Konsekvensutredningar vid stora exportorder av krigsmateriel
1 Svensk krigsmaterielexport
Den mellanstatliga legala vapenhandeln ungefär halverades under åren
1987-1995. Därefter har det skett en kraftig ökning med nästan 30 %
enligt SIPRI:s uppgifter. Sveriges lagstiftning vid export av krigsmateriel
är, jämfört med andra länder, relativt sträng. Den internationella
utvecklingen avseende handeln med krigsmateriel har dock på senare år
utvecklats på ett sådant sätt att ytterligare kriterier bör vägas in vid
bedömningen. Detta gäller framför allt stora exportorder på svensk
krigsmateriel, eftersom Sverige relativt sett blivit en allt viktigare
exportör.
Det finns tydliga åsiktsskillnader mellan svenska staten och stora delar av
det civila samhället - frivilligorganisationer, samfund, fackföreningar med
flera - beträffande Sveriges export av krigsmateriel. Detta har blivit särskilt
tydligt i samband med de exportansträngningar som nu görs för att sälja JAS
39 Gripen. Breda folkrörelser har starkt kritiserat den planerade försäljningen
av stridsflygplanet till länder med stora fattigdomsproblem och en svår
socioekonomisk situation. Likaså diskuteras hur säkerhetsdoktrinen påverkas
både nationellt och regionalt i de länder som berörs.
2 Uppförandekoden
I den uppförandekod (Code of Conduct) som EU:s medlemsstater har
kommit överens om finns det fortfarande kriterier som det saknas praxis
för, när det gäller export av krigsmateriel till vissa länder och regioner.
Det är önskvärt med en parlamentariskt förankrad viljeyttring som
preciserar hur uppförandekoden påverkar den svenska policyn. Detta
gäller särskilt de punkter som berör regional säkerhet och
mottagarländernas socioekonomiska situation.
3 Konflikt i svensk utrikespolitik
Enligt svensk syn är de mänskliga rättigheterna odelbara. I regeringens
MR-skrivelse våren 1998 talas om vikten av att all svensk utrikespolitik,
inklusive handelspolitiken, skall genomsyras av respekt för de mänskliga
rättigheterna. Speciellt betonas de ekonomiska, sociala och kulturella
rättigheterna.
I regeringens skrivelse om en förnyad svensk Afrikapolitik inför 2000-
talet, också från våren 1998, anges som första punkt att politiken skall
inriktas mot de fattiga människornas situation.
De senaste årens lovvärda fokusering på ett konfliktpreventivt
utrikespolitiskt tänkande stämmer inte överens med de ansträngningar som
staten gör för att främja export av svensk krigsmateriel.
Inom svensk officiell handelspolitik är transparens och villkorsfrihet
viktiga begrepp. Handel med krigsmateriel är ännu utanför WTO:s regelverk.
Offsets och motköp står dock i direkt konflikt med detta regelverket. Att
staten främjar offsetförbindelser och aktivt bistår med exportkrediter i
samband med vapenaffärer framstår som svårt att förena med
frihandelsprinciperna och strävandena efter respekt för WTO:s regler, som
Sverige traditionellt har verkat för.
Sverige har tidigare gått i täten i försöken att etablera en ansvarsfull policy
vad gäller handeln med krigsmateriel. Årligen publiceras en offentlig rapport
som ofta leder till efterföljder. Nyligen publicerade Storbritannien en första
offentlig rapport om sin handel med krigsmateriel. Diskussionen om den
framtida svenska handeln med krigsmateriel är mycket viktig och följs med
stort intresse från omvärlden.
4 Förslag
Som en konstruktiv väg framåt föreslår vi att exportgodkännanden av
stora order av svenskt krigsmateriel föregås av offentliga, helst bilaterala,
konsekvensanalysutredningar. Det är viktigt att utredningsdirektiven
preciseras så att alla parter känner till vilka frågor som skall belysas av
utredningen.
Den mycket omfattande debatten om den överenskomna exporten av nio
stycken skolplan av typ JAS 39 Gripen till Sydafrika visar på behovet av
grundligare utredning och bättre beslutsunderlag. En utredning av export av
JAS 39 Gripen till Sydafrika är en lämplig fallstudie för att belysa ovan
beskrivna frågekomplex, särskilt avseende effekter som vapenhandel kan få i
länder där fattigdomsbekämpning är en central fråga.
Sverige bör inbjuda köparländer till parallella, eller gemensamma,
utredningar och gärna även öppet inbjuda representanter för det civila
samhället i säljar- och köparlandet. Syftet skall vara att skapa transparens
och offentlig diskussion kring dessa viktiga frågor. Detta bör även ske i
fallstudien kring Sydafrika.
Det är nödvändigt att den svenska regeringen, som aktivt verkat för denna
affär, redovisar för riksdagen och för allmänheten vilka grunder man haft för
sina bedömningar. Om eventuella konflikter med andra åtaganden som är
beslutade av riksdagen föreligger skall dessa redovisas. Enligt vår mening
står regeringens skrivelser om att verka för ökad betydelse för respekten för
de mänskliga rättigheterna i svensk utrikespolitik, fattigdomsbekämpning
och förnyad svensk Afrikapolitik, i konflikt med dess åtgärder för att
befrämja export av JAS.
Det finns en uppenbar risk att Sydafrikas regering påverkas av löften om
motköp då landet närmast är i desperat behov av handel och investeringar.
Det gör att behoven av probleminriktad och öppen redovisning av
finansiering och effekter på betalningsbalansen ökar. Även bedömningar av
motköpens verkliga substans, effekter på statens budget och hur vapenköpen
minskar statens resurser för insatser inom andra områden bör göras.
Syftet är också att granska den svenska statens inblandning och vilka
bedömningar som legat till grund för regeringens ställningstagande. Det är
dessutom viktigt att pröva huruvida affären står i konflikt med åtaganden i
ovan nämnda skrivelser.
5 Öppenhet
Ett centralt motiv för denna redovisning och granskning är givetvis
grundläggande principer om öppenhet gentemot riksdag och allmänhet.
Det är angeläget att utreda om motköpsarrangemang är i strid med
gällande WTO-regler och hur detta stämmer överens med den svenska
regeringens engagemang för JAS försäljning. Om utredningen finner
brister i den svenska hanteringen bör den föreslå procedurmässiga och
institutionsmässiga förslag till förbättringar eller både och. Slutligen bör
nämnas att representanter för både det svenska och det sydafrikanska
samhället bör knytas till en sådan utredning.
6 Hemställan
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en process för att formulera utredningsdirektiv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en konsekvensanalysutredning rörande export av
JAS 39 Gripen till Sydafrika.