Ostasien är en region som växt snabbt i ekonomisk och därmed också
politisk betydelse de senaste decennierna. Mycket talar nu för att den
säkerhetspolitiska utvecklingen i regionen bör ges ökad uppmärksamhet.
I huvudsak är det två länder som bidrar till oron över utvecklingen.
Nordkorea med dess hårda diktatur, kärnvapenprogram och svåra relation till
grannen Sydkorea. Folkrepubliken Kina med de återkommande hoten om
våld mot Taiwan, förtrycket i Tibet och av den egna befolkningen.
Dessa båda länder ger anledning till oro, inte bara hos demokratiska
grannar som Japan, Sydkorea och Taiwan utan i tilltagande utsträckning
också i USA och västvärlden. Orsaken är att de båda länderna kontinuerligt
utvecklar sina möjligheter att utsträcka militär förmåga utanför det egna
närområdet. I klartext handlar det om ny långdistansmissilteknik, som
förändrar den strategiska balansen i regionen.
Ny långdistansförmåga
Nordkorea genomförde nyligen ett missilprov, där roboten passerade i
riktning mot Japan. USA har sedan dess gjort betydande ansträngningar
för att förhindra nya prov. I USA jämförs situationen med anden i
flaskan. När den nya långdistansrobottekniken väl är utsläppt, är den
irreversibel. Därför gäller det att stoppa utvecklingen i tid.
Den 2 augusti i år testade Folkrepubliken Kina långdistansroboten
Dongfeng 31. Utvecklingsarbetet har pågått sedan 1970-talet, men kom till
avslut för ca fyra år sedan.
Roboten bedöms ha en räckvidd på ca 8 000 kilometer och kan bära en
singulär ca 700 kilo tung kärnvapenladdning. Roboten kan avfyras både
stationärt och - vilket är en nyhet - från rörliga avfyrningsramper.
Så här beskrivs fritt översatt roboten av amerikanska bedömare:
"Dongfeng 31 är en trestegs, rörlig, fastbränsleraket, som kan bära
kärnladdningar upp till ett megaton i vikt. Förberedelsetiden för en avfyrning
är 10 till 15 minuter och den klarar att slå ut både stationära och rörliga
mål."
Folkrepubliken Kina har också ubåtsbaserade långdistansrobotar med
kärnvapenkapacitet. De testas på konventionella ubåtar. Folkrepubliken har i
dagsläget bara en atomubåt, med denna typ av bestyckning. Den heter Xia
och har förmåga att bära 12 interkontinentala missiler.
Folkrepubliken Kinas sjöbaserade robot heter Julang och bedöms ha en
räckvidd på mellan 8.000 och 10.000 kilometer. Detta är tillräckligt för att
roboten, precis som den landbaserade systerroboten, skall kunna nå mål i
USA.
Folkrepubliken Kina har nu tillsammans med USA och Ryssland full
nukleär förmåga, och kan avlossa robotar både från marken, luften och havet.
Som det verkar har Folkrepubliken Kina inte MIRV-förmåga i dagsläget.
Detta kan dock snabbt ändras. För närvarande pågår utvecklingen av roboten
Dongfeng-41, efterföljaren till Dongfeng 31. Den skall klara att bära 10
stridspetsar mer än 12.000 kilometer.
Televisionen i Folkrepubliken Kina har lyft fram att Dongfeng 31 klarar att
slå ut Seattle, på den amerikanska västkusten. Också mål i Europa ligger
numera inom räckhåll för Folkrepubliken Kina.
Ny kärnladdningskapacitet
I våras avslöjades det i USA att Folkrepubliken Kina, genom en spion i
Los Alamos National Laboratory, vunnit kunskap om hur USA:s mest
moderna kärnvapenstridsspets, den så kallade W-88, är konstruerad.
Folkrepubliken har sedan också genomfört prov med liknande
konstruktioner.
Denna generation kärnvapen är små och lätta, vilket gör det möjligt att
utrusta en långdistanskärnvapenbärare med ett antal styrbara stridsspetsar. På
så vis kan flera mål, på längre avstånd hotas. Dessutom blir vapnen flyttbara.
Balansen i regionen förändras. Folkrepubliken Kina påstås ha tillskansat sig
hemliga uppgifter om det amerikanska kärnvapenprogrammet under två
decenniers tid. En amerikansk kongressrapport, den så kallade Cox-
rapporten, pekade ut spioneri, vilket dock Folkrepubliken Kina förnekar.
I samband med Folkrepubliken Kinas förnekanden framkom intressanta
uppgifter om landets nukleära förmåga. Folkrepubliken Kina försökte bevisa
att landet inte behövde stjäla amerikansk teknik, eftersom den egna förmågan
var tillräckligt högtstående.
På en pressträff sa Folkrepubliken Kinas informationsminister, Zhao
Qizheng, följande:
"Eftersom Kina redan har tillgång till atom- och vätebombsteknik, är det
både naturligt och logiskt att vi lärt oss att behärska tekniken för att
framställa neutronbomber genom egna ansträngningar och på kort tid, sade
Zhao."
Enligt detta har Folkrepubliken Kina redan neutronbomskapacitet. Enligt
andra, obekräftade, uppgifter har Folkrepubliken Kina också provsprängt en
neutronbomb.
Hot med medeldistansmissiler
Folkrepubliken Kina har också medeldistansmissiler. Landet har också
visat sig berett att använda dem. 1996 genomfördes robotövningar i
Formosasundet i samband med Taiwans första demokratiska
presidentval. Fyra missiler slog då ner i vattnet i närheten av Taiwan.
Folkrepubliken Kina har vid upprepade tillfällen hotat Taiwan med militärt
våld, genomfört miltär uppladdning i närheten av Taiwansundet, försatt
armén i högsta beredskap och t.o.m. skickat missiler i övning i riktning mot
Taiwan.
I somras kom nya varningar. Folkrepubliken Kinas försvarsminister, Chi
Haotian, slog fast att Folkrepubliken Kinas armé, PLA, Peoples Liberation
Army, var fullt beredd att bruka våld för att hindra taiwanesisk
självständighet. Försök att "splittra moderlandet" skulle "bestämt krossas".
Nu var det inte en självständighetsförklaring som var upphovet till dessa
starka reaktioner. Det Taiwans president Lee sa i somras ryms inom ramen
för en ett-Kina-politik och var förenklat följande:
En återförening av Kina måste ske på en grund av demokrati, mänskliga
rättigheter och marknadsekonomi.
Taiwan är de facto inte en Peking underlydande provinsregering. Därför
definierade Lee relationen mellan Folkrepubliken Kina och Taiwan som
"special state-to-state- relations".
Folkrepubliken Kinas reaktion blev vapenskrammel och hot. Av någon
underlig anledning gav situationen upphov till ett antal västliga kommentarer
där båda sidor ombads att inte provocera och istället normalisera situationen.
Som provokation jämställdes därmed öppna resonemang av en
demokratiskt vald president i det lilla demokratiska, marknadsekonomiska
Taiwan med respekt för mänskliga rättigheter - med hot om militärt våld
från en kommunistisk förtryckardiktatur. Det är orimligt.
Förändrad strategisk balans
Det är när Folkrepubliken Kinas nya militära förmåga sätts i
sammanhang med landets politiska agerande mot grannarna som
anledning till oro uppstår.
Att Folkrepubliken Kina inom kort kan ha tillgång till nya typer av
långdistansmissiler är allvarligt av flera skäl. Tidningen Time varnade i mars
för att den nya kärnvapenförmågan i framtiden kan användas för att
avskräcka USA från att hjälpa Taiwan i händelse av en invasion från Kinas
sida.
Hotet från det kommunistiska Folkrepubliken Kina kan med de nya
långdistansrobotarna utsträckas inte bara till närområdet, utan till USA och
Europa.
Ett hot mot en amerikansk stad skulle då kunna hindra Amerika från att -
som brukligt varit - placera egna flottstyrkor i Taiwansundet för att skydda
Taiwan.
Presidentkandidaten Steve Forbes har menat att USA måste utveckla
försvarssystem kapabla att stoppa angripande missiler, som kan placeras ut
för att skydda allierade länder och amerikanska trupper i Asien. Även
Nordkorea kan vara ett hot i denna bemärkelse. Han hänvisar också till en
växande rädsla för missilangrepp i Japan och Sydkorea. Forbes anser att
USA måste anlägga en fast politik mot Folkrepubliken Kina idag, för att
undvika farligare konfrontationer i morgon.
Jag tror det ligger mycket i detta resonemang. Folkrepubliken Kina är en
viktig marknad och handelspartner för Sverige och västvärlden. Det finns
dock anledning till oro över landets relation till sina grannar och skäl att
markera denna oro i de bilaterala kontakterna. Eventuella konflikter måste
lösas vid förhandlingsbordet. Också tillståndet för mänskliga rättigheter i
Folkrepubliken Kina ger anledning till betydande oro. Sverige och EU måste
markera att hot mot grannar inte är acceptabelt. Detta måste ske och drivas
av Sverige också inom ramen för den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken.
Sverige har inte varit tillräckligt observant på utvecklingen av Folk-
republiken Kinas kärnvapenkapacitet. När Folkrepubliken Kinas utrikes-
minister besökte Sverige för inte så länge sedan tog utrikesministern varken
upp landets kärnvapenprogram eller hotet mot Taiwan.
Detta riskerar tolkas som att den som tiger samtycker.
Hemställan
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Folkrepubliken Kinas kärnvapenprogram,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Nordkoreas kärnvapenprogram,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Folkrepubliken Kinas hot om våld mot Taiwan,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att regeringen bör driva frågorna om Folk-
republiken Kinas kärnvapenprogram, samt hot om våldsanvändning
mot Taiwan, inom ramen för den gemensamma utrikes- och
säkerhetspolitiken i EU.