Handel och livsmedelssäkerhet för u- länderna
Handel mellan länder har stor betydelse för utveckling och ekonomisk tillväxt och ger också förutsättningar för fred, demokrati och social utveckling. En förutsättning är emelllertid att handeln inte endast sker på de rika ländernas villkor. Centerpartiet har i biståndsmotionen föreslagit ett starkare internationellt etiskt ramverk som prioriterar både ekonomisk och mänsklig utveckling.
Det är de rika länderna som har makten i de stora ekonomiska organisationerna som WTO, Internationella Valutafonden etc. Det är de som tar patent på den biologiska mångfalden. Samtidigt som det internationella ramverket har byggts ut i världen kvarstår många u-länder i en negativ fattigdomsspiral. Mot den bakgrunden är det lätt att förstå många u-länders skepsis mot den förestående WTO-rundan. Genom ojämlika styrkeför- hållanden ser de risken att hamna i ett ännu större underläge i förhand- lingarna. Den kanske allra viktigaste frågan är livsmedelssäkerheten. Vi anser att utgångspunkten för u-länderna är att kunna vara nettosjälv- försörjande när det gäller livsmedel och att handelspolitiken inte ska hindra en utveckling mot en större självförsörjningsgrad.
I den svenska regeringsskrivelsen om handel står "Det är viktigt att också nettoimporterande u-länders intressen av livsmedelssäkerhet beaktas i de kommande WTO-förhandlingarna". Det innebär som vi ser det inte bara avreglering från EU:s sida utan också att fattiga länder kan ges möjlighet åtminstone i en övergångsperiod att skydda sin livsmedelsproduktion. Sverige bör enligt vår mening i solidaritet med u-länderna stödja sådana initiativ från deras sida. Detta bör ges regeringen till känna.
Trips
WTO:s TRIPS-avtal berör känsliga områden, bl a patent på genetiska resurser. Enligt TRIPS 27.3(b) ska majoriteten av utvecklingsländerna ha infört patentlagstiftning eller liknande lagstiftning för växtsorter senast 1 januari år 2000. De minst utvecklade länderna får ytterligare fem år på sig. I förhållande till svårigheten att skapa en lagstiftning för äganderätt till genetiska resurser har den stipulerade övergångstiden för u-ländernas del varit mycket kort. Det handlar om att bygga upp helt nya system vilket kräver noggranna överväganden och analyser. Samtidigt som kravet på implementering är så starkt ska en översyn av paragrafen ske. Från u-länderna har det därför framförts krav på en förlängning av implementeringstiden. Med tanke på att majoriteten av WTO:s medlemsländer har ratificerat FN:s konvention om biologisk mångfald som garanterar staterna och deras befolkningar suverän rätt till sina genetiska resurser är det över huvud taget tveksamt att kräva införande av patent på någon form av liv. Det är också tveksamt om detta gynnar uthållig utveckling och livsmedelssäkerhet. Vi anser att Sverige inför WTO:s ministermöte och kommande förhandlingsrunda i WTO arbetar för att EU ska stödja de krav som framlagts av u-länder om en förlängning av implementeringstiden för TRIPS 27.3 (b) till fem år efter det att översynen av artikeln är avslutad.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i WTO-förhandlingarna skall arbeta för livsmedelssäkerhet i u-länderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sverige i WTO-förhandlingarna och inför WTO:s ministermöte arbetar för att EU skall stödja de krav som lagts fram av u-länder om en förlängning av implementeringstiden för TRIPS 27.3 (b) till fem år efter det att översynen av artikeln är avslutad.
Stockholm den 5 oktober 1999
Marianne Andersson (c)
Åsa Torstensson (c)