Uppskattningsvis 10 procent av världens befolkning har ett funktionshinder. De flesta av dessa människor bor i utvecklingsländer. Funktionshindrade människor tillhör de fattigaste bland fattiga i världen och lever i en mycket utsatt situation. Att vara fattig innebär inte bara att sakna mat, bostad och inkomst. Det betyder också att sakna inflytande över politiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Bristande tillgång till utbildning och information är också konsekvenser av fattigdom.
Den diskriminering som funktionshindrade människor möter har flera orsaker. Negativa attityder och felaktiga föreställningar om funktionshinder är en orsak. Bristande politisk vilja att ta till vara funktionshindrade mä- niskors möjligheter är en annan. Funktionshindrade människor ställs utanför samhällsutvecklingen, vilket många gånger också innebär ett socialt utanför- skap.
Målet med svenskt utvecklingssamarbete är att bidra till att skillnaderna mellan fattiga och rika minskar och att alla får sina basbehov täckta. För att uppnå detta har sex mål för utvecklingssamarbetet satts upp - resurstillväxt, ekonomisk och social utjämning, ekonomiskt och politiskt oberoende, demo- kratisk samhällsutveckling, miljöhänsyn och jämställdhet.
För att kunna uppnå dessa mål är det av yttersta vikt att alla människors olika behov och möjligheter tillgodoses i det svenska utvecklingssamarbetet. Funktionshindrade människors behov brukar traditionsenligt diskuteras i termer av hälso- eller sociala frågor. Detta angreppssätt överensstämmer inte med verkligheten då människor med funktionshinder påverkas av och har behov av förändringar inom alla samhällsområden.
För att åstadkomma en utveckling mot full jämlikhet och delaktighet måste funktionshindrade människors behov tillgodoses inom alla samhällsområden och i alla utvecklingsinsatser.
Med denna utgångspunkt betraktas handikappfrågor ur sitt rätta perspektiv - att funktionshindrade människors rättigheter handlar om mänskliga rättig- heter.
I regeringens skrivelse om demokrati och mänskliga rättigheter från 1998 tas positiva steg i denna riktning och funktionshindrade människors rättig- heter diskuteras i termer av mänskliga rättigheter. Sverige var även en av de pådrivande staterna då Kommissionen för mänskliga rättigheter förra året antog en resolution kallad Human Rights and Persons with Disabilities.
Det är nu viktigt att dessa initiativ leder till konkret handling. Just nu pågår ett nordiskt samarbete för att intensifiera arbetet för att integrera funktions- hindrade människors behov i alla relevanta bi- och multilaterala insatser. Samarbetet involverar såväl organisationer och biståndsmyndigheter som utrikesdepartement. Under hösten kommer fyra möten på olika teman (Multilateralt bistånd, Utbildning, Hälsa samt Barn och gender) att äga rum för att lägga grund till en ministerkonferens under 2000.
Ett sätt att följa upp ministerkonferensens resultat är att ge Sida i uppdrag att ta fram konkreta planer för hur man skall integrera funktionshindrade människors rättigheter och behov i det svenska utvecklingssamarbetet.
Det nordiska samarbete för att intensifiera arbetet med att integrera funk- tionshindrade människors behov som pågår är en utmärkt bas för att Sverige långsiktigt skall medverka till att stärka funktionshindrade människors rättigheter i Afrika, Asien, Latinamerika och Östeuropa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att insatser och metodutveckling som syftar till att stärka funktionshindrade människors jämlikhet, delaktighet och mänskliga rättigheter särskilt skall uppmärksammas inom ramen för svenska utvecklings- och katastrofinsatser,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Sida får i uppdrag att ta fram riktlinjer och arbetssätt för hur man skall integrera funktionshindrade människors rättigheter och behov i det svenska utvecklingssamarbetet.
Stockholm den 30 september 1999
Sonja Fransson (s)