller helt passa i frågan. Man
skriver bland annat att det "för närvarande" inte föreligger skäl att begränsa
användningen av kryptoteknik i Sverige. Hur skall detta tolkas för framtiden
av de företag som livnär sig på att tillverka denna typ av programvara och de
människor som för sin egen trygghet vill ha tillgång till säker
kommunikation?
Dessvärre genomsyras skrivelsen av den gammalmodiga uppfattningen att
krypto i första hand är brottslingarnas vän och att restriktioner är ett bra
sätt
att förhindra brottslig användning av krypto. Mycket lite skrivs om de stora
möjligheter till ökad säkerhet och minskad brottslighet som användningen av
starka krypton ger.
En genomtänkt och frihandelsgenomsyrad kryptopolitik är nödvändig för
att Sverige skall kunna ligga i framkanten av IT-utvecklingen. En sådan
politik bör ha sin utgångspunkt i att en ökad global tillgänglighet och
användning av starka krypton är till gagn för det framväxande
kunskapssamhället. Privatpersoner, stora och små företag, myndigheter och
organisationer har mycket att vinna på att deras kommunikation är korrekt,
privat och förs med rätt mottagare. Såväl från integritetssynpunkt som från
konfidentialitetssynpunkt och autentiseringssynpunkt är starka krypton en
nödvändighet och ett verktyg som ökar tilltron till elektronisk kommunika-
tion av alla sorter. Elektronisk handel, telemedicin och företagskommunika-
tion över öppna nät är bara några exempel på viktiga processer som kräver
tillgång till starka krypton för att kunna vidareutvecklas.
Därför bör riksdagen slå fast att det inte finns några skäl för att begränsa
användningen av kryptoteknik i Sverige. Varje sådan begränsning bidrar till
att minska Sveriges möjligheter att bli ett framgångsrikt IT-land med alla de
fördelar som människor och företag kan dra av en sådan utveckling. I stället
bör regeringen driva en politik och lägga fast regler som uppmuntrar
privatpersoner, stora och små företag, myndigheter och organisationer att
använda stark och säker kryptering. Den svenska staten skall vara en god
kund och tidig användare när det gäller starka krypton.
Riksdagen bör dessutom slå fast att alla planer på obligatoriska system för
deponering av dekrypteringsnycklar bör skrinläggas och att Sverige
motsätter sig andra länders krav på sådan deponering. Kostnaderna och
riskerna med nyckeldeponering är mycket stora och skadliga. Det är därtill
ytterst naivt att tro att den som planerar att använda kryptering för brottslig
verksamhet i förväg skulle lämna in sin dekrypteringsnyckel enbart därför att
han är skyldig till detta enligt lag. All nyckeldeponering bör därför ske på
frivillig basis och skötas av icke-statliga organ. En sådan ordning behöver
inte nödvändigtvis innebära att möjligheten att i efterhand utkräva
dekrypteringsnycklar vid misstanke om brott försvinner.
Sverige bör sträva efter frihandel även för kryptobaserade produkter, dvs ta
bort nästan all exportkontroll. De restriktioner som finns i dag kommer inte
att fungera och leder bara till att svenska företag missgynnas, att
programvara säljs via server i annat land eller att de bästa programmerarna
flyttar. Vissa undantag från frihandelslinjen gällande viss militär
programvara som "berör nationell säkerhet" kan dock finnas kvar.
Sverige bör dessutom i EU, WTO, Europarådet och i Wassenaar-
arrangemanget aktivt arbeta för en liberal exportpolicy och en ökad frihandel
med kryptobaserade produkter. Ett sätt att åstadkomma detta är att aktivt
arbeta för att starka civila krypteringsprodukter stryks från den varulista för
exportkontroll som Wassenaar-arrangemanget fastställer. Fram till dess att
ändringar av arrangemanget vunnit gehör bör Sverige tillämpa gällande
bestämmelser så liberalt som möjligt.
Avslutningsvis bör det noteras att det från USA:s håll finns ett uttalat
intresse av att uppnå enighet om att det är mer som förenar än skiljer de
transatlantiska parterna åt i olika handelsfrågor. USA har därför föreslagit
inrättande av en sorts "mekanism för tidig varning". Exakt hur en sådan
skulle kunna utformas har ännu inte preciserats. Avsikten är dock att i god
tid bli varse om och slå larm om det bedöms finnas risk att mer eller mindre
begränsade handelspolitiska frågor (t.ex. banankonflikten) hotar att bromsa
framsteg på områden i det transatlantiska samarbetet.
Sverige bör sända en signal genom detta system för tidig varning eller en
ännu tydligare signal i syfte att påtala att den idag förda kryptopolitiken från
nordamerikanskt håll mer och mer går från att ha varit en militärstrategisk
position till att bli ett rent handelshinder som gynnar amerikanska IT-företag
på andra konkurrenters bekostnad. Detta har aldrig varit avsikten med de
gjorda överenskommelserna och det finns därför all anledning att omgående
påtala detta.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Sverige i allt internationellt samarbete bör
verka för fri handel med kryptoprodukter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fasta och tydliga spelregler för de människor och
företag som för sin kommunikation eller direkta verksamhet använder
sig av eller tillverkar kryptoprodukter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det inte finns några skäl att begränsa
användningen av kryptoteknik i Sverige,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett avvisande av alla planer på obligatoriska
system för deponering av krypteringsnycklar, såväl nationellt som
internationellt,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett aktivt arbete för att starka civila krypterings-
produkter stryks från den varulista för exportkontroll som Wassenaar-
arrangemanget fastställer,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en liberal tolkning av nu gällande Wassenaar-
arrangemang,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en signal om att den nordamerikanska krypto-
politiken riskerar att bli ett rent handelshinder som gynnar
amerikanska IT-företag på andra konkurrenters bekostnad.