1 Svensk krigsmaterielexport
Den mellanstatliga legala vapenhandeln ungefär halverades under åren 1987-1995. Därefter har det skett en kraftig ökning med nästan 30 % enligt SIPRI:s uppgifter. Sveriges lagstiftning vid export av krigsmateriel är, jämfört med andra länder, relativt sträng. Den internationella utvecklingen avseende handeln med krigsmateriel har dock på senare år utvecklats på ett sådant sätt att ytterligare kriterier bör vägas in vid bedömningen. Detta gäller framför allt stora exportorder på svensk krigsmateriel, eftersom Sverige relativt sett blivit en allt viktigare exportör.
Det finns tydliga åsiktsskillnader mellan svenska staten och stora delar av det civila samhället - frivilligorganisationer, samfund, fackföreningar med flera - beträffande Sveriges export av krigsmateriel. Detta har blivit särskilt tydligt i samband med de exportansträngningar som nu görs för att sälja JAS 39 Gripen. Breda folkrörelser har starkt kritiserat den planerade försäljningen av stridsflygplanet till länder med stora fattigdomsproblem och en svår socioekonomisk situation. Likaså diskuteras hur säkerhetsdoktrinen påverkas både nationellt och regionalt i de länder som berörs.
2 Uppförandekoden
I den uppförandekod (Code of Conduct) som EU:s medlemsstater har kommit överens om finns det fortfarande kriterier som det saknas praxis för, när det gäller export av krigsmateriel till vissa länder och regioner. Det är önskvärt med en parlamentariskt förankrad viljeyttring som preciserar hur uppförandekoden påverkar den svenska policyn. Detta gäller särskilt de punkter som berör regional säkerhet och mottagarländernas socioekonomiska situation.
3 Konflikt i svensk utrikespolitik
Enligt svensk syn är de mänskliga rättigheterna odelbara. I regeringens MR-skrivelse våren 1998 talas om vikten av att all svensk utrikespolitik, inklusive handelspolitiken, skall genomsyras av respekt för de mänskliga rättigheterna. Speciellt betonas de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna.
I regeringens skrivelse om en förnyad svensk Afrikapolitik inför 2000- talet, också från våren 1998, anges som första punkt att politiken skall inriktas mot de fattiga människornas situation.
De senaste årens lovvärda fokusering på ett konfliktpreventivt utrikespolitiskt tänkande stämmer inte överens med de ansträngningar som staten gör för att främja export av svensk krigsmateriel.
Inom svensk officiell handelspolitik är transparens och villkorsfrihet viktiga begrepp. Handel med krigsmateriel är ännu utanför WTO:s regelverk. Offsets och motköp står dock i direkt konflikt med detta regelverket. Att staten främjar offsetförbindelser och aktivt bistår med exportkrediter i samband med vapenaffärer framstår som svårt att förena med frihandelsprinciperna och strävandena efter respekt för WTO:s regler, som Sverige traditionellt har verkat för.
Sverige har tidigare gått i täten i försöken att etablera en ansvarsfull policy vad gäller handeln med krigsmateriel. Årligen publiceras en offentlig rapport som ofta leder till efterföljder. Nyligen publicerade Storbritannien en första offentlig rapport om sin handel med krigsmateriel. Diskussionen om den framtida svenska handeln med krigsmateriel är mycket viktig och följs med stort intresse från omvärlden.
4 Förslag
Som en konstruktiv väg framåt föreslår vi att exportgodkännanden av stora order av svenskt krigsmateriel föregås av offentliga, helst bilaterala, konsekvensanalysutredningar. Det är viktigt att utredningsdirektiven preciseras så att alla parter känner till vilka frågor som skall belysas av utredningen.
Den mycket omfattande debatten om den överenskomna exporten av nio stycken skolplan av typ JAS 39 Gripen till Sydafrika visar på behovet av grundligare utredning och bättre beslutsunderlag. En utredning av export av JAS 39 Gripen till Sydafrika är en lämplig fallstudie för att belysa ovan beskrivna frågekomplex, särskilt avseende effekter som vapenhandel kan få i länder där fattigdomsbekämpning är en central fråga.
Sverige bör inbjuda köparländer till parallella, eller gemensamma, utredningar och gärna även öppet inbjuda representanter för det civila samhället i säljar- och köparlandet. Syftet skall vara att skapa transparens och offentlig diskussion kring dessa viktiga frågor. Detta bör även ske i fallstudien kring Sydafrika.
Det är nödvändigt att den svenska regeringen, som aktivt verkat för denna affär, redovisar för riksdagen och för allmänheten vilka grunder man haft för sina bedömningar. Om eventuella konflikter med andra åtaganden som är beslutade av riksdagen föreligger skall dessa redovisas. Enligt vår mening står regeringens skrivelser om att verka för ökad betydelse för respekten för de mänskliga rättigheterna i svensk utrikespolitik, fattigdomsbekämpning och förnyad svensk Afrikapolitik, i konflikt med dess åtgärder för att befrämja export av JAS.
Det finns en uppenbar risk att Sydafrikas regering påverkas av löften om motköp då landet närmast är i desperat behov av handel och investeringar. Det gör att behoven av probleminriktad och öppen redovisning av finansiering och effekter på betalningsbalansen ökar. Även bedömningar av motköpens verkliga substans, effekter på statens budget och hur vapenköpen minskar statens resurser för insatser inom andra områden bör göras.
Syftet är också att granska den svenska statens inblandning och vilka bedömningar som legat till grund för regeringens ställningstagande. Det är dessutom viktigt att pröva huruvida affären står i konflikt med åtaganden i ovan nämnda skrivelser.
5 Öppenhet
Ett centralt motiv för denna redovisning och granskning är givetvis grundläggande principer om öppenhet gentemot riksdag och allmänhet. Det är angeläget att utreda om motköpsarrangemang är i strid med gällande WTO-regler och hur detta stämmer överens med den svenska regeringens engagemang för JAS försäljning. Om utredningen finner brister i den svenska hanteringen bör den föreslå procedurmässiga och institutionsmässiga förslag till förbättringar eller både och. Slutligen bör nämnas att representanter för både det svenska och det sydafrikanska samhället bör knytas till en sådan utredning.
6 Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en process för att formulera utredningsdirektiv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en konsekvensanalysutredning rörande export av JAS 39 Gripen till Sydafrika.
Stockholm den 29 september 1999
Eva Zetterberg (v)
Murad Artin (v)
Berit Jóhannesson (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Lars Ohly (v)
Stig Sandström (v)
Willy Söderdahl (v)